Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiska akademiska möten - Nordiska arbetsgifvarmöten - Nordiska artilleriverkstäderna. Se Finspång, sp. 385 - Nordiska brandchefsmöten. Se Brandchef - Nordiska filologmöten. Se Filologmöten - Nordiska flädermusen, zool. Se Flädermöss - Nordiska föreningar - Nordiska förlaget - Nordiska jockeyklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt hopplösare och svårare förhandlingarna. Detta
möte blef också det sista. Den bitterhet, som
unionsupplösningen 1905 framkallade mellan de svenska
och norska folken, och den misstämning, som vissa
kretsars i Danmark hållning till unionskonflikten
uppväckte i Sverige, verkade därhän, att hvarje tanke
på ett förnyande af de nordiska akademiska mötena
måste uppges. Den tillsatta kommittén upplöstes af
sig själf, och äfven "Nordisk universitetstidskrift"
upphörde kort därefter. Mötena ha icke varit alldeles
utan praktiska följder. Diskussionerna verkade
i flera fall eggande och klargörande. Utbytet af
akademiskt tryck, särskildt föreläsningsprogram och
doktorsafhandlingar, tillkomsten af visssa fonder
(Karl X Gustafsfonden vid Lunds universitet,
S. A. Hedlundsfonden vid Göteborgs högskola),
inbjudandet af främmande vetenskapsmän att hålla
föreläsningsserier vid en annan högskola m. m. äro
företeelser, som antingen direkt tillkommit på grund
af mötenas uttalanden eller indirekt påverkats
däraf. Jfr "Beretning om det förste akademiske
möde i Christiania den 11-13 maj 1896" (1899),
"Berättelse om det andra nordiska akademiska
mötet i Göteborg den 18-20 maj 1899" (1900),
"Beretning om det tredie nordiske akademiske
möde i Köbenhavn den 2-4 juni 1902" (1902) och
"Nordisk universitetstidskrift" I-V (1900-06).
L. S.
Nordiska arbetsgifvarmöten. Sedan under de
sista åren af 1800-talet och början af 1900-talet
arbetsgifvarna inom de skandinaviska länderna
organiserat sig i särskilda arbetsgivarföreningar
till motstånd mot arbetarorganisationernas
samlade makt, har en viss samverkan mellan dessa
arbetsgifvarföreningar kommit till stånd. Denna
samverkan daterar sig från 1907, då på danskt
initiativ en preliminär öfvérenskommelse
träffades mellan ordf. i Dansk arbeidsgiver- og
mesterforening, K. Rostrup (d. 1911), ordf. i Norsk
arbeidsgiverforening, A. Amundsen, och ordf. i
Svenska arbetsgifvarföreningen, Hj. von Sydow,
att söka åstadkomma ett regelmässigt samarbete inom
vissa gränser mellan arbetsgivarföreningarna i de
skandinaviska länderna. I enlighet med detta beslut
egde i nov. 1907 ett möte rum i Köpenhamn mellan
representanter för nämnda tre arbetsgifvarföreningar
jämte Centrala arbetsgifvarförbundet och Sveriges
verkstadsförening. På detta möte enades man om,
att samarbete mellan föreningarna för framtiden
skulle ega rum, och beslöts, att för sådant ändamål
med vissa mellanrum allmänna möten skulle anordnas
mellan föreningarnas styrelser. Därjämte bestämdes,
att mellan dessa möten ett permanent utskott
af styrelserna skulle fungera, bestående af tre
ledamöter från hvarje land, hvilket utskott skulle
ha till uppgift dels att förbereda de allmänna
mötena, dels att mellan dem handlägga de ärenden,
som från den ena eller andra föreningen hänskötes
till utskottet. Möten ha sedermera egt rum i
Stockholm 1909, i Kristiania 1910, i Köpenhamn
1911 och i Stockholm 1913. I mötena 1910 och 1913
deltogo representanter äfven för Allmänna finska
arbetsgifvarförbundet. Till deltagande i mötena äro
endast medlemmar i föreningarnas styrelser samt deras
högre tjänstemän berättigade. Bland viktigare ärenden,
som förekommit till behandling vid mötena, märkas: om
grundsatserna för kollektivaftal med
arbetarorganisationerna, om strejkförsäkring, om
samarbete under arbetsinställelser, om ordnande
på lagstiftningens väg af förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare, om lönestatistik
m. m. Mötena ha bidragit till, att enhetliga,
moderna grundsatser fastställts för ledningen af
arbetsgifvarföreningarna, samt dessutom gett ett rikt
utbyte af erfarenheter från de olika föreningarnas
arbetsfält. Hj. v. S-w.
Nordiska artilleriverkstäderna. Se Finspång, sp. 385.
Nordiska brandchefsmöten. Se Brandchef.
Nordiska filologmöten. Se Filologmöten.
Nordiska flädermusen, zool. Se Flädermöss.
Nordiska föreningar, åtskilliga 1899 bildade
sällskap. Våren 1899 stiftades med professor Poul
La Cour som ordf. Nordisk förening i Köpenhamn,
med ändamål att utan politiskt syfte främja
personlig beröring, bekantskap och förståelse mellan
Nordens folk. Man ville inom de nordiska länderna
öka och förbättra den ömsesidiga kännedomen om
språk, kultur och öfriga förhållanden, utskicka
föredragshållare, sprida skrifter och verka för
gemensamma nordiska möten. Likartade föreningar
bildades s. å. i Kristiania samt i flera af
Sveriges städer. Nordiska föreningen i Stockholm,
som leddes af en styrelse af 24 personer och
inom hvilken häradshöfding G. Ribbing, rektor
S. Almquist och professor G. De Geer verkade som
ordf., inkallade efter hand ett icke ringa antal
danska och norska föreläsare, bland hvilka må nämnas
G. Amdrup, V. Andersen, V. Bjerknes, I. A. Bonnevie,
F. Buhl, L. Dietrichsen, I. Falbe-Hansen, G. Gran,
H. Höffding, T. Lammers, A. Lange, C. Larsen,
E. Lehmann, E. Poulsen, L. Schröder, E. Slomann,
G. Storm, J. Thiis och V. Vedel. Genom bidrag från
prins Eugen och Letterstedtska föreningen kunde
vid flera tillfällen ett antal stipendier utdelas
till norska lärare och lärarinnor för deltagande
i sommarkurser inom Sverige. 1899-1907 utgafs i
Köpenhamn "Norden. Medlemsblad for nordisk förening",
och 1902 utkom på initiativ af Nordiska föreningen
i Uppsala sammelverket "Norden", med bidrag från
många nordiska författare. Efter unionsbrottet 1905
upplöstes flera af de nordiska föreningarna eller
beslöto, såsom föreningen i Stockholm, att tills
vidare inställa verksamheten.
Nordiska förlaget, ett af grosshandlaren
K. V. Hultin 1910 grundlagdt förlag, som haft
en mycket uppmärksammad verksamhet. Det har
nämligen utgett billiga böcker med god typografisk
utstyrsel och införde i Sverige en typ för dylika
förströelseböcker, som på grund af sitt pris
kallats "tjugufem-öresböcker". Från dec. 1910
till jan. 1913 sålde förlaget 9 mill. exemplar af
sådana, hvilka åstadkommit en stor omhvälfning
på bokmarknaden. De anses ha lifligt skadat den
s. k. Nick-Carter-litteraturen, men äfven hindrat
afsättningen af inhemsk, bättre vitterhet. - Förlaget
inköptes 1913 af bokförlagsfirman Åhlén och Åkerlund,
som fortsätter verksamheten under samma firma.
Nordiska jockeyklubben [jåke’j-] konstituerades 1870
på initiativ af danska sportsmän med förnämsta uppgift
att upprätthålla och främja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
