Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amsterdam äro de största i världen. Den officiella
statistiken meddelar inga uppgifter om
fabriksindustrien i allmänhet, endast på den
accispliktiga (brännvin, socker, öl etc.). - N. äro
alltjämt en af världens viktigaste handelsstater,
och af alldeles särskild betydelse äro de för
kolonialhandeln. Genom sina stora besittningar
i Ostindien ha de behållit en rangplats i denna
handelsgren, synnerligen i fråga om kaffeimporten
till Europa, men äfven ris, socker, indigo, kryddor
m. m. införas i stor mängd för att till stor del
åter afsättas i andra länder. Dessutom har landet
stor transitohandel till och från Tyskland. De
förnämsta handelsstäderna äro Rotterdam och
Amsterdam. N. äro en af de få stater, som bibehållit
frihandelssystemet. 1910 beräknades importens
värde till 3,265 mill. fl., exportens till 2,632
mill. fl.; värdet af transitohandeln uppges icke,
endast varuvikten (12,684 mill. kg.). De länder, med
hvilka N. ha största omsättningen, äro Tyskland (826
mill. fl. imp., 1,320 mill. fl. exp.), Storbritannien
(321 mill. fl. imp., 529 mill. fl. exp.), Belgien
(301 mill. fl. imp., 330 mill fl. exp.), Ryssland
(433 mill. fl. imp., 15,e mill. fl. exp.),
Nederländska Indien (494 mill. fl. imp., 114
mill. fl. exp.) samt Amerikas förenta stater
(295 mill. fl. imp., 85 mill. fl. exp.). 1910
fördelades handelsvarorna sålunda i födoämnen (843
mill. fl. imp., 822 mill. fl. exp.), råvaror (1,273
mill. fl. imp., 921 mill. fl. exp.), fabriksalster
(573 mill. fl. imp., 508 mill. fl. exp.) samt diverse
varor (544 mill. fl. imp. och 366 mill. fl. exp.). -
De till N. anlända fartygen med last voro 1910 13,359
om 13,4 mill. ton (däraf till Rotterdam 7,713 om 8,9
mill. ton 1. 66,4 proc.) och de afgångna 10,896 om
öfver 9,87 mill. ton (däraf från Rotterdam 5,867 om
5,9 mill. ton 1. 59,s proc.). N:s egen handelsflotta
bestod 1910 af 440 segelfartyg om 130,000 kbm. och 324
ångare om 1,382,000 kbm. Direkta ångbåtslinjer äro
upprättade mellan N. och Ostindien och Västindien
samt New York. Den inländska handeln befrämjas
genom kanalerna, väl underhållna landsvägar och
ett järnvägsnät, som 1911 omfattade 3,234 km., alla
privatbanor. - Statstelegraflinjernas längd var 1910
7,526 km. (med 36,884 km. i trådlängd), de interurbana
och internationella statstelefonledningarnas längd
var 2,995 km., trådarnas 66,309 km. Dessutom hade
Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht enskilda
telefonnät, tills. 27,704 abonnenter vid 1911
års början. Postanstalterna voro 1911 1,511,
och försändelserna stego till 180 mill. bref,
107 mill. brefkort samt 290 mill. trycksaker och
varuprof, vidare värdeförsändelser till en summa
af 753 mill. francs. - Af kreditanstalter är
Nederländska banken (grundlagd 1814 i Amsterdam,
privatinstitution) den viktigaste samt den enda
sedelutgifvande. Dess grundfond är 20 mill. gulden,
reservfonden 5,5 mill. gulden. Den har kontor i
alla viktigare orter. Dessutom finnas många andra
banker, alla privata. - Mynt. N. hade före 1875
silfvermyntfot, men detta år stadgades guld- och
silfvermyntfot. Standardmynt äro dels 10-guldenmynt
i guld, dels de äldre silfvermynten. Ett
10-guldenstycke i guld väger 6,72 gr. och
innehåller 0,9 guld (d. v. s. 6,048 gr. fint
guld). Standardmyntet i silfver är l gulden (fl.), som
väger 10 gr. med en finhet af 0,945 (d. v. s. 9,45 gr.
rent silfver). Dess värde i svenskt mynt är
l,50 kr. Ett annat cirkulerande silfvermynt
är rijksdaalder, 2 l/2 fl. l gulden delas i 100
cent. Det präglas halfva gulden, fjärdedels gulden
(kwartje) och tiondedelsgulden (dubbeltje) i silfver,
10-gulden (tientje) i guld samt 5 cent i nickel och
l cent, 1/2 cent och 2 1/2 cent i brons. Guldmynt
förekomma i den allmänna rörelsen ej oftare än i
Sverige. - Vikt- och måttsystemet är det metriska.
J. F. N.
Försvarsväsendet har utvecklat sig långsamt, i det
ända till 1898 värfningen utgjorde hufvudkällan för
arméns rekrytering och den genom allmän värnplikt
åstadkomna milisen, i hvilken rätt till byte och
friköpning var medgifven, tjänade endast att fylla
brist. En strängare värnpliktslag antogs 1898, och
genom en rekryteringslag af 1911 och en landstormslag
af 1913 är allmän värnplikt utan undantag införd. Den
varar från 20:e t. o. m. 40:e lefnadsåret med 6 år
i milisen, 5 år
i landtvärnet och återstoden i landstormen.
Den första tjänstgöringstiden utgör vid oberidna
trupper 8 1/2, vid beridna 24 månader (förkortning om
2 månader medgifven under vissa förhållanden);
dock kan en del manskap vid de förra behållas i
tjänst ytterligare 4 1/2 månader, förnyad inkallelse
två gånger i milisen, en gång i landtvärnet.
Den årliga rekrytkontingenten uppgår till 23,000
man, hvaraf 1,500 militärarbetare. Antagande af
frivilliga påräknas dessutom. Fredsstyrkan upptages
till 1,960 officerare och omkr. 30,000 man med 5,500
hästar, hela krigsstyrkan beräknas till
200,000 man. - Armén utgöres af 4 divisioner
med tillsammans 12 infanteriregementen på 6
bataljoner (om 3 eller 2 kompanier, i krig 4),
4 hjulryttarkompanier, 4 kulspruteafdelningar, 4
husarregementen på 4 skvadroner, l ordonnansskvadron,
4 fältartilleriregementen med tillsammans
24 åkande och 2 ridande batterier m. m.,
4 fästningsartilleriregementen med tills. 40
kompanier, l pansarfortartillerikår med 4 kompanier,
l pontonjärkår med 2 kompanier, l torpedkår med 2
kompanier, l ingenjörregemente med 4 pionjär-, 2
järnvägs- och 2 telegrafkompanier m. m., 4 kompanier
lasarettssoldater, l kompani administrativa trupper
och 4 divisioner gendarmeri. I krig tillkomma
reserv- och depåtrupper äfvensom af landtvärn 48
bataljoner infanteri, 44 fästningsartillerikompanier
m. m. - Underbefäl utbildas dels vid
trupperna, dels vid särskilda skolbataljoner
eller -kompanier. - Officerare utbildas dels vid
kadettskolan och militärakademien i Breda, dels, för
infanteriet, vid en "hufvudkurs" i Kampen (afsedd
för underofficerare, som önska officers befordran);
för deras vidare utbildning finnes en krigshögskola
i Haag. Hvarje truppslag, äfven infanteriet, har en
generalsperson som inspektör. Generalstaben utgör
en fristående kår under en generalsperson såsom chef.
Beväpningen utgöres af Mannlichergevär, antaget 1895,
med 6,5 mm. kaliber, Hotchkiss’ kulsprutor och
kruppska kanoner med eldrörsrekyl och 7,5 cm.
kaliber, antagna 1903; försök pågå med kruppska
fälthaubitser. - Arméns budget uppgick för 1913 till
33,37 mill. fl. (antagligen oberäknadt fästningar).
- Kolonialarmén i Ostindien utgöres af 25 fält-
och 10 garnisonsbataljoner, l gendarmkompani, l
kavalleriregemente, 6 fält- och 6 bergsbatterier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
