Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigshofrätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1309
Krigsman-Krigsmateriel
1310
grundlagar (t. ex. den danska), beror detta däraf, att
saken anses själfklar. Äfven i moderna republiker,
såsom Nord-Amerikas förenta stater, Frankrike,
Schweiz, har regeringen dispositionsrätt öfver
krigsmakten, hvilket dock ej behöfver innebära rätt
att förklara krig I Frankrike ha dock äfven kamrarnas
presidenter rätt att rekvirera trupper. Föreskriften
1 vår Regeringsforms § 14 sammanhänger med
dess föreskrift om kommandomål (se d. o.).
Till ordnings och säkerhets upprätthållande
äfvensom till afvär-jande af utländskt våld eger
i Sverige också den högsta civila myndigheten
på stället (K. M:ts be-fallningshafvande) att,
utan afvaktan af konungens befallning, i samråd
med högste befälhafvaren på platsen uppbuda
den beväpnade makten (Landsh. instr. § 18) och
jämväl ge befallning om dess användning, likväl
ej förrän, om så ske kan, vissa försiktighetsmått
blifvit iakttagna (Strafflagen, 10 kap. § 12).
H. L. K. (S. B.)
Krigsman. Se Krigsmanskap.
Krigsmannaed, en ed, som aflades af krigsman vid
inträde i krigstjänst efter i k. kung. 9 okt. 1866
bestämdt formulär. Den afskaffadcs genom k. kung.
2 dec. 1887, och i sammanhang därmed infördes
en erinran (se d. o.) åt hvar och en, som inträder
i krigstjänst (jfr Hyllning). n. L. B. (S. B.)
Krigsmannasällskapet, Svenska. Se
Krigsvetenskapsakademien.
Krigsmanshuset i Vadstena. Se Krigs-manshuskassan.
Krigsmanshushemman, kam., kallades de af drottning
Kristina m. fl. regenter äfvensom af enskilda å
krigsmanshuset i Vadstena gifna eller anvisade indelta
hemman och lägenheter inom Östergötlands, Kronobergs,
Älfsborgs och Hallands län, hvaribland sådana, som
förut tillhört Vadstena kloster och en där bredvid
belägen kungsgård. Äfven Ami-ralitetskrigsmanshuset
egde förr åtskilliga jordbruksfastigheter (i Kalmar
län). Samtliga krigsmanshus-hemman ha numera blifvit
skatteköpta eller genom reglering öfvergått till
staten. Kbg.
Krigsmanshuskassan (Vadstena krigs-manshuskassa). Det
kronan tillfallna birgit-tinklostret i
Vadstena blef af Gustaf II Adolf anslaget till
en försörjningsanstalt åt gamla och förlamade
krigare. Inrättningen kom dock. e j till stånd förrän
under Kristinas tid (1646) och försågs af henne med
inkomster såväl af hemman (se Krigsmanshus-hemman)
som af kronotionden m. m. Till en början intogos
där krigare af alla grader; men då arméns
pensionskassa inrättades, 1756, anslogos till
denna 3/s af krigsmanshusets inkomster, och detta
blef en försörjningsanstalt blott för soldater och
korpraler. 1783 indrogs krigsmanshuset, och de vid
detsamma ännu bibehållna inkomsterna fördelades
som pensioner åt dem, som varit berättigade att i
krigsmanshuset intagas. Krigsmanshusets inkomster, som
varit af mångahanda slag, ha till större delen blifvit
indragna till kronan och ersatta med statsanslag, som
bilda den s. k. krigsmanshuskassan, hvars förvaltning
1873 öfverflyttades från Armé-förvaltningen till
Statskontoret. Kassan eger lägenheten Tycklinge och
frälsehemmanen öfvertorp och Ryckelsby i Östergötland
samt frälsehemmanet Skäll-åkra i Halland. Kassans
statsanslag för 1908 uppgick till 243,640 kr. och
öfriga inkomster till 190,170 kr. Det af Statskontoret
förvaltade kapitalet
utgjorde vid 1908 års utgång 4,300,000 kr. Från
kassan utbetalas till soldater och korpraler
pensioner i fyra grader, enl. Arméförv.-s kung. 14
juni 1881. Detaljerade upplysningar om denna
institutions förvaltning meddelas i ’’Handbok
öfver statsverkets medelsförvaltning", I. (1905).
*bg.
Krigsmanskap, till krigsmakten hörande, till
omedelbart vapen bruk bestämdt manskap, som
kan utgöras af dels reguljära, dels irreguljära
trupper, combattants 1. stridande, till skillnad
från non-com-battants 1. icke stridande, de vid hären
eller flottan anställde civile ämbets- och tjänstemän
eller andra, som åtfölja armén eller användas för
dennas förvaltning eller ekonomi Krigsman står under
krigslagarna i sitt förhållande i tjänsten. Han eger
att vid krigs förande åtnjuta de rättigheter, som
folkrätten tillerkänner dem, som tillhöra krigsmakten,
medan andra personer, som af fienden tiäffas med vapen
i hand, betraktas och behandlas som förbrytare. Då
krigsman tillhör den reguljära väpnade styrkan,
är hans egenskap af krigsman på ett lag-bestämdt
sätt betecknad, hvilket icke är fallet med krigsmän,
som tillhöra irreguljära trupper, frikårer, som för
tillfället bildas till rikets försvar. Folkrätten
har ännu icke angifvit bestämda villkor för, att en
fiende skall vara förpliktad att anse sådana kårer
och deras medlemmar för krigsmän. Den grundsats,
som allmänt erkännes, är, att krigsman skall vara
af staten autoriserad som soldat och ställd under af
staten autoriseradt befäl samt ega något yttre tydligt
uniformstecken, därest ej allmänt uppbåd (levée en
masse) ifrågakommer, såsom då alla vapenföra män
inom ett visst område, t. ex. inom en befäst stad,
af statsmakten eller af den, som därtill erhållit
dess uppdrag, kallas under vapen, i hvilket fall det
bör vara tillräckligt, att fienden därom underrättas.
H. L. E.»
Krigsmarsch kallas i motsats till fredsmarsch eller
tågmarsch hvarje marsch eller truppförflyttning,
som utföres inom fiendens verksamhetsområde, då ett
sammanträffande med honom följaktligen är möjligt
eller sannolikt. Kolonnerna måste då sammansättas så,
att trupperna lätt och på ett fördelaktigt sätt kunna
utvecklas till strid, att erforderlig säkerhet vinnes
under marschen, att fientliga kun-skapare hållas på
afstånd o. s. v. C. O. N.
Krigsmaskiner kallas de stridsredskap af olika slag,
hvilka före artilleriets införande ersatte detta dels
genom att utslunga kastkroppar mot fienden (se B a 11
i s t och Katapult), dels vid anfall mot eller försvar
af befästningar (se t. ex. Murbräcka). Krigsmaskiner
användes redan af forntidens kulturfolk och
fullkomnade småningom alltmera samt konstruerades
för en mängd olika uppgifter. Efter artilleriets
uppträdande försvunno de emellertid mycket snart.
L. W:son M.
Krigsmateriel kallas all den materiel, som en armé
behöfver för utöfvande af det med densamma afsedda
ändamålet. Denna materiel, som alltid bör hållas
i godt skick och vara af tidsenlig beskaffenhet,
utgöres af artillerimateriel, handeidvapen,
ammunition, blanka vapen, ingenjör-, telegraf-,
järnvägs- och luftballongsmateriel, intendentur- och
trängmateriel, förplägnads-, sjukvårds-, veterinär-och
kasernmateriel, hvartill kommer all för fästningarna
och för flottan erforderlig materiel. Högsta omsorgen
om all krigsmateriel åligger krigs- och
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
