Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 783-784 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nerinea - Nerineidæ, paleont. Se Nerinea - Nering [Nehring), Johann Arnold - Nerio. Se Mars, myt. - Nérus - Nerita, ö. Se Ferdinandea - Neritisk, bot., zool. Se Plankton - Nerium - Nerly (eg. Nerlich), Christian Friedrich - Nerman. 1. Klas Ulrik N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djurets boningsrum fick ett mycket oregelbundet utseende
(fig. 2). Släktet, som är mycket artrikt, börjar i
jura- och utdör med kritsystemet. Hufvudmassan af
arterna tillhör Mellan- och Syd-Europas yngsta
jura- och äldsta kritsystem, bildande
dessa systems nerineakalkstenar, nära
förbundna med deras korallkalkstenar.

Fig. 1. Nerinea trino dosa.
Fig. 2. En Nerinea i längdgenomskärning.
B. L-n. (A. Hng.)

Nerineidæ, paleont. Se Nerinea.

Nering (Nehring), Johann Arnold, tysk arkitekt,
f. omkr. 1655 i Holland, d. 1695 i Kleve, blef 1691
öfverdirektör för alla kurfurstliga byggnader i
Berlin. Han var en arkitekt, som mot barockens
utsväfningar satte ädel enkelhet och vackra
proportioner. Af hans verk må nämnas en flygel
af gamla slottet i Berlin, observatoriet och det
kurfurstliga stallet, som ansågs för ett mönster
i sitt slag, men först och sist utkastet till det
berömda Tyghuset i Berlin, en af denna stads förnämsta
äldre prydnader, fullbordadt af de Bodt, som dock i
vissa delar förändrade N:s plan.

Nerio. Se Mars, myt.

Néris 1. N.-les-Bains [neri’s lä bä’], badort i
franska dep. Allier (Bourbonnais), 6 km. s. ö. om
Montluçon. 2,821 inv. i hela kommunen (1901). N. har
flera alkalisk-saliniska källor med en temperatur
af 45°-53° C., hvilka voro kända redan af romarna.
(J. F. N.)

Nerita, ö. Se Ferdinandea.

Neritisk, bot., zool. Se Plankton.

Nerium L., bot., farm., ett släkte af buskar
eller lägre träd, hörande till fam. Apocynaceæ
(Apocyneæ), underfam. Echitoideæ. Den nämnda
familjen består af mjölksaftförande träd, buskar
eller örter, som ha motsatta, enkla, helbräddade,
stipellösa blad, aktinomorfa, sambladiga blommor,
som i knoppen äro hopvridna. Hos foder, krona och
ståndare råder 5-talet, men fruktämnena äro 2,
som ha ett gemensamt stift. Vid mognaden består
frukten antingen af 2 skilda baljkapslar eller ock
af kapsel eller bär. De vanligen platta fröna äro
ofta försedda med en hårtofs. Familjen innehåller
omkr. 1,000 arter, till största delen förekommande
i tropikerna. Den indelas i underfam. Pinmieroideæ
med fria ståndarknappar och frön vanligen utan hårtofs
(släktena Landolphia, Clitandra,
Willoughbya, Carpodinus, Hancornia, Aspidosperma,
Vinca, Alstonia m. fl.) och Echitoideæ med
ståndarknapparna förenade med märket och frön vanligen
försedda med hårtofs (släktena Urceola, Kickzia,
Mascarenhasia, Apocynum, Nerium, Strophanthus
m. fl.). Släktet Nerium har bladen 3 i krans samt
trattlik krona med flikar utan svanslika bihang. En
bikrona sitter vid blompipens mynning. Frukten är
2 upprätta baljkapslar, som innesluta många frön,
försedda med hårtofs.


Rosenlager (Nerium oleander). T. v. en längsskuren
blomma.

Af släktets 2-3 arter är rosenlagern, nerien,
oleandern, N. oleander L., mest bekant som en allmänt
odlad krukväxt, med rika, vackra, ljusröda eller
någon gång hvita, vanligen dubbla välluktande
blommor. Rosenlagern växer vild i sydligaste
Europa och i norra Afrika vid bäckstränder och
vattensamlingar, som där omges af rosenlagrar liksom
våra vatten af pilarter. Rosenlagern är giftig,
emedan den i bladen och andra växtdelar innehåller
ett par glykosider (oleandrin och neriin), som
verka på hjärtat likt digitalis. Neriin är lösligt
i vatten och är måhända identiskt med digitaleinet
i digitalis. Oleandrin är nästan olösligt i
vatten. Både människor och husdjur ha förgiftats
med oleander. Symtomen ha varit kräkningar och
diarré, svindel och bedöfning, pupillutvidgning,
långsam puls och död genom hjärtstillestånd.
O. T. S. (G. L-m.) C. G. S.

Nerly (eg. Nerlich), Christian Friedrich, tysk målare,
f. 1807 i Erfurt, d. 1878, fick sin utbildning
af Rumohr och begaf sig tidigt till Italien,
där han slutligen bosatte sig i Venezia. Han
målade italienskt folklif, landskap, arkitektur:
Piazzettan i Venezia i månsken, Sicilianska fiskares
hemkomst, Transport af marmorblock m. fl. Han är
representerad i museer i Hamburg, Schwerin och Erfurt.
(G-g N.)

Nerman. 1. Klas Ulrik N., ämbetsman, f. 5 okt. 1792
i Halland, d. 9 okt. 1852 på landshöfdingbostället
Skälby, blef student i Lund 1809, sedan han
redan någon tid biträdt vid tingsgöromål inom en
domsaga. Han aflade 1813 juridisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>