Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nova Scotia, Nya Skottland, förk. N. S., provins i Dominion of Canada i Nord-Amerika - Novatianer, ett schismatiskt parti inom romerska församlingen - Novatianism, en schismatisk partibildning inom den gamla kyrkan. Se Novatianer. - Novatianus, stiftare af ett religiöst parti. Se Novatianer. - Novation, jur., förnyelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgick 1911 till 492,338 pers., till större delen
af brittisk härkomst, jämte ättlingar af akadiska
fransmän samt tyskar, fransmän och amerikaner. Ett
par tusen äro indianer (dock ytterst få oblandade),
omkr. 7,500 negrer. Episkopalkyrkan, rom.-katolska
kyrkan, presbyterianer, baptister, anglikaner och
metodister bilda de största kyrkosamfunden. Kolonien
har en rom.-katolsk ärkebiskop och en anglikansk
biskop. Folkundervisningen är kostnadsfri och
obligatorisk. Utom folkskolor, högre .skolor och
"universitet" (4 till antalet), det största i
Halifax, finnas ett lärarinneseminarium och ett
landtbruksinstitut i Truro och tekniskt institut i
Halifax; dessutom finnas bergsskolor i nästan alla
stenkolsdistrikt samt tekniska skolor af olika
slag i industricentra. Kegeringens utgifter för
undervisningsändamål uppgingo 1911 till 400,000 doll.
Näringar. Den viktigaste är jordbruket, för hvilket
landet är utmärkt lämpadt, i det att öfver hälften af
hela arealen kan odlas och marken i de västra dalarna,
särskildt Annapolisdalen och området kring Minas
basin, knappt kan öfverträffas i fruktbarhet. 1908
voro nära 2,i mill. har i enskild ego, hvaraf 898,927
har odlad jord. Jämte vanliga landtmannaprodukter
skördas mycket äpplen och persikor, företrädesvis
i Annapolisdalen. Skogarna, som beräknas täcka
20,700 kvkm., lämna betydande massor trävirke
till export. Deras hela afkastning steg 1911
till 5,5 mill. doll. Af mineral tillgodogöras kol
(5-6 mill. ton), järnmalmer af olika slag, guld,
mangan- och kopparmalm, gips, leror och olika
stensorter. Värdet af bergsbruket steg 1911 till 38,9
mill. doll.; däraf stenkol 19,2 mill. doll. Provinsens
fiske, det största i Canada, drifves hufvudsakligen
på östra kusten. Värdet af hela fångsten utgjorde
1911 nära 7,s mill. doll. - Antalet industriella
verk var 1910 1,480, arbetarnas antal 28,800
och produktionsvärdet 52,? mill. doll. -. Prov.s
import 1911 hade ett värde af 16,7 mill. doll.,
dess export af 20 mill. Järnvägsnätet omfattade
1911 2,188 km. Halifax står i förbindelse med
Canadian-Northern-järnvägen och sålunda med Stilla
hafvet. Af de 26 mer betydande hamnarna är Halifax
viktigast.
Författning. Prov. styres af en vice guvernör
(jämte en ministär af 8 pers.), som tillsättes
af Canadas regering för 5 år och äfven aflönas
af denna. Parlamentet består af ett öfverhus
(legislative council), räknande 21 af kronan för
lifstid utsedda ledamöter, och ett underhus (house
of assembly) af 38 folkvalda representanter med
4-årigt mandat. För valrätt kräfves viss förmögenhet
eller inkomst (den senare 250 doll. pr år). Till
förbundsparlamentet för Dominion of Canada sänder
N. 10 senatorer och 18 representanter. Hufvudstad är
Halifax. - N., som torde varit isländarnas Vinland,
besöktes af italienarna G. och S. Caboto 1497 med
engelska fartyg. De första nybyggena anlades af
fransmännen 1604, som kallade halfön och närmaste del
af fastlandet (New Brunswick) Acadia, men de
fördrefvos af engelsmännen. 1621 erhöll en engelsk
baronet kolonisationspatent på hela halfön, som då
fick namnet N., men 1667 afträddes kolonien till
Frankrike. 1713 blef den åter engelsk besittning,
men franska nybyggare gjorde länge engelsmännen
marken stridig,
tills de slutligen fördrefvos och Frankrike 1763
afstod alla anspråk på landet. N. bildade därefter
en provins i Canada (till 1784 i förening med New
Brunswick och Cape Breton, efter 1819 i förening
endast med den sistnämnda ön) och blef 1867 provins
i Dominion of Canada. J. F. N.
Novatianer. ett schismatiskt parti inom romerska
församlingen, på 200-talet, så kalladt efter sin
upphofsman, presbytern Novatianus, en både genom
fromhet och lärdom framstående medlem af Roms
prästerskap. Redan tidigt härskade i den kristna
kyrkan olika meningar oin, huruvida man borde i
kyrkan återupptaga dem, som affallit från tron
(lapsi) Under den grymma decianska förföljelsen
hade många af fruktan för plågor och död blifvit
affällingar, och när dessa vid kejsar Decius’
död och förföljelsens afstannande 251 önskade bli
återupptagna i församlingen, reste sig den mildare
och den strängare meningen mot hvarandra. Presbytern
Cornelius, som tillhörde det mildare partiet, valdes
vid denna tidpunkt till biskop i Rom. Det strängare
partiet, med presbytern Novatianus i spetsen, ogillade
detta val. Den sistnämnde exkommunicerades därför
af Cornelius. En schism uppstod, och det mycket
talrika strängare partiet valde Novatianus till sin
biskop. Denne understöddes af en från Kartago till
Rom anländ presbyter Novatus. Schismen utbredde
sig hastigt inom både väster- och österländska
kyrkan i så stor utsträckning, att man kan säga,
att hela kyrkan delades i två hälfter. Det allmänna
namnet på det novatianska partiet blef katarer
med anledning af dess grundsats, att kyrkan vore en
"gemenskap af idel rena" (grek. katharoi’). I afseende
på kyrkoläran voro novatianerna ortodoxa. Den på
kyrkomötet i Nicasa (325) närvarande novatianske
biskopen antog detta mötes beslut, och under de
sedan uppkomna lärostriderna delade novatianerna de
ortodoxes öden. Under kejsar Julianus gynnades de
såväl som andra schismatiker och heretiker. Under
500-talet synes partiet ha upphört. Men den
uppfattning af kyrkan, som novatianerna representerat,
dog icke med dem. Den framträdde ånyo, med en viss
inskränkning, hos donatisterna (se Donatismen) och
hos medeltidens olika slags "katarer" (se d. o.).
J. P.
Novatianism, en schismatisk partibildning inom den
gamla kyrkan. Se Novatianer.
Novatianus, stiftare af ett religiöst parti. Se
Novatianer.
Novation (lat. novatio), jur., förnyelse, stiftande
af en ny fordran i st. f. en hittillsvarande, som i
och med detsamma upphäfves. Inträdande af någon ny
person i fordringsförhållandet kräfves ingalunda,
blott utbyte af det bestående förhållandet mot
ett nytt, t. ex. omsättning af ett lån (jfr det nu
upphäfda stadgandet i Handelsbalken kap. 9 § 7),
utbytande af ett hyres- eller entreprenadkontrakt
mot en uppgörelse med förändrade villkor. Den nya
uppgörelsen förutsätter då för sin giltighet, att
det förra kontraktet i sin ordning en gång varit
giltigt, ehuru det nu upphört. Särskild säkerhet
(borgen eller pant), som kan ha varit ställd för det
förra kontraktet, får emellertid icke utan vidare
anses gälla äfven för den nya uppgörelsen. Annorledes
däremot, om en gäldenär allenast i ny form
lämnar ett erkännande af sin hittillsvarande förbin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
