Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 151-152 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ribbingsholm - Ribbingstorp. Se Broxvik - Ribbkolare - Ribble - Ribbtugg l. Karf - Ribbungerne - Ribbvagn - Ribe, stad - Ribe, svensk släkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1806-24 egdes den af ett par grefvar Spens, därefter
af grosshandlaren G. Godenius och dennes son, hvars
dotter, änkefru M. S. Zielfelt, nu eger densamma.

Ribbingstorp. Se Broxvik.

Ribbkolare, skogsv., personer, som verkställa
förkolningen af affallsvirket från sågverken. W. E-n.

Ribble [ri7bl], flod i engelska grefskapen York
och Lancaster, upprinner på Penninska kedjan och
faller ut i Irländska sjön nedanför staden Preston,
bildande ett bredt æstuarium. Flodens längd utgör
omkr. 100 km. Äfven större fartyg kunna numera gå
upp till Preston.

Ribbtugg 1. Karf, skogsv., små afskurna
träbitar, som användas för eldning
eller tillverkning af sulfitmassa.
W. E-n.

Ribbungerne ("röfvarna"), norskt upprorsparti
på 1200-talet. Partiet samlades 1219 af Gudolv
af Blakastad, var hufvudsakligen rester af
"baglerna" (se Bagler) och stödde i likhet
med dessa den af biskop Nikolaus Arnessön (se
d. o.) ledda klerikal-dynastiska politiken. Som
tronpretendent uppställde de Sigurd Ribbung,
en son till baglerpretendenten Erling Steinvegg
(d. 1207). Anslutning funno de mest i Viken
och Oplandene, där de brandskattade enhvar,
som djärfdes göra motstånd. I maj 1222 ledo de
nederlag vid Mjösen, och 1223 blef Sigurd Ribbung
tillfångatagen af Skule jarl, men lyckades rymma
ur fängelset 1224 och upptog från Romerike sina
härjningståg till Hedemarken. Därnäst satte sig
ribbungerne fast i Värmland, där de förföljdes
af konung Håkan Håkansson 1225. Efter Sigurds död
1226 upprefvos de sista flockarna af Håkan 1227.
K. V. H.

Ribbvagn, skogsv., transportmedel för utfraktning
af affall, ribb, bakar och sågspån från sågverken
till kolgårdarna. Ribbvagnarna, som vanligen rymma
2-4 kbm., bruka vara försedda med tippinrättning.
W. E-n.

Ribe, stad i sydvästra Jylland, ligger geografiskt
strängt taget i Slesvig, nämligen 7,5 km. s. om
Kongeaa, men har af gammalt hört till danska
konungariket. Staden är belägen vid Ribeaa,
5,5 km. från Nordsjön, på en slätt, som mot
hafvet öfvergår i ett bördigt marskland, ofta
utsatt för öfversvämningar (senast 1909). 4,341
inv. (1911). Genom Danmarks förlust af Slesvig 1864
miste R. det mesta af sin marknad på kringliggande
landsbygd och har sedan varit stadt i tillbakagång;
handel och sjöfart äro obetydliga, medan landtbruk
är en viktig näringsgren. Sedan 1875 är staden genom
en bibana förbunden med järnvägslinjerna i södra och
västra Jylland och sedan 1887 med västslesvigska
järnvägen. I R. residera biskopen i R. stift
och amtmannen i R. amt. R. har gammaldags prägel
med många smala, slingrande gator och märkliga
korsvirkeshus. Staden har en lärd skola, hvars
historia går tillbaka ända till 1100-talet och som
under katolicismens sista tid räknade 700 lärjungar,
men nu är en af de minst besökta i riket. Dessutom
finnas en teknisk skola, ett seminarium och ett
stiftsmuseum samt sedan 1905 ett hospital. Bland
offentliga byggnader framstår domkyrkan, Vor Frue
kirke, en af Danmarks största och vackraste, uppförd
af tuffsten i romansk stil 1125-60 och fullständigt
restaurerad 1883-
1904 af arkitekten H. C. Amberg för omkr. l
mill. kr. Kyrkan är 61,5 m. lång (däraf koret 20,4)
och 33,5 m. bred samt har under den stora kupolen, som
bildar koret, en höjd af 21 m. Till midtskeppet
sluta sig två par sidoskepp, åtskilda af fyra rader
stenpelare, hvarigenom katedralens ursprungliga
korsform nästan gått förlorad. På nordvästra
sidan har kyrkan ett väldigt fyrkantigt tegeltorn
("Ribe torn"), 46,5 m. högt. Vid restaureringen
återuppbyggdes af granit och tuff vid sydvästra sidan
det smäckra Mariatornet, som jämnats med jorden på
1700-talet; det är 50 m. högt. Minnesmärken ha rests
öfver Hans Krüger 1884 och A. S. Vedel 1902. -


Domkyrkan i Ribe (efter restaureringen).

R. är en af Danmarks äldsta städer. Där uppfördes
omkr. 850 den andra i ordningen af landets kyrkor,
hvarjämte biskopssätet (sedan 948) är det äldsta
näst Slesvigs. På 1000- och 1100-talen var R. en
blomstrande handelsstad, som idkade sjöfart på
Väst-Europa och under hela medeltiden i betydelse
kom näst efter Roskilde. R. hade då 6 kyrkor och 4
kloster samt ett af konung Niels på 1100-talet byggdt
slott, Riberhus, där konungarna ofta residerade. 1269
fick R. sin stadslag, den för sin stränghet bekanta
Ribberret. Under reformationen började R. aftyna,
och sedan tillstötte flera större eldsvådor och
öfversvämningar samt på 1600-talet tre fientliga
öfverfall. Genom det sista af dessa (1659) ödelades
Riberhus, hvaraf nu återstå endast ruiner. I R. dog
Kristofer I 1259; 1330 ingick Kristofer II där
förlikning med grefve Gert af Holstein, och 1460
utfärdade Kristian I där de s. k. "landsprivilegierna"
till ridderskapen i Slesvig och Holstein. -
Se J. Kinch, "R. bys historie og beskrivelse"
(2 bd, 1868-69-84), och J. Helms, "R. domkirke"
(1870; ny uppl., tills, med H. C. Amberg, 1906).
E. Ebg.

Ribe, svensk släkt, af hvilken flera medlemmar
utmärkte sig som läkare under 1600- och 1700-talen,
härstammade från hofkirurgen <sp>Mattias

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>