Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 1031-1032 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskrona, stapelstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

folkskollärarinneseminarium, elementarläroverk för flickor, folkskolor
(bland hvilka en ny, med sinnrik anordning
af gymnastiklokalen), lägre teknisk skola och
handelsinstitut. Den på donation af 1808 grundade
Gjörloffska skolan, med folkskolekurs, nedlades
1904. För sjukvården är sörjdt genom länslasarett
(öppnadt 1900). Staden har gas- och elektricitetsverk,
fast brandkår och vattenledning; den sistnämnda får
sitt vatten
från två system af artesiska brunnar, ett vid Örja
och ett vid Säby; ett 50 m. högt vattentorn reglerar
trycket.

Fig. 3. Rådhuset.

Fig. 4. Kyrkan Sofia Albertina.

Som industristad intar L. tionde platsen bland
Sveriges städer, med ett tillverkningsvärde (1908)
af omkr. 18 mill. kr., fördeladt på 73 fabriker med
1,900 arbetare. Af detta tillverkningsvärde kommo 5,6
mill. kr. på ett sockerraffinaderi (grundadt 1853),
3,37 mill. kr. på en konstgödselfabrik (1882),
öfver 1 mill. kr. på en ångkvarn, 0,9 mill. kr. på
ett kafferosteri, 0,8 mill. kr. på en sömnadsfabrik,
0,8 mill. kr. på tre mek. verkstäder, 0,5 mill. kr. på
ett svinslakteri, 0,5 mill. kr. på två garfverier
samt afsevärda belopp på ett brännvinsbränneri,
en olje- och kraftfoderfabrik; en kemisk-teknisk
fabrik, två järnvägs- och spårvägsvagnfabriker
o. s. v. S. å. var antalet handtverkare 209 med 590
arbetare och en till 300,000 kr. uppskattad inkomst
af hantverksdriften. De handlandes antal 1909 var 187
med 411 biträden och en uppskattad inkomst af
handelsrörelsen af omkr. 590,000 kr. De viktigaste
exportartiklarna äro, utom alster af stadens
industri, spannmål, lervaror från Skromberga, sandsten
och smör. Staden eger ej obetydlig sjöfart, beroende
pä dess gynnsamma läge och goda naturliga hamn. Denna
besöktes 1909 af 3,838 ankommande och afgående
fartyg om 403,780 ton, hvaraf 139,809 ton i inrikes
och 263,971 ton i utrikes fart. Hamnafgifterna för
fartyg och varor uppgingo till 121,185 kr. L:s
handelsflotta räknade s. å. 7 segelfartyg om
2,413 ton och 15 ångfartyg om 13,900 ton eller
tills. 44,113 förmedlade ton, i detta afseende
intagande 6:e platsen. Tulluppbörden uppgick till
nära 560,000 kr. Regelbunden ångbåtsförbindelse har
L. med de svenska kuststäderna mellan Göteborg och
Stockholm, med Köpenhamn (1 1/2 timme), Kristiania,
Hamburg och Grimsby. Staden fick 1865 sin första
järnvägsförbindelse, L.–Eslöf; den senare (dec. 1875
och nov. 1876) tillkomna linjen L.–Ängelholm
ingår i den af staten inlösta Västkustbanan;
den tredje järnvägen, L.–Käflinge (öppnad i
aug. 1893), fortsattes sedan 1906 öfver Örtofta af
Landskrona–Käflinge–Sjöbo järnväg från Käflinge
till Sjöbo station å Malmö–Simrishamn-järnvägen. Af
bankinrättningar eger L. afdelningskontor af
Skandinaviska kredit a.-b. (förut Skånes ensk. bank)
och af aktiebol. Skånska handelsbanken samt
L. sparbank (st. 1836) och Rönnebergs sparbank. –
Från tryckeri i staden utges "Korrespondenten
Landskrona tidning" och "Landskronaposten" (bägge
6 ggr i veckan). – I kyrkligt hänseende bildar
L. ett regalt pastorat i Lunds stift, Rönnebergs
kontrakt. Vid val af riksdagsman till Andra kammaren
är L. förenadt med Hälsingborg och Lund till en
valkrets.

Från ett fiskeläge (Södra Säby) uppväxte L. till en
ganska betydande plats, fick ett karmelitkloster 1410
och köpstadsprivilegier 14 mars 1413, hvilka förnyades
1415. Ehuru den nya staden gynnades på flera sätt och
framför de öfriga skånska städerna egde fördelen af en
naturlig hamn, kunde den aldrig täfla med landskapets
äldre städer. 1428 plundrades och brändes den af
hanseaterna och 1452 af Karl Knutsson. Under de
därpå följande fredsåren synes staden ha repat sig,
gynnad som den var af danska konungar. 1470 fick den
ett hospital eller helgeandshus, 1505 kungsgården
Erikstorp och tre bondgårdar i Örja. Fredrik I lät där
anlägga ett mynthus. Under striderna i förra hälften
af 1500-talet spelade L. en betydande roll. Sören
Norby gjorde staden 1521 till ett befäst läger,
som dock slutligen intogs af danskarna under Johan
Rantzau, och i grefvefejden 1534 var den en fast
punkt, som först i okt. 1535 efter ett hjältemodigt
försvar intogs af svenskarna för Kristian III:s
räkning. Denne lät 1549 anlägga slottet med en
yttre befästning af jordvallar. För att främja
stadens utveckling beröfvade Kristian III 1547 staden
Ängelholm dess privilegier och tvingade dess borgare
att flytta till L. Krigen mellan Sverige och Danmark
vid midten af 1600-talet gjorde slut på stadens
välstånd. Stadsbefästningen, som utgjordes af en
jordvall med våt graf, var förfallen, då G. Horn
i mars 1644 besatte L. och 7 april s. å. tvang
slottet att dagtinga, hvarefter Horn reparerade dess
försvarsverk och började befästa staden enligt en
af Örnehufwud uppgjord dessein. L. återlämnades
emellertid till Danmark genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>