Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raketkista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora slätt, som milsvidt omger Budapest på Donaus
vänstra sida, Råkosfältet, där ända till 1500-talet
de ungerska riksdagarna plägade hållas under
bar himmel och där äfven konungen ofta kröntes.
(J. F. N.)
Råkosfältet [rä’kåj-]. Se Rákos.
Råkosi [ra’kåji]. 1. Jenö R., ungersk tidningsman
och dramatiker, f. 1842, har utöfvat en synnerligen
omfattande verksamhet som grundläggare (1881)
och utgifvare af "Budapesti Hirlap", Ungerns
f. n. förnämsta politiska tidning, och som dramatisk
skriftställare och teaterledare.
2. Viktor R., den föregåendes broder, ungersk
tidningsman och skriftställare, f. 1860, är
synnerligen populär för sina under pseudonymen Sipulusz
utgifna många humoristiska noveller m. m.
1–2. K. B. W.
Rakow, småstad i rysk-polska guv. Radom, med
omkr. 2,000 inv., var på 1500-talet en folkrik
fabriksstad och en tillflyktsort för socinianerna,
som där hade en berömd läroanstalt och ett tryckeri,
som utgaf den s. k. Rakaukatekesen (se d. o.).
Rakowice [rakåvi’tse], ty. Rakowitz, by nära Warschau,
bekant genom den seger generallöjtnant K. Nieroth
mellan denna ort och Warschau 21 juli 1705 vann
öfver en flerdubbelt starkare polsk-sachsisk här under
O. A. Paijkull. Se Paijkull 2.
Rakovski, Georgi Stojkov, bulgarisk poet och
frihetskämpe, f. 1818, d. 1867, blef efter studier
i Aten och Paris lärare i Braila, utvisades ur
Rumänien och häktades af turkarna, men lyckades
fly till Österrike. 1862 deltog han i den serbiska
resningen i Belgrad och bildade en bulgarisk legion,
kom sedan till Bukarest, där han genom att stifta
en hemlig bulgarisk centralkommitté förberedde den
bulgariska frihetsrörelsen. För detta syfte var han
lika verksam med sin penna som utgifvare af flera
tidskrifter på bulgariska. Hans förnämsta poetiska
verk, Gorski Pätnik (Bergvandraren, en berättande
dikt, 1857, jämte historiska kommentarer), är en
poetisk skildring af hajduk-lifvet, grundad på egna
erfarenheter, och kan anses som utgångspunkten för den
ny bulgariska poesien. Dessutom författade han några
skrifter på prosa: Pokazalec (folkloristiskt material,
1859) och en historisk öfversikt af det bulgariska
fribytarväsendets uppkomst (Blgarskite hajduti, 1867)
samt de efterlämnade skrifterna Kljutj blgarskago
jazika (nyckel till bulgariska språket, tr. 1880)
och den mot turkarna riktade satiren Iztuplennij
drvis (Den förtrampade dervischen, tr. 1884).
A-d J.
Rakṣasa (Rakshas’a, sanskr. rakṣas och rākṣasa,
demon), ind. myt., är namn på en grupp af demoner
eller troll, tillhörande de mot gudarna fientliga
Asura. De skildras som ett slags jättar eller troll,
storväxta och skräckinjagande till utseendet. Somliga
äro mera godartade, ett slags halfgudar, andra
däremot äro onda och gudarnas uppenbara fiender. De
drifva sitt spel företrädesvis om natten; de ha sitt
tillhåll på kyrkogårdar och i mörka skogar och andra
ställen med dystert eller afskräckande utseende.
Människornas fiender, känna de människornas lukt på
afstånd, ingripa störande i deras handlingar, särskildt
oroa de, stjäla eller förstöra offren; de fromme bramanske
eremiterna måste ständigt vara på vakt mot deras
förföljelser. Enligt myter och sagor tillhöra de
företrädesvis södern; och man har ansett för möjligt,
att de i grund och botten representera sydliga,
mot de bramanske inderna vid deras framträngande
fientliga inhemska stammar eller deras gudar. Så
är i Rāmāyaṇa särskildt Ceylon uppehållsort för
dylika demoniska väsen. Deras hufvudstad var Lankā,
byggd af Viçvakarman; deras anförare Rāvaṇa, en af
hufvudpersonerna i nämnda epos. Jfr Muir, "Original
sanskrit texts", II, Fausböll, "Indian mythology"
(1902) och de religionshistoriska handböckerna.
K. F. J.
Rakt kors, veter. Se Kors, veter.
Rálbag, judisk namnform för Rabbi Levi ben Gerson
(jfr härom förklaringen af namnet Raschi), hos de
kristne vanligen kallad Gersonides (se denne).
Ralbergets kronopark, i Degerfors socken
af Västerbottens län, tillhör Degerfors
revir af Umeå distrikt. Kronoparken har
bildats i enlighet med bestämmelserna i
k. br. 23 nov. 1866 vid afvittring af gammal
kronomark. Arealen var vid 1910 års slut 2,403 har.
S-r.
Raleigh [rå’li eller rä’li], hufvudstad i
nordamerikanska staten Nord-Carolina, vid
föreningen af flera järnvägslinjer. 19,218
inv. (1910), hvaraf nära hälften färgade. Staden
är mycket regelbunden. I dess midt ligger en 4 har
stor rund park, Union square, från hvilken fyra
breda gator utstråla, hvilka dela staden i fyra
delar. R. har många vackra offentliga byggnader,
bl. a. kapitolium, postbyggnaden, statens museum,
dårhus, blind- och döfstumanstalterna samt Shaw
university (baptisternas) och S:t Augustine’s
school, båda högre undervisningsanstalter för
färgade, Nord-Carolinas landtbruks- och tekniska
skola i förening med försöksstation samt den
medicinska afdelningen af statens universitet
(de öfriga af delningarna i Chapel hill). Staden
har flera järngjuterier, tobaks- och maskinfabriker
m. m. samt drifver liflig handel med bomull och tobak.
(J. F. N.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
