Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1093-1094 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsholm ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med tvärskepp försedd kyrka, synnerligen när
de fyra armarna äro lika långa och korsformen
äfven utåt tydligt framträder. Korskyrkor äro ej
utmärkande för någon viss stilperiod. Stundom ha
enkla enskeppiga kyrkor genom tillbyggnad mot n. och
s. af framspringande kor blifvit förvandlade till
korskyrkor. Detta är ej sällan händelsen i Sverige.
Upk.*

Korslamhet, veter. Se Korsförlamning 2.

Korslångs järnbruk. Se Klotverken.

Korsmässa. Se Korsets upphöjelsefest och Korsets
återfinnande.

Korsnedtagningen, en konstnärlig framställning af
Jesu nedtagande från korset, är ett ämne, som blifvit
behandladt både af skulptur och målarkonst under
äldre liksom under yngre tider. De

Daniele da Volterras målning "Korsnedtagningen"
i S. Trinita de’ Monti, Bom.

medverkande personerna äro i främsta rummet den i nya
testamentet omtalade rådsherren Josef af Arimatia
och Nikodemus, vidare Johannes, Jesu moder, Maria
Magdalena, Maria (Jakobs och Jose moder), stundom
äfven Salome samt andra ej namngifna lärjungar
och kvinnor. Bland målarkonstens mest berömda
framställningar af detta ämne må nämnas endast
Rogier van der Weydens i Escorial, da Volterras i
S. Trinità de’ Monti i Rom (se fig.) och Rubens’
i Antwerpens katedral.

Korsning. 1. (Kroasering) Husdjurssk., parning
emellan husdjur af olika raser, i ändamål att på
afkomman, till större eller mindre grad, öfverföra
egenskaper, som finnas hos en ras, men i mer eller
mindre mån saknas hos en annan. Vid detta sätt
till förbättring af en stam husdjur väljer man
alltid handjuren af den ras, hvars kroppsformer
och egenskaper man anser lämpliga för det ändamål,
hvartill afkomman skall användas. Korsningen kan
afse att h. o. h. ombilda en stam af en ras till den
ras, hvarifrån handjuren härstamma (s. k. genomförd
korsning), då man i 7-8 släktled alltid använder
handjur af en ras och till afvel bland hondjuren
väljer dem, som, i den mån korsningen fortskridit,
mest likna fädernerasen. Afkomman i första släktled
kallas halfblod, och man anser denna till
kroppsformer och egenskaper vara ett mellanting
emellan de raser föräldrarna tillhöra. Då hondjur
af detta släktled paras med handjur af den förut
använda rena rasen, uppkommer trekvarts blod;
och då så blifvit fortsatt i 7-8 släktled, skulle
afkomman ha egenskaper i det närmaste lika med den
ras handjuren tillhört. Korsningen säges då vara
genomförd. I åtskilliga fall kan det däremot bli
fråga om att öfverföra endast en del egenskaper, som
tillhöra en ras, på en annan, hos hvilken de finnas
endast i ringa grad för handen, och man fortsätter
då korsningen i ett eller ett par släktled. I stället
för att ange båda de raser afkomman efter korsningen
tillhör brukar man begagna namnet på endast den
värdefullaste af de korsade raserna, d. v. s. den,
hvilken handjuret tillhör, med tillägg af antalet
släktled, genom hvilka korsningen fortgått, så att
t. ex. en kalf, hvars far är af ayrshire- och moder af
landtras, säges vara af halfblod ayrshireras. Genom
korsning kan man hastigare än genom urval vid inafvel
förbättra en stam af husdjur, om sådant skulle
anses erforderligt. Erinras bör dock, att ju mera
likformigt djuren inom en ras under längre tid blifvit
vårdade och använda, dess större inflytande ha dessa
i allmänhet på afkomman vid korsning. Det förekommer
emellertid inom alla raser - såväl äldre som yngre
-, att en del af afkomman är till kroppsformer och
egenskaper bättre eller sämre än föräldrarna. Inom
de äldre raserna äro sådana afvikelser sällsynta,
men inom nybildade inträffar det oftare, att afkomman
liknar den oförbättrade mödernerasen. Sådant brukar
benämnas bakslag och anses ange, att rasen icke är
konstant (jfr Atavism).

2. Hand., anbringandet på framsidan af en check
(se d. o., sp. 132) af två parallella linjer, mellan
hvilka skrifvas antingen orden "till bank
eller bankir" eller någonting därmed liktydigt
(generell korsning, eng. general crossing,
som i England vanligen anges med orden & Co, mellan
tvärlinjerna, men äfven blott de två linjerna äro
där tillräckliga för ändamålet) eller ock namnet på
en viss bank eller bankir (speciell korsning,
eng. special crossing); i senare fallet eger blott
den sålunda angifna firman inlösa checken. Dylik
korsning må anbringas af hvilken behörig innehafvare
af checken som helst och får, då den en gång
anbragts, ej med laga verkan utstrykas, återkallas
eller förändras på annat sätt än att en urspr,
generell korsning må göras till speciell genom
tilläggande af namnet på viss bank eller bankir.

3. Järnv. Se Järnvägsväxel.

4. Sportv., otillbörlig manövrering under en
kapplöpning, hvarvid en häst går snedt förbi
en annan, utan att två klara hästlängder finnas
dem emellan. Enl. Jockeyklubbens reglemente för
kapplöpningar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>