Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 111-112 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myror - Myrorna - Myrosin - Myroxylon L. fil., bot. Se Perubalsam, Tolubalsam och Tolilfera - Myrpiggsvin, zool, Se Echidna 1 och Kloakdjuren - Myrpungdjuret, detsamma som myrätarpungdjuret (se d. o.) - Myrra - Myrrapiller med järn, med. farm. Se Järnpiller - Mürren - Myrrha, grek. myt. Se Kinyras - Myrrha, astron. - Myrrhis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetare af den på samma sätt boende, svarta F. fusca
som slafvar. Samma är förhållandet med den hos
oss sällsynta, beryktade amasonmyran, Polyergus
rufescens. Bland hithörande utländska myror märkas
särskildt släktena Myrmecocystus, Polyrhachis och
Oecophylla (se ofvan). - Af den rika litteraturen må
här nämnas P. Huber, "Recherches sur les moeurs des
fourmis indigènes" (1810), Aug. Forel, "Les fourmis
de la Suisse" (1874), J. Lubbock, "Ants, bees and
wasps" (1882), G. Adlerz, "Myrmecologiska studier"
(I-IV, 1884-1902), E. Wasmann, "Die zusammengesetzten
nester und gemischten kolonien der ameisen" (1891),
"Die psychischen fähigkeiten der ameisen" (1909),
K. Escherich, "Die ameise" (1906), W. M. Wheeler,
"Ants" (1910), N. Holmgren, "Om termiter och myror"
(1911), och G. Adlerz, "Myrornas lif" (1913).
G. A-z.

Myrorna var ursprungligen namnet på en förening af
damer i Stockholm med ändamål att till de fattiges
förmån från mera burgna familjer afhämta kasserade
effekter, kläder, möbler m. m., som sedan reparerades
och såldes. Sedan 1897 har frälsningsarmen som en
länk i sitt manliga sociala arbete öfvertagit Myrornas
verksamhet. "Myrgodset" repareras på arméns skyddshem
och sändes sedan till Myrornas försäljningslokal,
Östgötagatan 31 i Stockholm. Vinsten tillfaller arméns
skyddshem för män.

Myrosin, kem., kallas det enzym (se d. o.), som
spjälkar glukosiden sinigrin = kaliummyronat =
kaliumsaltet af myronsyran enligt formeln:

C₁₀H₁₈NS₂O₁₀K=C₃H₅NCS+C₆H₁₂O₆+KHSO₄

sinigrin allylsenaps- drufsocker
olja
surt kali-
umsulfat.

Myrosin är särskildt karakteristiskt för fröna af
senap och andra kruciferer, där detta enzym förefinnes
äfven i rötterna och i bladen. H. E.

Myroxylon L. fil., bot. Se Perubalsam, Tolubalsam
och Toluifera.

Myrpiggsvin, zool. Se Echidna 1 och Kloakdjuren.

Myrpungdjuret, detsamma som myrätarpungdjuret
(se d. o.).

Myrpytta, zool. Se Piparsläktet.

Myrra, Gummi resina myrrha, bot., farm., är den i
luften stelnade balsamen, som utrinner ur snitt i
barken af Commiphora abyssinica och troligen äfven
af Commiphora Schimperi, hvilka träd växa i sydliga
Arabien och Abessinien. Myrra erhålles äfven af
Commiphora Playfairii och andra arter, som växa i
Somalilandets bergstrakter. Andra Gommiphora-arter
(C. Roxburghiana, C. africana m. fl.) lämna
ett gummiharts, bde11ium, hvarmed myrra
förfalskas. Den till medicinskt bruk afsedda myrran
är heerabol-myrra, som företrädesvis erhålles från
Somalilandet och förekommer i olika former. Den
i handeln förekommande bästa drogen, Myrrha electa,
består af ur råvaran utplockade, oregelbundet formade,
kantigt och knottrigt ojämna stycken af växlande
storlek. Dessa stycken äro ljust grågula-rödbruna,
utvändigt vanligen öfverdragna med ett hvitgult
pulver af drogen. De äro tämligen lätta att bryta,
om de ej äro alltför stora och fasta, samt visa å
den färska brottytan en egen fett- eller vaxlik,
matt glans, med ljusare gulbruna ådror och oljelika
fläckar. I tunna splittror äro myrrabitarna
genomlysande. Detta gummiharts (se d. o.) låter sig
endast med svårighet sönderrifvas till ett brungult
pulver. Lukten är egendomlig och angenämt balsamisk,
smaken kryddartadt bitter. Myrra består af 40-67
proc. gummi, 23-44 proc. harts och 2-8 proc. eterisk
olja. Myrra är en bland da allra äldsta droger
och säges redan i den berömda "Papyrus Ebers" ha
varit använd i Egyptens forntid som läkemedel och
vid balsamering. I våra dagar användes drogen föga
i Europa, men mycket i den muhammedanska Orienten
och i Främre Indien. Myrra är hos oss officinell
och uppges sedan gammalt vara ett "upplifvande och
stärkande" medel, ofta tillsammans med järnpreparat,
t. ex. i farmakopéns emulsio och pilulæ myrrhæ
ferratæ; den ingår äfven som beståndsdel i pilulæ
ammoniaci opiatæ och tinctura aloës crocata samt i
munvatten, tandpulver m. m. som ett svagt antiseptiskt
och dålig lukt borttagande (desodoriserande)
medel. O. T. S. (G. L-m. C. G. S.)

Myrrapiller med järn, med. farm. Se Järnpiller.

Mürren, bergsby i Schweiz, kantonen Bern, 1,636
m. ö. h. 214 inv. (1900). M., som är förenadt med
Lauterbrunnen genom en lin- och elektrisk järnbana,
besökes mycket för den praktfulla utsikten öfver den
midt emot liggande toppen Jungfrau. Storartade hotell.
J. F. N.

Myrrha, grek. myt. Se Kinyras.

Myrrha, astron., en af småplaneterna.


Myrrhis odorata (Spansk körfvel). l stjälktopp med
blommor, 2 stycke af ett blad, 3 blomma, 4 mogna
frukter, 5 delfrukt, 6 tvärsnitt af delfrukt.

Myrrhis Scop., bot., farm., ett släkte inom
fam. Umbelliferæ. Bladen äro 2-3 gånger parbladigt
delade. Blomflockarna äro dubbla, med endast
enskilda svepen, kronbladen 5, hvita, omvändt
hjärtlika, med inböjd spets, de yttre i flocken
större. Frukterna bli till 3 cm. långa, mörkbrunat
med tagglika knölar på åsarna, mellanrummen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>