Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Behofvet af en ny kyrka erkändes redan 1863, men
innan beslutet om delning hann gå i verkställighet,
hade folkmängden så vuxit, att två nya kyrkor måste
byggas. Caroli kyrka ersattes med en ny 1880, S:t
Pauli kyrka byggdes 1880–82 (församlingen bildades
först 1884) och S:t Johannes 1903–07 (församlingen
bildades 1 okt. 1906). Garnisonsförsamlingen
(husarregementet) använder S:t Petri kyrka. Katolska
församlingen (med egen kyrka sedan 1872) räknade
1911 238 medl., mosaiska förs. (egen synagoga 1903)
437. Dessutom finnas åtskilliga frireligiösa
samfund med egna lokaler, såsom ev.-lutherska
missionssällskapet, Betaniaföreningen (M:s gamla
ev.-lutherska missionsförening), metodistförsamlingen
(Markuskyrkan), baptistförsamlingen
(Ebenezerkapellet), evang. missionsföreningen
(Betelkyrkan), Salemsförsamlingen (Salemskapellet)
och Frälsningsarmén.
Undervisningsanstalter och andra kulturella
institutioner. Stadens h. allmänna läroverk, med
latin- och realgymnasium, leder sitt ursprung från
den genom påfligt bref 15 febr. 1406 inrättade
stadsskolan, som 1529 omdanades till gymnasium
(hufvudsakligen för utbildning af präster)
och 1537 till latinskola, sedermera benämnd
trivialskola, lärdoms- och apologistskola
samt högre elementarläroverk. (Rektorn har
större lön än vid något annat svenskt högre
allm. läroverk.) M. har vidare 6-klassigt
realläroverk (1902), teknisk elementarskola,
teknisk yrkesskola, högre handelsinstitut och
navigationsskola. Enskilda läroanstalter äro: M:s
högre läroverk för flickor, lyceum (Tekla Åbergs
högre läroverk) för flickor, med rätt fr. o. m. 1900
att anställa studentexamen, Anna och Eva Bunths
skola för flickor, katolska församlingens skola,
några privata mindre goss- och flickskolor samt tre
enskilda språk- och handelsskolor. Staden fick ordnadt
folkskoleväsen 1806. Detta sorterar fr. o. m. 1911
under stadsfullmäktige och förfogar (1912) öfver 9
folkskolor, 8 småskolor och den s. k. borgarskolan,
som tillkom 1879 samt omorganiserades 1910 och nu
framträder i tre former, folkskolans öfverbyggnader,
nämligen en 4-årig kommunal mellanskola med
realskolexamen som slutmål, en 3-årig högre
folkskola, afsedd att utbilda eleverna för
inträde på handelsbanan, och en 2-årig folkskolans
högre afdelning, afsedd att utgöra en fortsättning
af folkskolan. Till folkskoleväsendet höra ock
f. d. Drottning Josefinas slöjdskola, hvilken,
inrättad 1826 som "en arbetsskola för fattiga
flickor", 1892 blef hushållsskola och 1911 väfskola,
samt småskolelärarinneseminariet. Som kulturella
institutioner må nämnas Malmö museum (se d. o. och
fig. 3), fornminnesförening (konstituerad 1909),
biblioteks- och föreläsningsförening (1882) jämte
stadsbiblioteket (1905), föreningen för språk- och
handelsvetenskap (1877), Reform school of languages
(1910), konstföreningen för Södra Sverige (1853),
Sydsvenska filharmoniska föreningen (1903), M:s
musikkonservatorium (1907), M:s förskönings-
och planteringsförening (1881), K. F. U. M. och
K. F. U. K. o. s. v. Dagspressen representeras af
"Sydsvenska dagbladet snällposten" (sedan 1848),
"Skånska aftonbladet" (1880), "Arbetet" (1887) och
"Skånska dagbladet" (1888). – Staden har 4 teatrar:
stora teatern (1809), hippodromen (1899), Folkets
hus’ teater (1893) samt södra teatern (i Folkets
park).
Sjukvårds- och välgörenhetsinrättningar. Sjukvården
handhades i. äldre tider dels af helgeandshuset
(1479 ombildadt till ett kloster), dels af S:t
Jörgens hospital. Efter reformationen inrättades
gråbrödraklostret till en allmän fattig- och
sjukvårdsanstalt, som 1675 flyttades till sina
nuv. lokaler vid Rundelsgatan. Det öfvergick
emellertid till att bli en asyl för sinnessjuka, och
först 1857 fick staden ett verkligt sjukhus. Det
nuv. byggdes 1894–96, utvidgades betydligt
1904–07, och nyligen har anslag beviljats för
ytterligare utvidgning. Andra sjukvårdsanstalter
äro: epidemisjukhuset (1908), tuberkulosanstalten
(s. å.), barnsjukhuset, som underhålles af Föreningen
för barnasjukvård, samt sjukvårdsafdelningen å
stadens fattig- och försörjningsinrättning, som
1899 fick nya och ändamålsenliga byggnader. Bland
välgörenhetsinrättningar må nämnas två barnkrubbor,
Flensburgska vårdanstalten för späda barn,
M:s allmänna understödsförening, sjömanshemmet,
von Conowska ladugården, Gersoniska stiftelsen,
N. Rosquists stiftelse, Anna Margaretas stiftelse,
Dahlgrenska stiftelsen, Ingrid Petronella Ohlssons
stiftelse, Karl och Augusta Österbergs minne,
Föreningen för ett tjänarinnehem m. fl.
Näringar. Som handels- och industristad intar
M. tredje platsen bland Sveriges städer. Dess
industri är dock jämförelsevis ung: ännu 1855
hade M. endast 37 fabriker med ett sammanlagdt
tillverkningsvärde af 914,000 kr. 1909 funnos 328
fabriker med 9,846 arbetare och ett tillverkningsvärde
af omkr. 69,5 mill. kr., hvaraf kommo på 2 kvarnar
10 mill., 2 ylleväfverier 6,68, 2 ullspinnerier
4,16, 7 skofabriker 3,95, 1 destilleringsverk
2,5, 1 garfveri 1,89, 1 gummivarufabrik 1,58,
2 bomullsspinnerier 1,73, 8 bryggerier 1,34
mill. kr. Till de största höra Kockums mek. verkstad
(se Kockums mekaniska verkstads aktiebolag), Malmö
yllefabrik (anlagd 1857 af finske undersåten,
donatorn E. J. Längman, arbetsstyrka omkr. 2,000
pers., årligt tillverkningsvärde omkr. 7 mill. kr.),
Manufaktura.-b:s bomullsspinneri och -väfveri
(700 arb.), Kockums tobaksfabrik (grundlagd 1726,
220 arb., tillverkningsvärde 600,000 kr.), M:s stora
valskvarn (anlagd 1875, 77 par valsar), gummifabrik
(tillhörig Ryska gummifabriksa.-b., anlagd 1898,
430 arb.). 1909 funnos 695 handtverkare med 2,065
arbetare och en för bevillning uppskattad inkomst af
l,53 mill. kr. Industri- och landtbruksutställningar
ha hållits i M. 1866, 1881 och 1896, och till 1914
planeras en Baltisk utställning.
Hamnen (se fig. 8 och plan i art. Hamn,
sp. 1273–74). I äldsta tider fanns endast en
skeppsbro, pålad och uppförd i det långgrunda
vattnet vid stranden, dit transporter från
fartygen förmedlades af pråmar. På 1750-talet
bildades en båthamn genom anläggning af ett slags
vågbrytare. Genom initiativ af handelsmannen Frans
Suell d. y. påbörjades 1775 förbättrandet af båthamnen
och anläggningen n. därom af en omkr. 240 m. lång
fartygshamn, omsluten i v. af den gamla bron och
i ö. af en ny. 1784–85 byggdes den nya östra bron
parallellt med den västra, och den därigenom bildade
bassängen uppmuddrades småningom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
