Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salander, Erik - Salandra, Antonio - Salandrella - Salanga - Salanganen - Salangen - Salangor. Se Selangor - Salangsdalen. Se Salangselven - Salangselven - Salangsfjorden. Se Salangselven - Salangsverket. Se Salangen - Salankemen. Se Slankamen - Salar, zool. Se Laxsläktet, sp. 1449 - Salaria Via - Salariera. Se Salarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedläggande af presidiet i Vet. akad. I sistnämnda arbete
förfäktar S. den mest ytterliga reglementering af
manufakturväsendet, olika slöjders bindande vid
olika städer, bestämdt fastställande af antalet
mästare, nedpressande af arbetslönerna så mycket
som möjligt och uppmuntran af arbetarnas äktenskap,
på det att deras talrikhet och fattigdom i förening
må tvinga dem jämte hustrur och barn till intensivt
arbete åt mästarna för billigt pris m. m. Jfr
J. W. Arnberg, "Anteckningar om frihetstidens
politiska ekonomi" (1868), och G. Schauman, "Studier i
frihetstidens nationalekonomiska litteratur" (1910).
L. S.
Sala’ndra, Antonio, italiensk statsman,
f. 31 aug. 1853 i Tröja i Apulien, studerade
juridik vid universitetet i Neapel, blef där
juris doktor 1875, professor 1876 samt innehade
1879- 1914 en lärostol i förvaltningsrätt vid Roms
universitet. S. invaldes 1886 i deputeradekammaren,
där han slöt sig till liberalernas högra flygel, den
s k. centern, och särskildt anknöt intima politiska
förbindelser med baron Sydney Sonnino. Han var
1891 -92 understatssekreterare för finansären-den i
Rudinis ministär och 1894-96 under-statssekreterare
vid skattkammaren i Crispis andra ministär (under
Sonnino som skattkammarmini-ster). Sonninos inflytande
gjorde honom till jordbruks- och handelsminister
i ministären Pelloux 1899-1900, och febr.-maj
1906 var han finansminister i Sonninos första
ministär. I dennes andra ministär (dec. 1909-mars
1910) var han skatt-kammarminister. Han skilde sig
därefter, småningom från Sonninos grupp och närmade
sig i stället Giolitti, inom hvars stora liberala
majoritetsparti han var den främste representanten
för den moderata meningsriktning, som ogillade den
antiklerikala ifvern hos partiets radikaler. Då
Giolitti afgick i mars 1914, bildade S. en moderat
koncentrationsministär, hvari han själf öfvertog
inrikesministerportföljen och San Giuliano kvarstod
från Giolittis kabinett som utrikesminister. Vid
världskrigets utbrott i aug. 1914 inslog ministären
till en början på en afvaktande neutralitetspolitik
och sökte af Österrike-Ungern, med åberopande af dess
aktion mot Serbien, erhålla kompensationer för den
rubbning af status quo på Balkanhalfön,, som denna
aktion innebar. Då San Giuliano afled (16 okt.),
rekonstruerade S., som provisoriskt öfvertagit
utrikesministerposten, sin ministär med Sonnino
som utrikesminister (5 nov.), och den italienska
regeringens politik blef därefter alltmer hotfull mot
trippelalliansens båda öfriga medlemmar. Förhandlingar
om territoriell kompensation för fortsatt italiensk
neutralitet fort-gingo våren 1915 i iämbredd med
italienska rustningar och anknytande af allt intimare
förbindelser med Frankrike och England. S. hade
redan 18 okt. 1914 i ett tal proklamerat "den heliga
ego-Tryckt den 28A 16
ismen" (sacro egoismo) som ledande norm för Italiens
politik, och i öfverensstämmelse därmed genomdrefvo
han och Sonnino 20 maj 1915 parlamentets gillande
af väpnad italiensk intervention i kriget, sedan de
(4 maj) låtit i Wien förklara, att Italien ansåge
sitt alliansfördrag med Österrike-Ungern annulleradt
och för framtiden ogiltigt. Italien förklarade
(23 maj) krig mot Österrike-Ungern, och i samband
därmed afbrötos de diplomatiska förbindelserna
med Tyskland (jfr Världskriget). Uteblifvandet
af större framgångar under kriget och dettas
ogynnsamma ekonomiska återverkan på Italien ha
flera gånger utsatt S:s ministär för skarpa anfall i
deputeradekammaren, särskildt från socialdemokraternas
sida, men han har hittills (april 1916) alltid, när
han vädjat till folkrepresentationen, där lyckats
erhålla för-troendevotum för regeringspolitiken.
V- S-g.
Salandre’lla, flod i italienska prov. Potenza. Den
faller ut i Tarantoviken, efter ett lopp af 75 km.
Salanga (Junk Ceylon), ö v. om halfön Malakka, den
största ön i Salangaarkipelagen. 762 kvkm. med 12,000
malajiska invånare och med rika tenngrufvor. Öarna
höra till Siam. J. F. N.
Salangänen, Collocalia esculenta, zool., tillhör
fåglarnas klass, ordn. Caraciiformes, seglarnas
(Cypselidce) familj. Den liknar till utseendet
rätt nära vår mursvala, har liten, starkt krökt
näbb och långa vingar. Ofvan är den svartbrun,
under-till gråbrun; kroppslängden är 13 cm. Denna
fågel, som förekommer å Indiska arkipelagens öar,
bygger i likhet med några närstående arter ds bekanta
ätliga svalbona. Dessa (se Kinesiska svalbon med
fig.) förfärdigar fågeln af sin spott, som under
fortplantningstiden i riklig mängd afsön-dras; spotten
har mycken likhet med upplöst gummi och stelnar strax
i luften; stundom ingå ock andra ämnen, såsom alger,,
mossa o. d., i bonas sammansättning. Värdet af de
årligen i handeln förda bona lär uppgå till öfver 5
mill. kr. L-e.
Salangen, härad och socken i Tromsö amt, Norge,
omkring Salangenf jorden. 511,? kvkm. 3,027
inv. (1910). På norra sidan af fjorden anlades
1907-09 Salangsverket med separationsverk enligt
Gröndals system och beräknadt för en årlig behandling
af 600,000 ton järnmalm, som transporteras från
gruffältet Storhaugen-Renhaugen på en 7 km. lång
linbana, till utskeppningsorten Langneset (200
inv.). Driften inställdes 1912 tills vidare.
K. V. H
Sala’ngor. Se S el a n gör.
Salangsdalen. Se Salangselven.
Salangselven upprinner vid Store Isvand (2,2
kvkm.) nära Riksgränsen på gränsen mellan Nordland
och Tromsö amt, strömmar i nordvästlig riktning i
hela sin längd, omkr. 50 km. genom Salangsdalen och
faller ut i S a l a n g s-fjordens innersta arm mot
s., Sagfjorden. Största vattenfallet är Kistefossen
(15 m.). K. V. H.
Salangsfjorden. Se Salangselven.
Salangsverket. Se Salangen.
Salankémen. Se Slankamen.
Salar, zool. Se Laxsläktet, sp. 1449.
Salaria Via (Via Sal aria), lat.,, en åt n. n. ö. från
Rom ledande militärväg.
Salariera. Se S a l a r i u m.
24 b. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
