Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sabbat - Sabbatarier - Sabbatia, bot. Se Gentianaceæ - Sabbatsberg - Sabon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geisteskultur" (1913), "Keilinschriften u. A. T." (3:e
uppl. 1903), Haucks "Realencyklopädie
f. prot. theol. u. kirche" (3:e uppl.,
XVII: 283 ff.), Kittel, "Geschichte des
volkes Israel" (2:a uppl. 1912, I, 622 f.).
E. S-e.
Sabbatarianism. Se Puritaner, sp. 617.
Sabbatarier (jfr Sabbat), "sabbatsfirare". 1. Hos
den romerske författaren Martialis benämning på
judarna. – 2. Namn på en del nyare sektrörelser,
som på grund af sträng biblicism och delvis äfven
på grund af judiskt inflytande fordrat lördagens
firande som hvilodag. a) Sådana rörelser möta redan i
reformationstiden i Mähren-Ungern, där de bekämpades
af Luther ("Brief wider die Sabbather", 1538)
och Schwenkfeld ("Vom christlichen Sabbat", 1532),
i Finland omkr. 1550, mot hvilka bl. a. Gustaf Vasa
ingrep, och i Siebenbürgen, där de framväxte ur Franz
Davidis’ nonadorantiska unitarier, och slutligen,
omkr. 1870, formligen öfvergingo till judendomen. –
b) Bland baptisterna finnas sabbatarier i flera
grenar; mest bekanta äro Sabbatarian baptists, äfven
kallade sjundedagsbaptister, en sekt, som stiftades
i England 1631 af Francis Bampfield, men fick sin
egentliga utbredning i Amerika från 1700-talet. Denna
amerikanska gren påverkade sjundedagsadventisterna
(se d. o.), den starkaste sabbatarie-organisationen. –
c) I England uppstod kring Johanna Southcote (d. 1814)
en svärmisk sabbatarisk rörelse, som fick beteckningen
nyisraeliter och dog ut under 1800-talet. – d)
Bland de ryska sekterna finnes en äfven i öfrigt
starkt judaiserande, nämligen sabbatarierna
(ry. Subbotniki).
1-2. Hj. H-t.
Sabbatia, bot. Se Gentianaceæ.
Sabbatsberg, en i Stockholm, Adolf Fredriks
församling, på en höjd v. om Vasastaden,
invid Dalagatan belägen egendom, förr kallad
Rinkeshof (efter en dess egare vinskänken
J. Fr. Rinke). Den inköptes 1751 af en bland
Stockholms dåv. territoriella församlingar,
Staden mellan broarna, för härbärgerandet
af församlingens fattiga, hvarvid anstalten
efter en annan förutvarande egare till tomten,
källarmästaren Vallentin Sabbath (d. 1720), erhöll
namnet Sabbatsbergs fattighus (se A. M. Rosenström,
"Historik öfver Sabbatsbergs fattighus 1752–1896",
1897). Redan 1734 hade på samma plats af apotekaren
J. J. Sahlberg, innehafvare af amiralitetsapoteket
Morian i Stockholm, en hälsokälla blifvit upptagen,
ehuru brunnsdrickningen icke tyckes ha kommit i riktig
fart förr än trettio år därefter. 1807 inrättades
vidare på samma plats af dåv. brunnsläkaren, sedermera
professor E. Gadelius ett brunnslasarett, hvartill
medel hufvudsakligen erhöllos genom insamling bland
brunnsgäster vid Sabbatsberg samt genom kollekter i
Jakobs kyrka. Detta brunnslasarett, som lyder under
en särskild direktion, bestående af ordf. och fyra
ledamöter, eger ännu bestånd och är hufvudsakligen
afsedt för fattiga medlemmar af Stockholms kommun,
hvilka under brunnsterminen erhålla fri bostad,
kost och vård där. På en af öfverståthållaren
1858 tillsatt kommittés förslag beslöts 1869,
att ett nytt kommunalsjukhus skulle uppföras på
Sabbatsbergstomten. Sedan ritningarna godkänts af
stadsfullmäktige 2 dec. 1872, påbörjades arbetet,
och i jan. 1879 öppnades det s. k.
Sabbatsbergs sjukhus för sjukas mottagande.
Arealen af den för sjukhuset upplåtna östra delen
af Sabbatsbergstomten uppgår till ungefär 85,000
kvm. Från första början utgjordes sjukhuset
af 8 med hvarandra genom låga, öfvertäckta
sammanbindningsgångar förenade byggnader,
nämligen 6 likformiga tvåvåningspaviljonger, ett
administrationshus och en ekonomibyggnad, hvartill
kommo ett fritt liggande likhus samt nödiga uthus,
iskällare och tvättinrättning. Sedermera ha betydande
utvidgningar vidtagits. Sålunda tillkom 1890 en
särskild operationsbyggnad med direkt ingång från
norra sammanbindningsgången, men f. ö. alldeles
fristående; s. å. en ny entrébyggnad jämte
sammanbindningsgång, förlagd vid tomtens gräns mot ö.;
1895 en fristående isoleringsbyggnad med 4 sjukrum,
afsedda för patienter med smittsam sjukdom, såsom ros
o. d., samt för andra, som genom våldsam yrsel eller
på annat sätt verkade störande för öfriga sjuka; samt
1899 en tuberkulospaviljong, belägen på sydligaste
delen af sjukhusets område. Några år senare uppfördes
å tomtens nordligaste del ett konvalescenthem, för
hvilket ändamål en summa af 140,000 kr. skänkts af
ett stärbhus i Stockholm, samt en "upptagningsanstalt
för hastigt insjuknade" (1901). Slutligen försiggick
1908–12 en högst väsentlig utvidgning af sjukhuset,
omfattande dels nybyggnader, dels tillbyggnader
till eller genomgripande förändringar af äldre
lokaler. Nybyggnaderna utgöras af 4 sjukpaviljonger
(3 för sjuka i allmänna salar och 1 för patienter
i enskilda rum), vidare en ny entrébyggnad,
en röntgenafdelning, en ny operationsafdelning
och en ny ekonomiafdelning, alla dessa byggnader
genom en sammanbindningsgång förenade med den
äldre komplexen. Dessutom uppfördes fristående
en byggnad med afdelningar för sjuka, lidande af
sjukdomar i ögon samt i öron, näsa, strupe och
svalg, nya obduktionslokaler med begrafningskapell
samt vädringsskjul m. m. Den gamla entrébyggnaden
sammanslogs med den utvidgade operationsafdelningen,
administrationsbyggnaden fick en ny inredning, och
gamla ekonomihuset förändrades till badafdelning. I
det skick, hvari Sabbatsbergs sjukhus nu befinner sig
(se fig. å sp. 251–252), lämnar detsamma utrymme för
679 sjuka i de egentliga sjukafdelningarna, hvaraf
312 å medicinska, 259 å kirurgiska, 60 å gynekologiska
afdelningen och 24 å hvardera afdelningen för
ögonsjuka och för öronpatienter. Dessutom disponerar
sjukhuset 12 platser i isoleringsafdelningen, 2 i
två celler, 48 i två s. k. sommarpaviljonger,
18 i "upptagningsanstalten" samt 60 i
konvalescenthemmet. Sammanlagdt finnas således
819 sjukplatser tillgängliga för sjukhusets
behof. Kostnaderna för den ursprungliga anläggningen
belöpte sig till något öfver 918,000 kr. med
inberäkning af kostnaderna för därefter gjorda
om- och tillbyggnader. Slutkostnaden för den
nuv. sjukvårdsanstalten uppgår till omkr. 3,3
mill. kr.
De för den allmänna sjukvården afsedda byggnaderna
utgöras af 10 paviljonger, förlagda utmed två
parallellt löpande, sinsemellan genom en tvärgång
förenade sammanbindningsgångar. Nio af dessa
sjukpaviljonger ha sin längdaxel nästan i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
