Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sitta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
679
Sitta-Situation
680
neråt konserter både för violin, altfiol och
violon-cell, orkesterverk, kantater, pianostycken,
sånger m. m. - Hans broder Anton S., f. 1847 i
Prag, har varit konsertmästare på skilda orter,
från 1882 i Helsingfors, där han ock blef dirigent
Tid filharmoniska sällskapet.
Si’tta, zool. Se Nötväcksläktet.
Srttace, zool. Se Papegojor, sp. 1484.
Sitta i orubbadt bo, jur. SeOrubbadt bo.
Sittang [sita~u;ri], Sittaung, Tsit-toung,
flod i Burma, med källor på Sham Karen hills i
divisionen Meiktila i öfre Burma, har först rakt
nordlig riktning, men snart sydlig genom distrikten
Kyaukse, Yamethin i nämnda division och Toungoo i
divisionen Tenasserim, Nedre Burma, följd af järnvägen
Mandalay-Rangoon söderut till Nyaunglebin i distriktet
Pegu. Ända till Toungoo är den ganska j-mal, men
vidgar sig längre ned till 800-1000 m. bredd. Dess
sestuarium i Marta-banviken förändras oafbrutet genom
aflagringar och erosion till följd af den starka
flodvågen. Kanaler förena dess nedre lopp med Irawadi
och Salween, hvarigenom åstadkommits inre vattenvägar
af 600 km. längd. Tidvattnet går upp 100 km. i floden,
som har en länsad af omkr. 600 km.
Sittbad. Se Bad, sp. 614.
Sittben, Os ischiadicum, anat., bakre-nedre delen
af höftbenet. Sittbenet bildar kring höftbenshålet
en nedre begränsning, en båge eller vinkel, med en
vertikalt nedstigande och en horisontal arm. På
gränsen mellan båda armarna finnes en grof knöl,
sittknölen 1. sittbensknölen, som utgör det fasta
stöd under huden, på hvilket kroppen (genom bäckenet)
hvilar vid sittning. Se fig. 15 till art. Ma n n i
sk an. G. v. D.*
Sitte, C a m i 11 o, österrikisk arkitekt och
författare, f. 1843 i Wien, d. 1903, studerade
i sin födelsestad arkitektur, konsthistoria,
fysiologi och musik, blef 1876 direktör för
Staatsgewerbeschule i Salzburg, där han visade sig
vara en utmärkt organisatör, och 1883 direktör för
Staatsgewerbeschule i Wien. Han utförde restaurering
af kyrkor, slott, rådhus. Men framför allt utöfvade
S. en uppslagsrik, väckande och reformatorisk
verksamhet inom stadsplanekonsten. De moderna
synpunkterna inom stadsanläggning äro i första rummet
att till-skrifva hans energiska arbete för skönhet och
konstnärlig tanke i uppgörandet af stadsplaner. Hans
hufvudarbete på detta område är Der städte-bau nach
seinen kunstlerischen grundsätzen (1889, flera
upplagor). Jämte Th. Goeche utgaf han från 1904
månadsskriften "Der städtebau". Själf upp-p-jorde han
utvidgningsplaner för flera städer. Jfr F. Sundbärgs
artiklar "Om stadsplaner" (i "Ord och bild" 1897).
G-g N.
Sitten, stad. Se S i o n.
Sittenfeld [si’ttenfelt], Konrad, tysk skriftställare,
redaktör af "Berliner morgenpost", f. 1862 i Breslau,
spelade under pseudonymen Konrad A l b e r t i en
roll som naturalistisk ytterlighetsman genom romaner
(Wei ist der stärker e?, 1888, Alte und junge,
1889, Das recht auf liebe, 1890, 3:e uppl. 1891, och
Maschinen, 1895, m. fl.) samt teaterstycken (Bröt,
1888, m. fl.) och måttlöst vilda anfall mot P. Heyse
och andra författare.
Sitter, högerbiflod till Thur i nordöstra
Schweiz. öfver floden, vid Teufen (Appenzell),
uppfördes
1908 en bågbro af järnbetong med 79 m. spännvidd och
25,5 m. höjd.
Sittfåglar, Insessores, zool., en af den
äldre systematiken använd benämning för en
fågelgrupp, som omfattar tättingar, skärrfåglar,
partåiga fåglar, roffåglar och duffåglar.
L-e.
Sit ti’bi te’rra le’vis, förk. S. T. T. L., lat.,
"vare dig jorden lätt", hvila i frid! (inskrift
på grafvårdar).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
