- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1223-1224

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runstaf, Primstaf l. Årsstaf - Runstedt, Axel Fredrik - Runsten. Se Bautasten och Runor - Runsten. 1. Härad i Kalmar län - Runsten. 2. Socken i Kalmar län - Runsten, Laura, författarinna. Se Fitinghoff - Runstensslinga. Se Drakslinga - Runstycke - Runtuna - Runviken, sjö i Södermanland. Se Svärtaån - Runze, Paul Wilhelm K. Maximilian (Max) - Runö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

först efter kristendomens införande ha uppkommit
och blifvit anordnad i enlighet med den kristna
kalendern. Möjligen har detta skett 1152, då påflige
legaten Nikolaus af Albano (se Hadrianus IV,
påfve) besökte Norden för att ordna dess kyrkliga
förhållanden. – Runstafven var i allmänt bruk ännu
under 1500-talet, från hvars slut den erhöll en svår
medtäflare i de årliga almanackerna. På 1600-talet
uppmuntrade man skärningen af runstafvar, och en stor
del af förefintliga runstafvar utgör därför en nyare
tids efterbildning af den äldre runstafven, hvaraf
jämförelsevis få exemplar finnas i behåll. På danska
nationalmuseet äro de äldsta runstafvarna märkta
1437, 1457, i Statens historiska museum i Stockholm
torde ingen finnas äldre än reformationen. Genom
de ändringar i den svenska kalendern, som vidtogos
1700, 1740 och 1753, blef dess användning alltmer
försvårad. Visserligen försökte flera patriotiskt
sinnade män att genom tryckta anvisningar rörande
runstafvens bruk och genom runornas ersättande
med latinska bokstäfver verka för dess allmännare
användning, men utan någon större och varaktig
framgång. – Rörande runstafven finnes en ganska rik
litteratur. I tryck torde den äldsta beskrifningen
däröfver vara den af Olaus Magni i "Historia de
gentibus septentrionalibus" (1555; kap. 34 i första
boken), sedermera behandlades ämnet utförligare
af Worm i "Fasti danici" (1643). Liljegren i sin
"Runlära" (1832) egnade särskild uppmärksamhet åt
runstafven och dess historia. Bland andra nyare
arbeten däröfver må nämnas en monografi på ryska
af Sreznevskij (1874), där flera olika typer för
runstafven afbildas och beskrifvas, den sakrika
skriften af Schnippel, "Ueber einen merkwürdigen
runenkalender des museums zu Oldenburg" (1883),
Brate, "Nordens äldre tidräkning" (i Södermalms högre
allm. läroverks årsredogörelse, 1908), A. Lindhagen,
"Om calendaria perpetua" (i "Arkiv för mat., astron.
och fysik", 1912), och N. Beckman i "Maal og minne"
1914, s. 209.
(B-e.)

Runstedt, Axel Fredrik, vitter och teologisk
författare, f. 28 jan. 1861 i Beateberg,
Västergötland, blef 1882 student i Uppsala,
prästvigdes 1889 och vardt 1902 kyrkoherde i
Gökhem. R., som författat ett häfte psalmer och
sånger, Se det goda land (1908), utsågs till
ledamot i den 1908 tillsatta psalmbokskommittén,
hvars förslag af 1911 och 1914 han riktat med flera
originalbidrag och bearbetningar. Han har dessutom
utgett diktsamlingen Sammanringning (1907) och
teologiska afhandlingar.
E. N. S-g.

Runsten. Se Bautasten och Runor.

Runsten [ru’nn-]. 1. Härad i Kalmar län,
ingår i Ölands domsaga och Ölands fögderi
samt omfattar socknarna Löt, Ekby, Gärdslösa,
Bredsätra, Långlöt och Runsten. 20,091 har. 3,996
inv. (1914). –
2. Socken i Kalmar län, Runstens
härad. 4,562 har. 856 inv. (1914). R. utgör ett
pastorat i Växjö stift, Ölands Medelkontrakt.

Runsten, Laura, författarinna. Se Fitinghoff.

Runstensslinga. Se Drakslinga.

Runstycke [runn-], egentl. Rundstycke, svenskt
kopparmynt, som motsvarade 1/12 skilling och vägde
2,4 gr. Det präglades 1802–30. Dess officiella namn
var tolftedelsskilling.
Redan i förordningar från 1660- och 1760-talen
förekommer ordet run(d)stycke som benämning på 1 öre
silfvermynt af silfver (hvitrunstycke) eller 1 öre
kopparmynt af koppar(runstycke).
K. A. W.

Runtuna [ru’nn-], socken i Södermanlands län, Rönö
härad. 6,444 har. 1,209 inv. (1914). R. utgör ett
pastorat i Strängnäs’ stift, Nyköpings östra kontrakt.

Runviken, sjö i Södermanland. Se Svärtaån.

Runze [ro’ntse], Paul Wilhelm K. Maximilian
(Max), tysk filosof och skriftställare, f. 1849
i Woltersdorf, deltog i fransk-tyska kriget
1870-71 och i ryska fälttåget 1874-76, präst vid
kyrkan i Moabit 1882 och f. n. docent i filosofi
vid Humboldt-akademien i Berlin. Han intar i
sin filosofi en idealistisk ståndpunkt. Bland
hans talrika skrifter må nämnas: Kants kritik an
Humes skeptizismus
(1880), Kants bedeutung (1881),
Loewe redivivus (1888), Hegel und v. Baader (1894),
Religionsbuch (2:a uppl. 1906) och Die erziehung zu
freier persönlichkeit
(1909).
S-e.

Runö, ö i Rigaviken, 10 sv. mil från Riga, dryga 6 mil
från Arensburg på Ösel och knappa 4 mil från Domesnäs
på Kurlands kust; i administrativt hänseende numera
räknad till det livländska guvernementet och närmast
lydande under de ryska myndigheterna i Arensburg; i
ecklesiastikt hänseende bildande en församling inom
den lutherska kyrkan i Östersjöprovinserna. Ön, som
har en tämligen rundad form med ett par utskjutande
uddar i n. och s., Kūns och Rings, har sin största
längd, 5 km., i n.–s. Öns sockel är en nästan vågrät
klippa af lös devonisk sandsten med mycket glimmer
och något kalk. Hela västra hälften af ön är en öppen,
jämn, delvis sidlänt mark, hufvudsakligen upptagen af
åkrar, inhägnade slåtterängar och öppna betesmarker,
samt i sydväst en större löfäng, Åostärēngi. Här
ligger också, ungefär midt på ön, den enda byn,
i n. och s. omgifven af ett par stora aldungar.
Ö. om byn finnes en sumpig slättmark med morän och
något lera ofvanpå klippan, omgifven af sanddyner,
hvilka i n., ö. och s. fortsätta ut till hafvet och
på hvars högsta topp, Håobiri (21,5 m. ö. h.) en fyr
är uppbyggd (62 m. ö. h.). Dynerna äro bevuxna med en
ståtlig barrskog, mest tall. – Hafvet inkräktar på de
nordvästra delarna af R., medan ön genom uppgrundning
tillväxer i v. –

illustration placeholder
Fig. 1. Bygatan (med gäss) på Runö.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free