Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sindon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Singer-Singhalesiska
622
Situationsplan af Singapore,
. . : Katolska kyrkor. - 3.
Moskéer. - 4.
kontor. - 9. Telegrafstation. - 10. Börs och klubb. -
11. Handelsbank. - 12. Sjömanshus. - -J3. Polishus. -
U. Fängelse. - 15. Sjukhus. - 16. Brandstation. -
17. Bibliotek och museum. - 18. Kaserner. - 19. Hotel
d’Europe. - 20. Kapplöpningsbana och mark för
golfspel. (Till art. Singapore 2, sp. G20.)
1870-talet till socialdemokratien. Under de för
Tysklands socialdemokrater svåra åren närmast efter
socialistlagens antagande (1878) gjorde S. partiet
stora ekonomiska tjänster. Han insattes 1884 i Berlins
kommunalrepresentation och valdes s. å. till led. af
tyska riksdagen för Berlins 4:e valkrets, som han
representerade till sin död. 1887 sålde han sin andel
i kappfabriken och egnade sig helt åt det politiska
lifvet. Sedan 1890 var han
den tyska socialdemokratiska partistyrelsens ene
ordf. (Bebel var den andre) och ledde med utmärkt
skicklighet de ofta stormiga förhandlingarna på de
årligen återkommande partikongresserna. I riksdagen
var S. en bland partiets oftast anlitade talare och
visade sig där som god taktiker, vida lugnare än
den lätt uppbrusande Bebel. Han samverkade på de
socialdemokratiska partidagarna i Stuttgart 1898
och i Dresden 1903 med K. Kautsky vid häfdandet
af partidoktrinerna i deras strängaste form
emot E. Bernstein och dennes "revisionistiska"
meningsfränder. V. S-g.
Si’nger, Wilhelm, österrikisk tidningsman
af judisk börd, f. 26 nov. 1847 i Wien, är
sedan 1886 hufvudredaktör för den vidt spridda
och inflytelserika Wientidningen "Ncues Wiener
tage-blatt". S. är ordf. i Österrikes båda förnämsta
tidningsmannasammanslutningar och tog 1894 ledande
andel i bildandet af Internationella pressföreningen
(se Pressföreningar, sp. 187). I denna har han från
dess början varit ordf. och som sådan presiderat vid
de internationella press-kongresserna.
Si’nger, Sigmund, ungersk tidningsman af judisk
börd, f. 1851, blef efter juridiska studier i Wien
medarbetare i "Neue freie presse" och var 1876-1906
nämnda tidnings korrespondent i Budapest. Sedan 1906
är han hufvudredaktör för den stora Budapesttidningen
"Pester Lloyd". För de ungerska tidningsmännens
sammanslutning har han varit träget verksam. S. har
som politiker alltjämt tillhört den gammalliberala,
numera af Tiszas nationella arbetsparti företrädda
riktningen; han är sedan 1912 led. af Ungerns
magnathus.
Singhala, inhemskt namn på Ceylon (se d. o.).
Singhaléser, folkstam på Ceylon, uppkallad efter
öns inhemska namn Singhala (se Ceylon, sp. 9, samt
pl. Asiatiska folk och Asiatiska kulturföremål,
sp. 175-176).
Singhalesiska (eng. singhalese,sinhalese],språkv.,
namn på Ceylons tal- och litteraturspråk (af önam-net,
sanskr. Simhala, päli Slhala}. Den äldsta formen af
singhalesiska (från 1100-talet) benämnes elit, eluva
1. helit-basa (af Hela, ett namn på Ceylon), som
tillika är namn på det af sanskrit och päli-element
starkt uppblandade konst- och skaldespråket på
Ceylon. Den litteratur, som uppstod i och med
buddismens införande till Ceylon (omkr. 300
f. Kr.), då kommentarerna till de buddistiska
skrifterna öfversattes till singhalesiska, har gått
förlorad utom så till vida, att den buddistiska
kommentarlitteraturen öfversattes till päli,
på hvilket språk Buddhaghosa o. a. kommentatorer
och teol. författare affattade en rik buddistisk
litteratur. Från slutet af 1100-talet (Paräkrama-bähu
I) börjar en rik religiös, historisk, filologisk
och poetisk litteratur, som efter en höjdpunkt på
1400-talet af-stannar på 1500-talet. Från 1600-talet
skedde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
