- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
541-542

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kåldolma - Kålfjäriln - Kålfjärilsläktet - Kålflugan - Kålflyet - Kålgallvifveln - Kålland. 1. Härad, 2. Kontrakt - Kållands-Åsaka - Kållandsö - Kållered - Kållerstad - Kålmalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kappa; se Dolma), en kokt maträtt, bestående af
en kryddad blandning köttfärs och risgryn med
omhölje af förvällda hvitkålsblad.

Kålfjäriln. Se Kålfjärilsläktet.

Kålfjärilsläktet, Pieris, zool., ett till dagfjärilarnas
underordning hörande fjärilsläkte, omfattande
några allmänna och väl bekanta arter, hvilkas
larver stundom göra betydlig skada i trädgårdar.
Hithörande fjärilar ha hvita vingar med eller utan
svarta fläckar. I vårt land finnas fyra arter, af
hvilka följande tre äro de viktigaste. Kålfjäriln,
P. brassicæ (se Landtbrukets skadeinsekter,
pl. II, fig. 1), är den största och som
skadedjur viktigaste. Framvingarna ha svarta spetsar,
bakvingarna äro hos båda könen försedda med
en svart fläck i framkanten, honan har dessutom på
framvingarna två runda svarta fläckar och ett svart
streck vid bakkanten. Vingbredden 55–65 mm. Larven,
kålmasken (fig. l L), är blåaktigt grön med en
gulaktig längslinje efter ryggen och en dylik efter
hvardera sidan; hela kroppen är betäckt med glesa
korta hår samt tätt beströdd med större och mindre
svarta prickar. Den fullvuxna larvens längd uppgår
till 35 mm. Puppan (fig. l P) är kantig, till färgen
grönaktig med svarta prickar. Den träffas ofta
på staket, plank, husväggar o. d., sitter med
hufvudändan uppåt och fasthålles med en silkestråd
kring midten. Kålfjäriln har 2–3 generationer
årligen. Ur de öfvervintrande pupporna framkomma
på våren, vanligen i maj månad, fjärilar, som lägga
ägg på vilda korsblomstriga växter (cruciferer). De
efter omkr. 14 dagar framkomna larverna bli i
juli månad fjärilar; dessa lägga ägg på odlade
cruciferer, såsom kål, raps, rofvor, m. fl. Äggen
anträffas på bladens undersida (se fig. 1 a; 1 b) visar ett
förstoradt ägg). De utkläckta larverna åstadkomma
ofta stor förödelse i trädgårdarna. Vanligen
öfvervintra denna generations puppor, men stundom
uppträda fjärilar på eftersommaren och ge genom
äggläggning upphof till en tredje generation. – Ett
par andra arter äro rapsfjäriln, P. napi, och
rofvefjäriln, P. rapæ, hvilka bägge äro
mindre än kålfjäriln, vingbredden omkr. 45 mm.
De likna till lefnadssättet kålfjäriln. – Som medel
mot dessa skadeinsekter rekommenderas bortplockning
af larverna samt besprutning af de angripna
växterna med någon insektdödande vätska, såsom
tobaksvatten, såpvatten, i vatten uppslammadt svafvel,
eller några af dessa ämnen i förening.
G. G.

Kålflugan, Anthomyia (Phorbia) brassicæ, zool.,
en till fam. blomsterflugor, Anthomyidæ,
hörande flugart, hvars larv uppträder som skadedjur
på de kålartade växternas rötter. Den fullbildade
flugan, som uppträder i slutet af juni och början af
juli, lägger sina ägg på roten vid eller strax under
jordytan, stundom i jorden i närheten af växten. De
utkläckta larverna borra sig in i roten och gnaga
slingrande gångar. Bladen vissna och gulna, roten
angripes af röta, och hela plantan dör. För att
motarbeta denna insekt bör man upptaga de angripna,
gulbladiga plantorna med spade, för att hela roten
må följa med, samt bränna dem. Dessutom har man
förordat att i de uppkomna hålen hälla gödselvatten,
lut eller annat skarpt, frätande ämne.
G. G.

Kålflyet, Mamestra brassicæ, zool., en till
nattflyens underordning hörande fjäril, hvars larv ofta
gör skada på kål-arter. Fjäriln (se Landtbrukets
skadeinsekter
, pl. II, fig. 5) har
brunaktiga framvingar, med mörka teckningar och ett
par ljusa fläckar, larven (fig. 5 L) är grönaktig
med en bred gulaktig sidolinje. Larven äter sig in
i hufvudena af såväl hvitkål som blomkål. Af de
två generationer, som årligen uppträda, gör den
andra, med larvtiden på eftersommaren och hösten,
största skadan; den öfvervintrar som puppa i
jorden och ger fjäril följande vår eller försommar.
G. G.

Kålgallvifveln, zool. Se Kålviflar.

Kålland. 1. K:s härad i Skaraborgs län ingår
i Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga samt
Lidköpings fögderi och omfattar socknarna Järpås
(Hjerpås), Ufvered, Häggesled, Tådene, Tranum,
Lavad, Norra Kedum, Örslösa, Söne, Gillstad, Väla,
Råda, Kållands-Åsaka, Mellby, Rackeby, Skalunda,
Sunnersberg, Gösslunda, Strö, Otterstad. 43,962
har. 11,994 inv. (1909). – 2. K:s kontrakt i
Skara stift omfattar de 9 pastoraten Lidköping;
Norra Härene och Hofby; Sunnersberg, Gösslunda
och Strö; Örslösa, Söne, Väla och Gillstad; Råda,
Kållands-Åsaka och Mellby; Tådene, Lavad, Norra
Kedum och Tranum; Tun, Friel och Karaby; Otterstad;
Rackeby och Skalunda. 47,981 har. 19,709
inv. (1909).

Kållands-Åsaka, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. 1,509 har. 478 inv. (1909). Annex till
Råda, Skara stift, Kållands kontrakt.

Kållandsö. 1. Ö i Vänern, mellan Kinneviken och
Dalbosjön, utanför Kållands härads fastland och
skild från detta genom de smala Björn- och
Ullersunden. Arealen utgör omkr. 6,750 har. Ön är
bergig och delvis skogbevuxen samt mycket
oregelbunden genom djupt inskärande vikar af Vänern.
Den kallades under medeltiden Qualdins ö efter
häradet Qvalden (nu Kålland) och utgjorde då tre
socknar, Oterstadh, Synætta och Thorsö. Sistnämnda
sockens kyrka nära Traneberg reparerades 1678 af
grefve M. G. De la Gardie och fick efter dennes
maka Maria Eufrosyna namnet S:t Marie kapell.
Tillsammans med några kringliggande smärre öar
och en liten del af fastlandet tillhör K.
Otterstads pastorat (se Otterstad). Märkligaste
ställena på ön äro Läckö och Traneberg. – 2. Förr
namn på ett pastorat, som numera utgöres af
Otterstad.
1. (Wbg.)

Kållered, socken i Göteborgs och Bohus län,
Askims härad. 2,617 har. 596 inv. (1909). Annex
till Fässberg, Göteborgs stift, Domprosteriets södra
kontrakt.

Kållerstad, socken i Jönköpings län, Västbo härad.
3,795. har. 572 inv. (1909). Annex till Ås, Växjö
stift, Västbo kontrakt.

Kålmalen. Plutella cruciferarum (P. maculipennis),
zool., en till malfjärilarnas underordning
hörande fjäril, hvars larv uppträder som skadedjur på
kål, rofvor och andra korsblomstriga växter.
Larven, som är grön med svartaktigt hufvud, lefver af
bladen, som stundom skeletteras så, att endast de
grofva nerverna återstå. Besprutning med
fotogenemulsion (1 d. fotogen på 25 dlr vatten) har visat
sig verksam, likaså har man försökt beströ de
angripna plantorna med en blandning af släckt kalk
och sot. Vidare bör man taga som regel att vid
angrepp på unga plantor uppskjuta gallringen något,
ty företages gallring under härjningen, ansättas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free