Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krona. 1. Her., Hufvudbonad - Krona. 2. Astron. Se Corona - Krona. 3. (Blomkrona) Se Blomma, sp. 753, och Blomkrona - Krona. 4. (Hofkrona) Verer. - Krona. 5. Sjöv. - Krona. 6. Se Klocka 1 (sp. 313) och Klockgjutning - Krona. 7. Konstind. Se Ljuskrona - Krona. 8. Num. Mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kronan
ringen och baroner en krona med 4 pärlor lagda
på ringen. De engelska kronorna äro i allmänhet
fodrade. - En särskild heraldisk figur, framför allt
i stadsvapen, är murkronan (fig. 16), härstammande
från romarnas corona (se d. o.).
2. Astron. Se Corona.
3. (Blomkrona) Bot. Se Blomma, sp. 753, och Blomkrona.
4. (Hofkrona) Veter., den mera
känsliga, rundt hofvens öfre ända löpande,
valkformiga förtjockning, som bildar öfvergången
mellan hofven och kotan och har till underlag
köttkronan (se Hof).
5. Sjöv., den del af ett ankare, som
förenar läggen med armarna (se Ankare 1).
6. Se Klocka 1 (sp. 313) och Klockgjutning.
7. Konstind. Se Ljuskrona.
8. Num., a) svenskt mynt, räkneenheten i
det nuv., på guld grundade, svenska myntsystemet,
som, enligt den med Danmark 1873 afslutna
och af Norge 1875 biträdda myntkonventionen,
tillika är gällande i Danmark och Norge. Kronan
delas i 100 öre. - En krona är eg. en kvantitet
fint guld, vägande 1/2480 kg. eller 0,4032258 gr.
Då emellertid ett så litet guldmynt skulle bli
svårhandterligt och därför opraktiskt, präglas i guld
endast mynt å högre värde, näml. ett å 5, ett å 10
och ett å 20 kronor. Af l kg. fint guld utmyntas
496 5-kronestycken, eller 248 10-kronestycken, eller
124 20-kronestycken. Guldmyntens legering utgöres
af 900 tusendelar guld och 100 tusendelar koppar.
Alltså skall hvarje
5-kronestycke väga 2,24015 gr.
10- » » 4,48030 »
20- » » 8,96060 »
och hvarje
5-kronestycke hålla 2,016129 gr. fint guld
10- » » 4,032258 » » »
20- » » 8,064516 » » »
Mynt af lägre valör än 5 kronor utmyntas af
legeradt silfver eller brons och äro billonerade
skiljemynt, hvilkas nominella värde alltid är högre
än metallvärdet. - Rörande silfverskiljemyntet
(jfr fig. å sp. 11), som är en legering af silfver
och koppar, gälla följande bestämmelser:
bruttovikt halt vikt af fint
i gram silfer i gram
2-kronestycket 15,000 0,800 12,000
1- » 7,500 0,800 6,000
50-örestycket 5,000 0,600 3,000
25- » 2,420 0,600 1,452
10- » 1,450 0,400 0,580
Af 1 kg. brons, bestående af 95 proc. koppar,
4 proc. tenn och 1 proc. zink, utmyntas 125
5-örestycken, eller 250 2-örestycken, eller 500
1-örestycken. Under det att guldmyntet är lagligt
betalningsmedel man och man emellan till huru stort
belopp som helst, är detta icke förhållandet med
skiljemyntet. Sådant mynt mottages visserligen
äfven till obegränsadt belopp i statens kassor,
men ingen annan är pliktig att i betalning emottaga
högre belopp än 20 kronor i 2- och 1-kronestycken,
5 kronor i mindre silfvermynt och 1 krona i bronsmynt.
- Remedium i halt, d. v. s. afvikelserna
öfver eller under den stadgade halten, får
utgöra högst: å guldmynten 0,0015 fint guld och å
silfvermynten 0,0030 fint silfver. Remedium i vikten,
d. v. s. afvikelserna öfver eller under den stadgade
vikten, får högst utgöra:
för hvarje 20-kronestycke: 0,0015
» » 10- » 0,0020
» » 5- » 0,0030
» » 2- » 0,0030
» » 1- » 0,0050
» » kg. af 50-ören 0,0060
» » » » 25- » 0,0100
» » » » 10- » 0,0150
Enhvar, som inlämnar guld i tillräcklig mängd
till Mynt- och justeringsverket, eger att få
det utmyntadt i 20- eller 10-kronestycken mot en
myntningsafgift: för 20-kronor af 1/4 proc. och för
10-kronor af 1/3 proc. af det utmyntade beloppets
värde. 5-kronestycken utmyntas däremot endast för
statsverkets och riksbankens räkning, skiljemynt
endast för statsverkets räkning. 20-kronestycken
och 10-kronestycken upphöra att vara lagligt
betalningsmedel i förhållande till statens kassor,
när de genom nötning färlorat mer än 2 proc., men
till alla andra, när de förlorat mer än 1/2 proc. af
den vikt, som de enligt ofvannämnda bestämmelser
skola ega. 5-kronestycket upphör att vara lagligt
betalningsmedel i förhållande till statens kassor,
när det är så nött, att ej med säkerhet kan skönjas,
huruvida det för rikets räkning är prägladt, men till
alla andra, när det förlorat mer än 0,6 proc. af ofvan
uppgifna vikt. - Skiljemynten upphöra att vara lagligt
betalningsmedel i förhållande till statens kassor,
när de blifvit så nötta, att det ej med säkerhet kan
skönjas, för hvilket rikes räkning de äro präglade,
men till alla andra, så snart prägeln genom nötning
blifvit otydlig.
Uppgift å de belopp af kronemynt, som intill 31
dec. 1909 blifvit tillverkade vid myntet i Sverige,
till 30 juni s. å. för myntverket i Norge och till
31 mars s. å. för myntverket i Danmark:
i Sverige i Norge i Danmark
kronor kronor kronor
Guld:
20-kronor 71,474,500,- 16,428,560,- 46,280,380,-
10- » 11,762,090,- 688,560,- 12,297,980,-
5- » 2,146,505,- - -
Summa 85,383,095,- 17,117,120,- 58,578,360,-
Silfver:
2-kronor 5,390,458,- 3,022,834,- 11,273,236,-
1- » 14,583,031,- 4,376,995,- 6,225,388,-
50-ören 2,974,915,50 2,963,133,- -
25- » 5,880,033,- 1,804,670,50 4,354,265,50
10- » 4,087,068,10 2,607,188,30 3,149,812,70
Summa 32,921,505,60 14,774,820,80 25,002,702,20
Brons:
5-ören 939,062,- 285,250,- 526,994,50
2- » 831,028,04 255,100,- 815,536,70
1- » 802,353,60 440,000,- 608,073,94
Summa 2,572,443,64 980,350,- 1,950,605,14
b) (No. krone). Norskt mynt. Se ofvan, a.
c) (Da. krone). Danskt mynt. Se ofvan, a. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
