Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1489-1490 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mutsu, Munemitsu - Mutsuhito, kejsare af Japan - Mutahir, upprorisk furste i Arabien - Mutter. Se Skruf - Mutterlås. Se Skruf - Muterrecht, ty. Se Matriarkat - Mutterwitz, ty., medfödd kvickhet - Muttonchops, eng. fårkotletter - Muttra, Mathura, Mattra. - Muttra 1. Distrikt i Indien - Muttra 2. Hufvudstad i M. 1. - Mutual aid, eng., "ömsesidig hjälp" - Mutualistisk, bot. Se Symbios - Mutul. Jfr Metop och Pelarordning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef han, som tillhörde krigspartiet i fråga om Korea
och invecklats i stämplingar mot regeringen, 1878
dömd till fem års straffarbete, men benådades 1882,
anställdes 1886 åter i utrikesdepartementet och var
1888–90 sändebud i Washington. Vid de parlamentariska
stridernas början inkallades han i ministären som
jordbruksminister. 1892–96 var han utrikesminister
i Itos (se d. o.) kabinett och åstadkom jämte denne
freden med Kina i Shimonoseki. En stor diplomatisk
framgång för M. var fördraget med England angående
upphörande af engelsmäns exterritorialitet. På
grund af lungsjukdom måste han i maj 1896
draga sig tillbaka. M:s staty har rests utanför
utrikesministeriet i Tokyo.


Mutsuhito, kejsare af Japan, f. 3 nov. 1852 i Kyoto,
d. 29 juli 1912 i Tokyo, i Japan efter döden kallad
Meijitenno, efterträdde 3 febr. 1867 sin
fader, kejsar Komei (Osahito). Om den i Japans
historia epokgörande omhvälfning, "den kejserliga
restaurationen", i följd hvaraf Yoshinobu, Japans
siste shogun, nedlade sitt riksfältherreämbete
(nov. 1867) och riksstyrelsen (3 jan. 1868)
öfvergick till den myndigförklarade kejsar M. själf,
se bd XII, sp. 1500–01. M. medverkade af personlig
öfvertygelse om förändringens nödvändighet villigt
vid denna väsentligen af daimyos från Satsuma och
Choshu ledda rörelse och ställde sig sedan beslutsamt
i spetsen för arbetet på Japans ombildning till
modern stat, hvilket symboliserades genom det årsnamn
eller valspråk (jap. nengo), som 1868 proklamerades
för hans regering: Meiji ("upplyst styrelse"). Se
närmare därom bd XII, sp. 1501–03. Hufvudstadens
förflyttande 1868 från Kyoto till Yedo (hvars namn
ändrades till Tokyo), det gamla länsväsendets
afskaffande, furstendömenas indragning (1869)
och en grundlig omorganisation af förvaltningen
(fr. 1870), försvarsväsendets utveckling på den
allmänna värnpliktens grund (fr. 1872), studier och
efterbildning af västerländska samhällsförhållanden
inom många områden, bebådandet (1881) och utfärdandet
(1889) af en modern konstitution, järnvägsbyggnad
(fr. 1872), uppkomsten af en lifskraftig industri,
omfattande lagstiftningsreformer, organisering
af kommunal själfstyrelse (1888) och genomförande
(1894–99) af den traktatrevision, hvarigenom främmande
makters konsularjurisdiktion i Japan upphäfdes, äro
några af de väsentliga elementen i det genomgripande
omdaningsarbetet. M:s rent personliga insats i detta
är svår att utreda, men klart är i alla händelser,
att reformernas verkställare oaflåtligt kunde
påräkna stödet af hans i folkets uppfattning nästan
heliga auktoritet. Japans krig mot Kina 1894–95 och
rysk-japanska kriget (se d. o.) 1904–05, Koreas därpå
följande förvandling till en japansk provins samt
alliansen med England (ingången 1902 och
förnyad 1905 och 1910) äro de viktigaste
märkesstenarna i Japans utrikespolitiska utveckling
till östasiatisk stormakt under M:s regering. M. var
poetiskt begåfvad och författade en mängd
smådikter. Sedan 1869 var han förmäld med Haruko,
dotter till prins Tadaka Ichijo; han efterträddes af
sonen Yoshihito, f. 1879. Jfr i bd XII, sp. 1504,
anförd litteratur om Japans nyaste historia.

^{V. S–g.}

Muttahir, upprorisk furste i Arabien (se d. o. sp. 1274).

Mutter. Se Skruf.

Mutterlås. Se Skruf.

Mutterrecht [mo’tter-], ty. Se Matriarkat.

Mutterwitz [mo’ttervits], ty., naturlig, medfödd kvickhet.

Muttonchops [ma’tn tʃå’ps], eng., fårkotletter på
engelskt sätt halstrade och serverade på fat; de
stå med kotlettbenet nedåt mot en vägg af krustad;
kotlettbenet är klädt med klippt papper. Grönsaker
kunna serveras på samma fat.

Muttra [ma’trə], Mathura, Mattra.
1. Distrikt i Indien, divisionen Agra, United
provinces, kring Jumna 3,743 kvkm. 763,100
inv. (1901). Mellersta delen af M. utgör en af
de heligaste platserna i hinduiska mytologien,
i synnerhet trakten kring Gokula (se d. o.) och
Brindaban (se d. o.), hvilken kallas Braj-Mandal. Där
betade Krishna och hans broder Balarama sina hjordar,
och en mängd fornminnen bär ännu vittne om traktens
helighet. – 2. Hufvudstad i ofvannämnda distrikt,
på högra stranden af Jumna, omkr. 50 km. ofvanom
Agra. 60,042 inv. (1901). Järnvägsknut, anglo-indisk
skola, säte för amerikansk och katolsk mission. Staden
har många gånger blifvit plundrad af muhammedanska
eröfrare. Den är en bland hinduernas heligaste städer
och ett mål för en mängd pilgrimsfärder. Jfr Gandharakonst.

1 o. 2. (^{J. F. N.})

Mutual aid [mjo’tjoəl ei’d], eng., "ömsesidig hjälp",
är det vedertagna namnet på Kropotkins mot darwinismen
riktade teori, att kampen för tillvaron (se
Descendensteori, sp. 196) icke är en af
de verksammaste faktorerna vid utvecklingen af den
organiska världen och att genom denna kamp inom samma
art endast de starkaste kunde öfverlefva. Kropotkin
säger, att det öfverallt ännu finns utrymme och föda,
att sålunda ej överbefolkning, utan underbefolkning
är regel. För artens utveckling mest gynnsamt äro
tillvaro och utbildning af sociala instinkter;
det gemensamma lifvet är en viktig faktor i kampen
för tillvaron: de djur, som bilda samhällen, komma
till den högsta utvecklingen, och människan har
för sin ställning på jorden att tacka sina sociala
instinkter. Jfr Kropotkin, "Mutual aid a factor of
evolution" (1902).

Mutualistisk, bot. Se Symbios.

Mutul (lat. mutulus). I den doriska ordningens
byggnader utgöres kranslisten af en starkt
framspringande hängplatta. Å denna plattas undre
sida äro på regelbundna afstånd, midt öfver hvar
och en af frisens metoper och triglyfer, anbragta
fyrkantiga skifvor, närmast liknande framskjutande
brädändar. Dessa skifvor kallas "mutuler", och från
dem nedhänga i regel "droppar" i tre rader med sex
i hvarje rad. Jfr Droppar o. fig. 2 däri,
Metop och Pelarordning.

^Upk.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>