Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masugnsgas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Matara-Matejko
1218
thonisivikarna under 22° 29’ 8" ö. lgd fr. Greenw,
och 36° 22’ 58" n. br., näst Punta Marroqui i Spanien
Europas sydligaste udde. (J- F. N.)
Ma tara 1. M a’t u r a, hamnstad på södra kusten af ön
Ceylon, med ett starkt citadeil och andra byggnader
från portugisernas tid, då M. var medelpunkten för
kryddhandeln. 11,848 inv. (1901). (J- F. N.)
Mata’ram, förr namn på hufvudstaden D j o k j a-karta
(se d. o. 2).
Målarduk, text. Se Kardnin g, sp. 922.
Mätarengi, kyrkoby i Öfver-Torneå socken, Norrbottens
län, vid Torne älf, med gästgifvargård, postkontor
(Öfver-Torneå), telegraf och telefon, läkare, apotek,
folkhögskola (samskola), landt-mannaskola, folkskolor
och arbetsstuga. Enligt 1911 års riksdags beslut skall
från den nu snart färdiga stambanan vid Karungi vid
Torne älf dragas en omkr. 47 km. lång linje längs
älfven upp till M. (Öfver-Torneå) som slutpunkt.
Mataricvan, ind. myt., förekommer företrädesvis
i vedisk litteratur och är till karaktär särdeles
omtvistad. Under det somliga mytologer identifiera
M. med Agni, Elden, eller dess frambringare
(den indiske Prometheus), såsom Kuhn, Oldenberg
o. a., identifieras han af andra (Hillebrandt) med
vindguden (Väyu 1. Väta). Den förra meningen torde
ha största skäl för sig. Jfr Char-pentier, "Kleine
beiträge zur indoiranischen my-thologie" (1911).
K. F. J.
Matarije, en obetydlig by i egyptiska prov. (mudirije)
Kaliubije, 9 km. n. ö. om Kairo, bekant för det
s. k. Mariaträdet, en sykomor, under hvilken Maria
med Jesusbarnet skall ha hvilat under flykten till
Egypten. Det nuv. trädet planterades efter 1672 i
st. f. ett 1665 utgånget träd. J- F. N.
Matarkabel, elektrot. Se Elektricitetsverk, sp. 217.
Matarkran, Inmatningskran, den på en ångpannas
framgafvel anbragta kran, medelst hvilken
matarvattnets tillopp till pannan regleras.
J. G. B.*
Matarledning, elektrot. Se Elektricitetsverk,
sp. 217-218, och Ledningsnät.
Matarmaskin 1. Magnetisermaskin, elektrot., en
likströmsgenerator, som användes för att mata
fältmagneterna på en växelströmsmaskin e. d. Se
Elektriska maskiner, sp. 282. A. E-m.
Matarö [metorå’], stad i spanska
prov. Barcelona, amfiteatraliskt beläget
vid Medelhafvet, 34 km. n. ö. om staden
Barcelona, med hvilken M. är förenadt medelst
järnväg, den äldsta i Spanien (fullbordad
1848). 19,704 inv. (1900). Liflig industri.
(J. F. N.)
Matarpump, en särskildt för vattnets införande
i ångpannor afsedd pump. Härvid användas såväl
kolfpumpar (se Pump) som injektorer (se In jektor).
G. B. D.*
Matarrör, Inmatningsrör, kallas med ett gemensamt
namn vid en ångpanna såväl det sugrör, som leder
matarvattnet till matarpumpens ventillåda, som
det tryckrör, hvilket leder matarvattnet från
matarpumpen till matarkranen på pannans framgafvel.
J- Gr. 13.*
Matarvals, text. Se K a r d n i n g, sp. 922.
Matarvatten. Se Ångpanna.
Matarverk. Se S å g n i n g.
Mat AsSur, Assurs land. Se Assy r i en, sp. 252.
Trvckt den 13’e 12
Ma’tavulj, Si m o, serbisk författare, f. 1852 i
Dalmatien, d. 1908 i Belgrad, var först skollärare
i sin hembygd, blef sedan sekreterare hos grefve
Jankovitj-Mitrovitj, deltog i resningen i Hercego-vina
1875-81, men måste från Bocche di Cattaro fly till
Montenegro, där han blef gymnasielärare i Cetinje,
folkskolinspektör och guvernör för tronföljaren
Danilo. 1889 flyttade han till Belgrad som
gymnasielärare och tjänsteman i pressbyrån. -
M. var en framstående prosaist, skarp iakttagare
och realistisk folklifsskildrare med mångsidiga
erfarenheter och modern bildning. Näst Lazarevié
betraktas M. som Serbiens främste novellist. Bland
hans många novellsamlingar märkas Iz Crne Gore i
Primorja (Från Montenegro och kustlandet, 2 dlr,
1888-89), Nova Oruzje ("Nya vapen", 1890; sv. öfv. i
"Göteborgs handels- o. sjöf. tidn." 1892), Sa
J adr ana (Från Adria, 1891), den humoristiska
romanen Bakonja Fra Berne (1892; 3:e uppl. 1897),
Iz raznijech krajeva (Från olika länder, 1893),
Primorska oblicaja (Skizzer från kustlandet, 1898) och
Beogradske price (Noveller från Belgrad, 1902). Han
författade ock dramat Zavet (Löftet) och öfversatte
från Dickens, Moliére, Zola m. fl. Fullständig
bibliografi om M. i "Srpski Knjizevni glasnik"
1908. - På svenska finnas två berättelser i
"Från Serbien och Montenegro" och en skiss,
"Ett underligt samtal" (i "Ny ill. tidn.", 1894).
A-d J.
Mata y Fontanet [ma’ta i fåntonä’t], Pedro, katalansk
författare, läkare och politiker, f. 1810 i Keus
(Tarragona), d. 1877 i Madrid, blef flera gånger
fängslad för sin kamp för friheten, vistades
dels i Montpellier, dels i Paris. Utom åtskilliga
vetenskapliga arbeten skref M. romanerna El poeta
y el banquero (1842), Las amazonas (1852), Eloisa
y Abelardo, Trabucaires del Pirineo (1850), Los
mor os del Rif (1856), Las visperas sicilianas. La
mönja enterrada en vida och Los mårtires de Siria
(1861) samt diktsamlingen Fotografias intimas (1874),
Historia de la musica och Filosofia esvanola (1858).
Ad. H-n.
Match [märtj], eng., idrottst., kapplöpning eller
annan täfling mellan endast två täflande idrottsmän
eller två lag, hvilka härom gjort öfverens-kommelse;
schackt., tvekamp mellan två spelare, vanligen
omfattande ett antal partier. B- C-m.
Match boards [mä’tj-båcls], eng., trav. Se Bräder,
sp. 407.
Mät de Cocagne [ma do kåkarnj], fr. Se C o-cagne-mast.
Ma;te, sp., äfven skrifvet Mate, bot., oftast brukad
form i st. f. matte (se d. o.).
Matebele. Se Matabele.
Matebéleland. Se Matabeleland.
Matehuala [-wa’la], stad i mexikanska staten
San Luis Potosi, ö. om Sierra de Catorce. 14,205
inv. (1900). Silfvergrufvor och stor boskapshandel.
J- F. N.
Mate’jko, Jan, polsk målare, f. 1838 i Krakau, d. där
1893, studerade vid akademierna i sin födelsestad
och i Wien och uppträdde med stora bilder ur Polens
historia, utförda med patriotisk glöd och med en
allt annat än vanlig fart och liflighet. Riksdagen i
Warschau 1773 "slog ner som en bomb" i konstvärlden
(1867, Wiens kejs. målningsgalleri). Den följdes
af Förbun-
17 b. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
