Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
museum, och hvad den för detta ändamål samlat
(2,747 n:r jämte en större samling ornamentala
gipsafgjutningar) öfvertogs 1884 som gåfva af
staten. Genom urval ur dessa tre samlingar är
den nuv. konstslöjdsafdelningen sammansatt. Af
Karl XV:s samling öfverfördes den väsentligaste
delen hösten 1884 till Nationalmuseum, och den nya
afdelningen öppnades där i febr. 1885. Af de till
denna samling hörande silfverföremålen äro några
af de viktigaste deponerade i Statens historiska
museum. Slöjdföreningens samlingar öfverflyttades
1885. Efter denna tid ha följande märkligare
gåfvor och testamenten gjorts till samlingen:
1850 K. Dahlgrens (fickur, dosor m. m.), 1,300 n:r,
1902 W. Bendix’ glassamling, 173 n:r, 1907 Aug. och
Hilda Seippels, 243 n:r, 1909 Bobergsrummet af
K. L. Lundberg och J. Sachs, 1911 dyrbara föremål ur
ingenjör E. Hirschs och statsgeologen A. Lindströms
samlingar, 1912 af K. A. Webers arfvingar dyrbara
konstslöjdsföremål. Äfven inom denna afdelning
ega specialutställningar rum. Jfr "Vägledning för
besökande i Nationalmusei konstslöjdafdelning" (7:e
uppl. 1910), "Vägledning i utställningen af äldre
guld- och silfverföremål i Nationalmuseum år 1887",
G. Upmark och L Looström, "Konung Carl XV:s
konstslöjdsamling. I. Keramiska föremål" (1883), och
L. Looström, "Från Nationalmusei konstslöjdsamling",
samt "Führer durch die kunstsammlungen des
Nationalmuseums" (1912, rikt illustrerad).
C) Förvaltning och ekonomi. Inseendet öfver
K. museets samlingar utöfvades i början af en
1792 tillsatt intendent, den om ordnandet och den
tidigare bearbetningen af desamma högt förtjänte
K. F. Fredenheim. Under honom sorterade en "garde
des tableaux" för tafvelsamlingens tillsyn och
vård samt en "garde des marbres" med liknande
uppgift rörande skulptursamlingen. Därjämte fanns
en sekreterare. Den yttre vården af samlingen
anförtroddes åt en s. k. kammarförvaltare, som
snart erhöll titeln kamrerare. Som extra biträden
anställdes s. k. konduktörer. Sedan Fredenheim
1795 blifvit utnämnd till öfverintendent,
kom museiinstitutionen att sortera under
öfverintendentsämbetet. Efter Fredenheims död (1803)
råkade den af honom genomförda organisationen
på förfall, och de båda konservatorsplatserna
tillsattes ej efter de förste innehafvarnas
afgång. Sekreterarbefattningen sammanslogs slutligen
med sekreterarplatsen vid öfverintendentsämbetet,
och endast kamrerarbefattningen bibehölls. Dennas
innehafvare voro hoflakejen David Göbel (1793-1816),
dekorationsmålaren J. G. Brusell (1816-29),
hofintendenten L. J. v. Röök (1829- 50), P. V. Grubb
(1850-61) och J. Kr. Boklund (1861-66).
Sedan Nationalmuseibyggnaden blifvit fullbordad och de
olika statssamlingarna dit öfverflyttats, utfärdades
26 okt. 1866 ett reglemente ang. förevisningen
af dessa samlingar, hvarigenom stadgades, att de
skulle bilda två hufvudafdelningar: konstafdelningen
och den historiska afdelningen (Statens historiska
museum). Föreståndarskapet för konstafdelningen
utöfvades fortfarande af f. d. K. museets kamrerare,
titulerad intendent, hvarjämte i maj 1867 en
museinämnd af 5 personer tillsattes för att besluta
ang. inköp för samlingarna samt
restaurering af de till desamma hörande
konstverken. Samlingarna kvarstodo tills vidare under
öfverintendentsämbetet och Finansdepartementet, ehuru
de viktigaste frågorna ang. den nya organisationen
blifvit afgjorda på Ecklesiastikdepartementets
föredragning. Genom en k. stadga af 31 dec. 1868
ordnades dessa förhållanden, och det bestämdes,
att Nationalmuseets konstafdelning, "såsom en
för vetenskapliga ändamål och konstodlingens
främjande inrättad anstalt", skulle höra under
Ecklesiastikdepartementet. Vid samlingarna anställdes
en af K. M:t förordnad intendent (hofintendenten
Boklund) och två amanuenser, förordnade af nämnden,
hvilken bibehölls för vissa ärendens afgörande och
behandling. Ordf. i Konstakademien (öfverintendenten)
samt intendenten vid museet voro själfskrifna
i denna nämnd. Genom 1880 års museistadga blefvo
dessa bestämmelser i flera punkter modifierade. De
ord. tjänstemännen voro fortfarande en intendent
och två amanuenser samt en konservator (t. f.). En
museinämnd af 5 ledamöter, bland hvilka intendenten
och konservatorn voro själfskrifna, handlade och
afgjorde vissa frågor, hufvudsakligen sådana, som
rörde inköp för konstsamlingarna och restaurering
af konstverk, hvarjämte den i allmänhet utöfvade
en kontrollerande verksamhet. Dess befogenhet
omfattade äfven Lifrustkammaren. 1880 års stadga
förblef gällande till l april 1913, då en grundlig
omorganisation af museet egde rum efter förslag,
afgifvet af en af K. M:t tillsatt kommitté, bestående
af universitetskanslern grefve F. Wachtmeister
(ordf.), intendenten L. Looström, skriftställaren
T. Hedberg samt landskapsmålarna J. A. Bergström och
K. Nordström, Enligt denna stadga, som är daterad
31 dec. 1912, har Nationalmuseum att verka för
konstsinnets väckande och fostrande hos folket samt
för konstens och konstvetenskapens främjande. Museet
omfattar tre af delningar: 1) för bildhuggar- och
målarkonst; 2) för handteckningar och gravyrer;
3) för konsthandtverk. De ord. tjänstemännen äro:
en öfverintendent och chef samt tre intendenter
som afdelningsföreståndare, hvarjämte vid museet
är anställd en konservator. Intendenterna under
ordförandeskap af öfverintendenten utgöra tillsammans
en museinämnd. öfverintendenten blef genom denna
stadga så godt som enväldig. Efter afdelningschefernas
hörande eger han att besluta om inköp för samlingarna,
om mottagandet af gåfvor o. d., om samlingarnas
anordning m. m. Konservatorns åligganden äro
af konstnärlig-teknisk art. De gamla nämnderna
slopades, och på öfverintendenten öfverflyttades
deras befogenhet. Under öfverintendentens inseende
stå jämväl de staten tillhöriga samlingarna af konst
och konstslöjdsföremål på Stockholms, Drottningholms,
Gripsholms, Rosersbergs, Strömsholms, Haga och
Ulriksdals slott samt i offentliga inrättningar i
hufvudstaden befintliga konstverk, för såvidt desamma
ej äro ställda under annan myndighets vård. - öfver
konstsamlingarnas tillväxt och förvaltning afges
årligen berättelse till K. M:t. Dessa berättelser
äro tryckta fr o. m. 1881 och ha fr. o. m. 1902 varit
rikt illustrerade.
Nationalmusei ord. stat utgjorde 1912 60,850 kr. På
grund af k. proposition höjdes densamma af 1912 års
riksdag fr. o. m 1913 till 114,300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
