Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kotpelaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amphioxus lanceolatus, 1867) stort uppseende, enär
de ådagalade ett samband mellan ryggradsdjur och
ryggradslösa djur, om hvilket man dittills ej haft
någon föreställning. Bland hans öfriga
undersökningar, af hvilka det stora flertalet rör sig
på det embryologiska området, må här nämnas:
Entwicklungsgeschichte der rippenquallen (1866),
Embryologische untersuchungen an würmern und
arthropoden (1871), Embryogénie du Chiton polü
avec quelques remarques sur le développement des
autres Chitons (1883), Beiträge zur kenntnis der
nachembryonalen entwicklung der musciden (1887).
Sistnämnda arbete är af stor betydelse för begripandet
af insektlarvens utveckling, i det där lämnas en
närmare redogörelse för, huru de flesta organ hos
fluglarven genom fagocytos hemfalla åt undergång och
huru deras återuppbyggande utgår från bestämda
embryonala cellgrupper, de s. k. imaginalskifvorna.
2. Voldemar K., den föregåendes broder,
rysk paleontolog, f. 1843 i Vitebsk, studerade först
juridik, men vanns 1867 genom Darwin och studiet
af hans arbeten för biologien, särskildt paleontologien.
Han blef 1880 professor i paleontologi i
Moskva, förlorade på några affärsföretag sin och sin
hustrus (se K. 3) förmögenhet och afhände sig lifvet
1883. Hvad brodern gjort på det embryologiska
området, kan i viss mån K. sägas ha utfört på det
paleontologiska, i det han gjort det första mera
betydande försöket att ur descendensteoretisk
synpunkt behandla en djurgrupps historia. Han har
nämligen i några för sin tid mönstergilla och länge
ouppnådda arbeten behandlat hofdjurens historiska
utveckling, tillämpat nya morfologiska synpunkter
på de nämnda försöken och därigenom definitivt
rättat flera alltsedan Cuvier tradition vordna åsikter.
Ifrågavarande arbeten äro Sur l’Anchitherium
aurelianense (1873), Osteology of the Hyopotamidæ
(1873), Monographie der gattung Anthracotherium
und versuch einer naturlichen classificalion der
huftiere (1876).
3. Sonja Vasiljevna Kovalevskaja
(Sofia K.), den föregåendes hustru, matematiker,
skönlitterär författarinna, f. 27 dec. (n. st.)
1853 i Moskva, d. 10 febr. 1891 i Stockholm,
tillhörde den gamla magnatsläkten Corvin-Krukovski och gifte sig 1869. S. å. blef
hon student vid Heidelbergs universitet, där hon studerade matematik under Königsberger
samt teoretisk fysik under Helmholtz och Kirchhoff. Sina matematiska studier fortsatte
hon 1871-74 i Berlin under omedelbar ledning af Königsbergers lärare, den tidens störste
matematiker, Weierstrass, och promoverades 1874 i
Göttingen till filos. doktor. Kallad till Stockholm af
Mittag-Leffler, höll hon våren 1884 vid Stockholms
högskola föreläsningar öfver teorien för partiella
differentialekvationer och utnämndes i juni s. å. till
professor i högre matematisk analys vid samma
högskola. Bland fru K:s matematiska skrifter må
framhållas afh. Zur theorie der partiellen differential-gleichungen
(i ”Journal für mathematik”, bd 80,
1874; äfven utg. som doktorsafh.), hvari hon i
anslutning till Weierstrass’ bevis för tillvaron af ett
analytiskt funktionssystem, som integrerar ett system
ordinära differentialekvationer, uppvisar när och på
hvad sätt en liknande undersökning kan genomföras
äfven vid partiella differentialekvationer; vidare
uppsatsen Über die reduction einer bestimmten klasse
abelscher integrale 3:ten ranges auf elliptische
integrale (i ”Acta mathematica”, bd 4) samt afh.
Zusätze und bemerkungen zu Laplace’s untersuchung
über die gestalt der Saturnsringe (i ”Astronomische
nachrichten”, 111) och den viktiga afh. Mémoire
sur un cas particulier du problème de la rotation
d’un corps pesant autour d’un point fixe, où
l’intégration s’effectue à l’aide de fonctions ultraelliptiques
du temps (i franska vet. akad:s ”Mémoires
des savants étrangers”, 31, 1890, i förkortad form
förut offentliggjord i ”Acta mathematica”, 22,
1889), hvilken af nämnda akademi belönades med
prix Bordin (i anledning af afhandlingens förtjänst
höjdt till prisets dubbla belopp). I detta arbete
lyckades fru K. lägga ett nytt fall till de förut kända,
där differentialekvationerna för en kropps rörelse
kring en fast punkt kunna integreras genom kända
funktioner. – Under de sista åren af sitt lif
uppträdde fru K. äfven som skönlitterär författarinna.
I förening med fru A. Ch. Leffler utgaf hon 1887
dramat Kampen för lyckan. Vidare utgaf hon
Systrarna Kajewski (1889) och Vera Vorontzoff,
Berättelse ur ryska lifvet (1892; 2:a uppl. 1893
tillökt med en ”Efterskörd”). På ryska utgåfvos
hennes samlade vittra skrifter 1893 (däribland en
postum dikt), och en utförlig rysk biografi öfver
hennes af E. F. Litvinova utkom s. å. i samlingsverket
”Zjizn zamjetjatelnych ljudij”. Hennes litterära
arbeten äro öfversatta till flera språk. I Ryssland
räknar henne den litterära kritiken till landets
främsta skönlitterära författare. Jfr A. Ch. Leffler,
”S. K.” (1892).
1 o. 2. L–e. 3. M. L. A–d J.
Kovall, bot., namn på Melampyrvm pratense.
Kovalskij, Marian Albertovitj, rysk
astronom, f. 15 aug. 1821 i Dobrzyn, guvern. Plock
(Polen), d. 9 juni 1884, blef 1854 professor i astronomi
och direktor för observatoriet i Kazan. Han är
bekant genom värdefulla undersökningar öfver
planeternas och kometernas rörelser, öfver teorien för
dubbelstjärnbanor m. m. samt genom praktisk-astrono-miska
arbeten.
B–d.
Kowalski-Wierusz [-vjeruʃ], Alfred von,
polsk målare, f. 1849, utbildad i Warschau, Dresden,
Prag och München under A. Wagncr och J.
Brandt, målar hufvudsakligen stäppernas befolkning
samt ryska, polska och galiziska genrescener, ofta
med hästar och snö. Han är titulärprofessor vid
Münchens konstakademi. Bland hans arbeten märkas
I februari och Statsminister von Lutz på gemsjakt
(bägge i nya pinakoteket i München), Kort rast
(galleriet i Dresden), Höstmorgon, Polskt postbud,
Bondbröllop i Krakau, Duell efter balen.
J. K–e.*
Kovaresmien, ett muhammedanskt rike under
medeltiden. Det egentliga K. utgjordes af landet
kring Amu Darjas mellersta lopp, de nuv. kanaten
Buchara och Chiva. Detta område hade på 1000-talet
förenats med det seldschukiska riket, men omkr.
1100 gjorde sig dess ståthållare oberoende och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
