Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leeuwenhoek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malmström och Böttiger. – L:s sonson, Karl
Peter Magnus L., f. 2 april 1863 i
Leksand, Dalarna, filos. kand. i Uppsala 1887,
medarbetare i ”Vesternorrlands allehanda” 1906, har
utgifvit ”Folkmusik från norra Södermanland” (2
bd 1899–1900, i ”Bidrag till Södermanlands äldre
kulturhistoria”), Om nyckelharpspelet på Skansen
(1899, i ”Bidrag till vår odlings historia”) m. fl.
bidrag till vår folkmusik- och hembygdsforskning.
2. Niklas Robert L., sonson till Johan
Håkan L., målare, f. 17 jan. 1811 i Göteborg,
d. där 1853, var på 1830-talet elev af konstakademien
i Stockholm, begaf sig omkr. 1840 till Paris
och uppehöll sig länge där, hufvudsakligen sysselsatt
med genrekompositioner och eldskenseffekter.
Han förlorade emellertid snart nog sin arbetskraft.
Hans taflor äro mycket sällsynta (en hos prof.
Mittag-Leffler).
3. Karl Johan Laurens L., den
föregåendes kusin, ingenjör, metallurg, f. 27 dec. 1825
i Göteborg, d. 2 jan. 1908 i Sheffield, ledde 1857
de första försöken i Sverige med bessemermetoden
vid Domsjö bruk samt byggde s. å. vid Edskens
masugn efter Bessemers ritningar den ugn, som
sedermera utvecklades och fullkomnades af G. F.
Göransson. Under senare delen af sitt lif var L.
verksam i Sheffield som agent för svenskt järn.
Se Bessemer och Göransson, G. F.
4. Johan Anders L., den föregåendes
kusins son, nationalekonom, f. 18 juni 1845 i
Göteborg, blef 1863 student i Uppsala, där han idkade
naturvetenskapliga studier, köpte egendomen
Staflösa i Östergötland och egnade
sig åt landtbruk med sockerbetsodling, men
studerade sedan 1874 i Leipzig nationalekonomi
och finansvetenskap (under W. Roscher) samt
jordbruksvetenskap och botanik, aflade examen i dessa
ämnen för filos. doktorsgraden och promoverades
1876. Han återvände därefter till hemlandet samt
höll 1877–80 i Göteborg offentliga föreläsningar
i nationalekonomi. På uppdrag af L. O. Smith
företog L. 1880 resor till syd-
och västeuropeiska länder för att studera
arbetarförhållanden, folk- och sparbanker,
konsumtionsföreningar m. m. Därunder tog han i
England noggrann kännedom om postsparbanksväsendet,
hvars införande i Sverige han varmt förordade.
När det sålunda här väckta intresset
ledde till, att regeringen 1881 tillsatte en
postsparbankskommitté, blef L. medlem af densamma,
och när postsparbanken 1883 inrättades, blef han
led. af dennas styrelse. 1883–86 var L. direktör
i Arbetarringens bank, i hvars bildande han
deltagit, insattes 1885 som led. i Lorénska
stiftelsen och har som sekreterare ledt
utgifvandet af dess socialvetenskapliga och
statistiska skrifter. 1888–89 var L. förordnad
som lärare i nationalekonomi vid Stockholms
högskola och föreläste där sedermera några terminer
i samma ämne med anslag från ofvannämnda stiftelse.
Sedan 1892 är han extra lärare i nationalekonomi vid
Tekniska högskolan. L., som 1882 tog verksam del i
grundandet af lifförsäkringsaktieb. "Victoria", var
1890–1910 sekreterare i Försäkringsföreningen och har
sedan 1890 varit redaktör för dess tidskrift.
L. var 1886–88 frihandelsvänlig och
moderat-liberal led. af Första kammaren för
Göteborgs och Bohus län. Han ledde 1894–96
den af Lorénska stiftelsen bekostade
undersökningen rörande arbeterskors löne- och
lefnadsvillkor i Stockholm, med resultat,
offentliggjorda i Zur kenntniss von den lebens-
und lohnverhältnissen industrieller arbeiterinnen
in Stockholm (1897), och likaledes 1897–98 den af
Kommerskollegium ombesörjda bageriundersökningen, från
hvilken utgafs monografien Undersökning af bagerierna
i Sverige (1899). L. har vidare utgifvit bl. a. Die
schwedischen zettelbanken (gradualafh. 1876; 2:a
uppl. 1879), Grundlinjer till nationalekonomiken
(1881), Om olika löneformer med särskildt afseende
på s. k. vinstandelssystem (Lorénska stiftelsens
skrifter, 1893), Nationalekonomiens grunddrag
(1902), medarbetat i publikationerna "Stockholm"
(1907) och "Sverges land och folk" (1901) samt
skrifvit flera afh. i "Det ekonomiska samhällslifvet"
(1891–1902) samt en mängd nationalekonomiska och
socialpolitiska artiklar i Nordisk familjebok och
olika tidskrifter (särskildt "Ekonomisk tidskr."),
uppsatser i "Botaniska notiser" (i synnerhet
om Lepigonum- och Rosa-släktena) och artiklar i
"Svenska dagbladet", af hvars redaktion han var medlem
1897–99, m. fl. tidningar. L. har i Sverige utöfvat
ett betydande inflytande som nationalekonomisk och
socialpolitisk föreläsare och skriftställare. Han
slöt sig som Roschers lärjunge till den historiska
ekonomiska skolan och var dess förste representant
i Sverige, men har sedermera i värdeläran intagit
en ståndpunkt, i hufvudsak öfverensstämmande med
den s. k. österrikiska skolans. Han har städse varit
anhängare af den positiva socialpolitiska riktning,
som i Tyskland fick vedernamnet "katedersocialism"
(se Katedersocialister), ehuru han reserverat sig
mot den utpräglade statssocialismen. L. blef 1878
led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.
5. Magnus Gustaf L., son till en brorson af L. 1,
John Olof L. (f. 1813 i Göteborg, skolrektor och
1867-70 en af Stockholms representanter i Andra
kammaren, d. 1884), skrifver sig Mittag-L.
(efter sin morfader L. G. Mittag, se denne),
matematiker, universitetslärare, f. 16 mars 1846 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1865 och filos.
 |
| Porträtt av Magnus Gustaf Leffler |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
