Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddarholmskyrkan - Riddarhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudskeppets fönster löpte en rad djupa,
spetsbågiga nischer, två motsvarande hvarje
fönster, hvaraf ett par ännu äro bevarade under
det västligaste fönstret. Hufvudskeppet och
norra sidoskeppet skildes af en rad kolonner,
på hvilka arkadbågarna och hvalfvens gördelbågar
nedlöpte som knektar. Kolonnerna hade baser af
profileradt formtegel, hvilka framtagits under en
1914 påbörjad restaurering. Rummet öfvertäcktes af
krysshvalf af tegel med rikt profilerade ribbor och
gördelbågar. Såväl hvalf som väggar voro putsade och
målade. Under den senaste restaureringen ha såväl
hvalfvens som de bevarade resterna af väggarnas
målningar framtagits och konserverats. Målningarna
äro till sin karaktär strängt arkitektoniska och
afsedda att framhålla konstruktionen. De omfatta dels
strålar och gördelbågar, som i kor och hufvudskepp
målats i hela färgtoner (rödt, blått och grönt samt i
koret guld), dels hvalfvens hjässlinjer, som markeras
med ornamentrankor af stiliserade blad och blommor
(fig. 4). Norra sidoskeppets målningar äro något
afvikande. Strålarna ha haft enkla ornament, som
endast delvis kunnat rekonstrueras. Kring hjässpunkten
finnas cirkelrunda ornament med inflätade bladslingor,
och från dessa utgå enkla blomsterornament, som följa
hjässlinjerna. Af väggarnas målningar finnes mycket
litet bevaradt, men koret tycks ha haft en serie
apostlabilder, hvar och en med ett invigningskors. Två
sådana bilder finnas bevarade på östväggen bakom
altaret, och rester af en tredje ha påträffats på
norra väggen. Det ofvan beskrifna utseendet hade
kyrkan till 1400-talets midt. Vid sagda tid göres
den treskeppig på det sättet, att korsgången längs
hufvudskeppet påbygges i höjd. Dess hvalf nedrifvas,
och arkadbågarna mot klostergården igenmuras. Därefter
inslås nya högre hvalf, och hufvudskeppets södra
vägg genombrytes, så att kyrkan får sitt nuvarande
utseende. Samtidigt förses det nya sidoskeppet med
målningar, som betydligt afvika från de äldre. I
motsats mot dessa breda de nya målningarna ut sig
med greniga slingor, som täcka hela hvalfytan.
Vid 1400-talets slut bygges intill kyrkans
västra gafvel en tämligen hög byggnad af tegel i
munkförband, utgörande det nuvarande tornets två
nedersta våningar. Troligen var den ett ganska lågt
torn. Den hade ingång på norra sidan. Under Johan
III:s tid förnöjes denna byggnad till ett högt torn,
och för att möjliggöra detta förstärkes den med
fyra kraftiga hörnpelare, hvarjämte tornet förses
med "en skön och hög spets". Troligen vid samma
tid, i alla händelser under 1500-talet, igenmuras
vapenhusets gamla östportal och ersättes med den
nuvarande på norra gafveln. Med 1600-talet får
kyrkan en ny funktion. Under detta årh. uppföres
rundt densamma en hel rad grafkor. Det äldsta af
dessa är det Gustavianska, beläget på södra sidan,
hvilket började uppföras 1633. Det är byggdt af
tegel i renässansstil med kartuscher och hörnkedjor i
rustik. I detta kor äro begrafna konungarna Gustaf II
Adolf (se bild af hans sarkofag i öfre koret, bd 10,
sp. 668), Adolf Fredrik, Gustaf III, Gustaf IV Adolf
och Karl XIII samt dessas gemåler utom Gustaf
IV Adolfs. – 1636 började ett nytt grafkor uppföras
längre åt väster på södra sidan för Johan Banér,
och på 1640-talet byggdes ett annat för grefven af
Vasaborg mellan de båda förut nämnda. Omkr. 1650
uppfördes ett kor vid kyrkans nordvästra hörn för
Lennart Torstenson, och ungefär samtidigt tillkommo på
norra sidan Wachtmeisterska och Lewenhauptska grafkoren
(se fig. 3). – Grafkorsbyggandet fortsattes
äfven under följande århundraden. Midtemot
Gustavianska koret uppfördes 1686-1743 det
Karolinska koret af huggen sandsten i barockstil
efter ritningar af Nicodemus Tessin d. y. I öfre
koret stå Karl XII:s (se fig. 3 å sp. 982 i bd 13),
Fredrik I:s och Ulrika Eleonoras sarkofager. –
Det tredje kungliga grafkoret, det Bernadotteska,
uppfördes 1858-60 af Scholander i anslutning till
det Gustavianska. I korets fond står Karl XIV Johans
sarkofag af Älfdalsporfyr (se bild af öfre koret på
sp. 1000 i bd 13), och i koret eller i grafhvalfvet
därunder äro samtliga aflidna medlemmar af huset
Bernadotte begrafna. Tornets gamla spira afbrann 1835
och ersattes omkr. 1840 med den nuvarande genombrutna
gjutjärnsspiran, utförd efter ritning af professor
E. G. Göthe. Af kyrkans fasta inventarier är altaret,
en barockuppställning från 1678, utfördt af Peter
Schultz. Orgelfasaden är af F. Blom. I koret stå
två af Johan III bekostade monument öfver konungarna
Magnus Ladulås (se afbildning i bd 17, sp. 500) och
Karl Knutsson (se afbildning i bd 13, sp. 947). De äro
utförda af Lukas van der Werdt. De lösa inventarierna
äro efter Riddarholmsförsamlingens upplösning
1807 skingrade i olika myndigheters vård. Särskildt
kan omnämnas en praktfull silfverljuskrona, skänkt
1663 af drottning Hedvig Eleonora. Den förvaras nu i
Kungl. slottet. Kyrkan eger många grafminnen, såsom
hufvudbaner, anvapen och epitafier, och golfvet
utgöres nästan uteslutande af grafstenar från
skilda tider. Af de ursprungliga klosterbyggnaderna
finnes mycket litet bevaradt: endast resterna af
den förut omtalade korsgången samt nordgafveln af
västra klosterlängan, hvilken nu utgör nederdelen
af tornets södra vägg. Gafveln har varit prydd
med blinderingar och tandsnitt samt haft fönster
med masverk och glasmålning, hvaraf fragment
påträffats vid den senaste restaureringen. Hvad
den inre utstyrseln i klostret beträffar, tycks
den åtminstone i den bevarade delen af byggnaden ha
varit mycket enkel. Väggarna ha varit fogstrukna och
fogarna målade med gulröd färg. Mot medeltidens
slut har denna enkelhet aflösts af putsade
väggar, täckta med vegetativa ornament i grönt
och svart, hvaraf rester äro bevarade. I kyrkan
förvarades 1817-1906 i krig eröfrade fanor och
andra troféer. Litt.: C. F. Rothlieb, "Beskrifning
öfver Kungl. Riddarholmskyrkan" (1822), S. Curman,
"Klostrens byggnadskonst" (i "Svensk konsthistoria",
utg. af Romdahl och Roosval, 1913) samt M. Olsson,
"Riddarholmskyrkan" (i "Sveriges kyrkor", utg. af
S. Curman och J. Roosval; under arbete 1915)
M. O-n.
Riddarhus betyder i Sverige dels, och egentligen,
den byggnad, där adeln sammanträder vid adelsmöten
samt andra tillfällen, dels också sammanfattningen
af adeln som en korporation (t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
