Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marxism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskrifter. Därjämte utgaf han flera smärre
arbeten, t. ex. Enthüllungen über den communistenprocess
in Köln, Der 18 Brumaire des Louis
Bonaparte (1869), Herr Carl Vogt samt, efter fleråriga
förstudier, Zur kritik der politischen oekonomie
(1859). Af sistnämnda skrifts fortsättning, Das
kapital, utkom under M:s lifstid blott 1:a delen
(”Produktionsprocess des kapitals”, 1867; 5:e
uppl. 1903), 2:a delen (”Cirkulationsprocess des
kapitals”, 1885, 4:e uppl. 1910) och 3:e delen
(”Der gesammtprocess der kapitalistischen production”,
1894, 2:a uppl. 1904) utgåfvos af Fr.
Engels. K. Kautsky har under titeln Theorien
über den mehrwert (3 bd, 1904–10) utgifvit
ytterligare utdrag ur detta M:s manuskript. Oaktadt
sin svårbegriplighet har detta M:s arbete fått så stort
anseende bland socialisterna, att det blifvit kalladt
deras bibel. Det innehåller utom rent teoretiska
undersökningar om värde, penningar, ”mervärde”
m. m. en mängd historiska och statistiska, delvis
ytterst värdefulla, men alltför ofta tendentiöst
framställda uppgifter om arbetslöner, maskinindustri,
fabrikslagstiftning o. s. v. Särskildt utmärkande
för M. är hans materialistiska uppfattning af
världshistorien eller ”att mänsklighetens hela lif
hufvudsakligen bestämmes af de materiella produktionsmedlen
och deras utveckling”. 1910 utgafs
äfven M:s Die klassenkämpfe in Frankreich 1848–1850.
På sv. ha vidare utkommit ”Normalarbetsdagen
i dess historiska utveckling” (1886)
och ”Det sosialdemokratiska partiprogrammet
kalfatrat” (1891). M:s namnteckning meddelas
i pl. II till art. Autograf. Jfr art.
Materialism 4 och Socialism samt G.
Gross, ”Karl Marx” (1885), Masaryk, ”Die
philosophischen und soziologischen grundlagen des
marxismus” (1899), P. Fischer, ”M:s värdeteori
och den borgerliga nationalekonomien” (sv. öfv.
1904), Koppel, ”Für und wider Karl Marx”
(1905), och Tugan-Baranowsky, ”Theoretische
grundlagen des marxismus” (s. å.).
J. Lr.*
Marxism, den socialistiska teori, som grundlagts
af H. K. Marx (se denne). – Marxist,
anhängare af denna teori.
Mary [mäɔ′ri], engelsk namnform för Maria.
Maryampol. Se Mariampol.
Maryborough [mäə’ribərə]. 1. Hufvudstad i irländska
grefskapet Queen’s county (Leinster). 2,957
inv. (1901). – 2. Stad i Queensland, Australien,
vid den för oceanångare dit segelbara floden Mary, 40
km. från mynningen, utgångspunkt för järnvägen till
Gympie högre upp vid floden. 12,900 inv. (1911),
däraf många tyskar och danskar. Staden har en
icke obetydlig industri och är exporthamn för
den bördiga omgifningen samt guldfältet Gympie och
stenkolsgrufvorna vid Burrum. I närheten ligga stora
sockerbruk och de största hyttorna i Australien, i
hvilka malmer från flera stater smältas. – 3. Stad
i Victoria, Australien, 5,500 inv. (1911). Stora
järnvägsverkstäder; i närheten gifvande guldfält.
1–3. J. F. N.
Mary-Lafon [-rl-lafå"’], Jean Bernard, fransk
författare, f. 1812, d. 1884, vann ett namn
förnämligast genom kulturhistoriska arbeten, His-toire
politique, religieuse et littéraire du midi de la
France (4 bd, 1841-44), Rome ancienne et möderne
(1852; 2:a uppl. 1853), La France ancienne
et möderne (1864) och Histoire d’Espagne (2 bd,
1865), försökte sig vidare inom lyriken, epopén,
romanen (La jolie royaliste, 1836, m. fl.) och dramat
(bl. a. Le roman d’un méridional, 1879).
Maryland [mäə’riländ], officiellt förkort. Md., en
af Nord-Amerikas förenta stater, belägen emellan 37°
53’ och 39° 43’ 26" n. br. samt emellan 75° 4’ och 79°
33’ v. lgd, begränsas i n. af Pennsylvania (se
Mason and Dixon line) och Delaware, i ö. af Delaware
och Atlantiska hafvet, i s. v. och v. af Virginia och
West Virginia, mot hvilka Potomac river bildar gräns
med undantag af den korta sträcka förbundsdistriktet
Columbia berör staten. Areal 31,926 kvkm., hvaraf
6,180 kvkm. upptagas af Chesapeakevikens och flodernas
vatten. Statens form är genom den från s. inträngande
Chesapeakeviken ytterst irreguljär. Området ö. om
denna vik samt halfön emellan viken och Potomacs
flodmynning äro låga och tämligen jämna; men längre
västerut stiger landet småningom och når sin största
höjd i den stora Appalachiska bergskedjan, som går
igenom M:s västra del och där kallas Blue ridge
och Alleghanybergen. Deras högsta topp i M. är
Backbone mountain (1,036 m.). Den större, östra
hälften består af tertiära och kvartära bildningar,
som ingenstädes nå öfver 30 m. ö. h., den mindre,
västra delen utgöres af dels urberg, dels paleozoiska
lager. Längst i v., i Cumberlanddalen, når det
appalachiska stenkolsfältet in i M.; där finnas äfven
järn- och kopparmalmer. Floderna, som alla gå till
Chesapeakeviken, äro segelbara långt in i landet. De
viktigaste äro Potomac och Susquehanna. Jorden är i
allmänhet fruktbar, i synnerhet i statens centrala
del och i dalarna i v. Berglandet är till stor del
bevuxet med skog, bestående af ek, hickory, kastanje,
valnöt, ceder och bok. Halfön emellan Chesapeakeviken
och Potomac har järnmalm och kalksten, hvilken skattas
högt som byggnadsmaterial. Chesapeakeviken och dess
flodmynningar ega bankar af finaste ostron jämte
sköldpaddor, fisk och sjöfågel. Klimatet är under
sommaren hett, under vintern ganska kallt. Normala
mediet är omkr. 12° C., varierande mellan 9° i n. v.,
12° i n. ö. och 14° i s. ö. Normala julitemperaturen
är 24° och jan.-temp. 0°. Ytterligheterna ha
varit +43° och -32°. Den normala
nederbördsmängden är 1,092 mm., störst (1,346 mm.) på östra
sluttningen af Catoctin mountains, en del af Blue
ridge. Af näringsgrenar står jordbruket främst,
i det 82 proc. af ytan äro upptagna af farmer,
som mestadels brukas af sina egare. Hufvudsäden
är hvete, majs, hö, potatis och frukt. Af tobak,
som förr varit statens förnämsta produkt, skördas nu
8–12 mill. kg. årligen. I fråga om trädgårdsalster
är M. den sjätte af unionens stater, den första
i fråga om smultron och tomater (nära hälften af
inlagda tomater kommer från M.). Den skogbevuxna
marken anses utgöra 35 proc. af landarealen, men med
undantag af ek, kastanjer och några andra trädslag
är allt handelsvirke uthugget. – Inom bergsbruket
står stenkolsproduktionen högst (1910 5,2 mill. ton,
värda 5,8 mill. doll.). Något järnmalm brytes, men
det mesta järnet framställes af importerad malm. Hela
bergsbruksrörelsen lämnade 1910 en afkastning af
15,4 mill. doll. – Fisket är af stor betydelse och
afkastade 1908 3,3 mill. doll., ostronfångsten ungefär lika mycket. – Industrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
