Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scott [skå't], Gabriel - Scotta [skå'tta]. Se Schytte, Frida - Scottish meteorological society [skå'tiJ mitierelå'dJikal sesai'iti]. Se Meteorologiska sällskap, sp. 283 - Scot's code [skå'ts kåu'd], eng., hand. Se Chiffer, sp. 183 - Scotus (lat. "skotten"). 1. Johannes Duns S. Se Duns Scotus -- 2. Johannes S. Erigena. Se Erigena - Scout - Scoutrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1371
Scotta-Scoutrörelsen
1372
omtyckt som ungdomsförfattare (Det flyvende bord,
1905, Halländerjonas, 1908, Gutten i röiken, 1910,
Kari kveldsmat, 1913, m. fl.). På sv. ha utgetts två
band pojkhistorier, "I pojkåren" (1904). K. V. H.
Scotta [skatta]. Se S c h y 11 e, Frida.
Scottish meteorological society [skå’tij mitiere-lå’d
jikl S9säi’iti]. Se Meteorologiska sal 1-sk a p,
sp. 283.
Scotfs code [skårts kål^d], eng., hand. Se Chiffer,
sp. 183.
ScÖtllS (lat., "skotten"). 1. Johannes Duns
S. SeDunsScotus. - 2. Johannes S. Erigena. Se Erigena.
Scout [skaVt], eng., spejare, kunskapare; gosse
(eng. boy scout] eller flicka (eng. girl guide,
af guide, vägvisare), som deltar i scoutrörelsen
(se d. o.).
Scoutrörelsen [skaVt-], eng. the boyscout move-ment,
en ungdomsrörelse, som afser att bibringa i första
rummet den manliga ungdomen förutsättningar för
att vid dess utträde i lifvet bli dugande och
karaktärsfasta medborgare. Med lekens hjälp och
f. ö. med begagnande af allt, som kan tilltala
pojksinnet, söker rörelsen draga pojkarna in under
godt inflytande, sträfvar att lära dem att efter
måttet af sin förmåga reda sig själfva, att bibringa
dem s j älf tillit och pliktkänsla, omtanke och
hänsynsfullhet emot medmänniskor, sanningskärlek
och ordhållighet, kärlek till djur och natur,
mod och handlingskraft, sparsamhet, ordning och
lydnad, m. a. o. ridderliga mannadygder. I socialt
afseende vill rörelsen utjämna klasskillnaderna. Den
sammanför alltså pojkar från alla samhällsklasser
och söker hos dem alstra samhörighetskänsla och
nobel kamratuppfattning, fosterlandskärlek och
vördnad inför lagen. Till grund för dess verksamhet
ligga scoutlöftet och scoutlagen, hvilka med några
oväsentliga skiljaktigheter ega sin tillämpning
öfverallt, där scoutrörelsen slagit rot. I Sverige
lyder scoutlöftet sålunda: "Jag lofvar att efter bästa
förmåga söka fylla min plikt mot Gud och fosterlandet,
hjälpa andra, lyda scoutlagen." Scoutlagen innefattar
följande punkter: en scout
1. talar alltid sanning och sviker aldrig sitt ord,
2. besinnar alltid sin plikt mot Gud och
fosterlandet, 3. lyder villigt sina föräldrar,
lärare och förmän, 4. är vänlig, uppmärksam
och höfvisk samt hjälper andra, särskildt de svaga,
5. är god kamrat och vän med hvarje annan scout,
hvilken samhällsklass denne än må tillhöra,
6. är djurvän, 7. är rask och samvetsgrann i
sitt arbete och vid godt humör, äfven om han har
svårigheter att of ver vinna, 8. lefver enkelt
och rent, använder icke svordomar och andra
smutsiga uttryck, 9. är sparsam för att kunna
reda sig själf och hjälpa andra, och 10. gör sin
plikt utan tanke på belöning. Scouternas valspråk är
öfver hela världen "Var redo", hvarmed menas, att en
scout skall under alla förhållanden vara redo att göra
sin plikt, icke så att förstå, att han endast bör ha
klart för sig hvad som åligger honom och
huru han skall utföra det, utan så, att han genast
handlar, gäller det ock hans lif. I Sverige har
man försökt åtskilliga öfversättningar af benämningen
boyscout, såsom "spejargossar", "spa-nare",
"skogslöpare" m. m.; att med direkt öfversättning
få fram, hvad benämningen innebär,
har ej lyckats, utan man har måst tillgripa en
sammansättning, t. ex. "riddarpojkar", hvilken
benämning flerstädes används.
Organisation. I stort sedt är scoutrörelsen
organiserad på samma sätt öfverallt. En för
hela landet gemensam styrelse - "högkvarteret"
(eng. headquarters) - utöfvar högsta ledningen och
har under sig lokala organisationer eller kårer,
hvilka i sin tur leda arbetet vid underafdel-ningarna
(eng. troops, squads). Dessa stå äfven under närmaste
ledning af vuxna personer, hvilka oftast till sin
hjälp ha ett antal mera försigkomna ynglingar,
och indelas i patruller om 8 pojkar. Patrullen är
den lägsta arbetsenheten. De åtta pojkarna välja
bland sig en patrulledare, som är deras närmaste
förman. Efter anvisningar af den vuxne ledaren
(eng. the scout-master), arbetar patrullen mer eller
mindre själfständigt efter ett i stort sedt likartadt
program öfver hela världen. Merendels vid 10- å
12-årsåldern gör pojken sitt inträde i rörelsen. Han
kallas då "ömfoting" (eng. tenderfoot), aspirant
e. d. och eger att undergå några enklare prof, innan
han tillätes afge scoutlöftet. Därefter tjänstgör
han i den lägsta klassen, aflägger sedermera vissa
prof för flyttning till 2:a klassen för att efter
ytterligare, oftast mycket kräfvande, prof flyttas
till l:a klassen, hvilken han i allmänhet når först
vid 14 a 15 års ålder. När han kommit så långt, anses
han vara så inne i scoutrörelsens idé, att han får
specialisera sig på vissa öfningsgrenar och eröfra
olika märken alltefter håg och fallenhet. Sålunda
finnas att eröfra sjukvårds-, djurskydds-, skräddar-,
snickar-, fotograf-, cykel- m. fl. märken, flerstädes,
såsom i Förenta staterna, uppgående till bortåt ett
hundratal, allt egnadt att sporra hans vetgirighet
och verksamhetslust. För att egga scouterna till
omtanke, själfupponring och dådkraft finnas oftast
instiftade belöningar för lifräddning, hvilka
kunna eröfras af hvarje scout oberoende af klass
- i England exempelvis brons- och silfverkors,
i Sverige guld- och silfverkors o. s. v., samt
förtjänstmedaljer för ett visst antal utförda goda
handlingar. Dessa utmärkelsetecken anses ej som
belöningar i vanlig mening, utan som uttryck för
hans kamraters tacksamhet, för att han hedrat deras
kår. För att pröfva och afdöma förseelser eller brott
mot scoutlagen finnas inrättade hedersdomstolar,
sammansatta af antingen endast kamrater till den
skyldige eller ledare och kamrater. För att redan
från första början till det yttre undanröja skillnad
i samhällsklass används en gemensam uniform, hvilken
är af i hufvudsak samma snitt öfverallt (se fig. 1).
Arbetssätt. Under personlig ledning af den vuxne
af delningschef en eller själfständigt efter dennes
anvisningar utföra patrullerna sina öfnin-gar antingen
hvar för sig eller tillsammans i afdelning. I
små krypin, i vedbodar, i brygghus, i en kamrats
hem eller, i lyckligaste fall, i gemensamma små
klubblokaler e. d. arbetas under oblid väderlek af
hjärtans lust på diverse färdigheter. Man lägger
förband, kastar liflina, syr tält, transporterar
sjuka, tecknar kartskisser, studerar karta och
kompass, snickrar, sular skor, sjunger, spelar
teater, lagar mat, bakar bröd, musikkåren öfvar sig,
velocipedpatrullerna syssla med sina maski-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
