Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1045-1046 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1045

Koriander-Korint

1046

Joniska versfötterna (se lonicus). Koriamben
har funnit sin användning hufvudsakligen
inom vissa delar af ^ekornas lyriska och
dramatiska poesi. A. M. A. Koria’nder,
bot. SeCoriandrum. Koriariacéer,
bot. SeCoriariacese. Koriariln, bot.
Se Coriariacese.

Korica [kåri’tsa], stad i
Albanien, turkiska vilajetet Monastir, omkr.
45 km. v. s. v. om Monastir. Omkr.
12,000, mest albanesiska, inv. Säte för
en grekisk ärkebiskop; många moskéer och kyrkor.
(J. F. N.)

Korinna. Efter en forngrekisk statyett.

Korinna (grek. Κόριννα, lat. Corinna), forngrekisk
lyrisk skaldinna från Tanagra i Beotien, lefde
omkr. år 500 f. Kr. Hon var känd äfven under binamnet
Myia (fluga) och f. ö. högt prisad såväl för
skönhet som för skaldebegåfning. Med Pindaros,
som skall ha varit hennes lärjunge, inlät hon sig i
skaldetäflan och säges ha besegrat honom ej mindre än
fem gånger. Af hennes på beotisk dialekt författade
dikter voro ända till 1906 endast mindre fragment
kända, som äro upptagna i den af Bergk utgifna
samlingen "Poetæ lyrici græci". Senast nämnda år
upptäcktes på en papyrus i Berlins museum ytterligare några fragment, bl. a. två tämligen
omfångsrika och åtminstone delvis läsbara,
i hvilka K. behandlat motiv från beotiska lokalsagor. De
äro utgifna i "Berliner klassiker texte", V (1907).
A. M. A.

Korint (grek. Κόρινθος, lat. Corinthus), det forna
Greklands största och rikaste handelsstad, beläget
på Isthmos, det smala näs (se Korintiska näset),
som förenar Peloponnesos med mellersta
Grekland. Genom sina förträffliga hamnar, Lechaion
vid Korintiska samt Kenchreai och redden Schoinus
(nu Kalamaki) vid Saronska viken, stod K. i omedelbar
förbindelse med två haf och var därigenom en naturlig
stapelplats för världshandeln mellan öster- och
västerland. Det tillhörande landområdet, Korinthia,
hvilket begränsades i n. ö. af Megaris samt i v. och
s. af Sikyon och Argolis, är till större delen bergigt
och föga fruktbart. Själfva staden låg på en högslätt
vid norra foten af en till 575 m. ö. h. uppstigande
bergskägla med taffelformigt afplattad topp, som
utgjorde dess borg (Akrokorinthos; se fig.). Denna
nästan ointagliga fästning, som genom flera högt upp
på bergsluttningen framvällande källsprång, bland dem
den berömda källan Peirene, var rikligen försedd
med ypperligt dricksvatten, bildade nyckeln till
Peloponnesos och var en af de strategiskt viktigaste
punkterna i Grekland. Med den 12 stadier (något mer
än 2 km.) nordligare belägna hamnstaden Lechaion
var staden förenad medelst två långa, parallellt
löpande murar, och till dess fästningsverk äro äfven
att räkna den långa mur, som på det smalaste stället
afspärrade hela Isthmos från haf till haf. Ett stycke
ö. om staden vid Saronska viken låg det vidsträckta,
åt Poseidon helgade område, där de
isthmiska spelen brukade hållas. Betydande lämningar af
det forna K. ha bragts i dagen genom de gräfningar,
som 1896 och följande år företagits af Richardson
m. fl. på uppdrag af Amerikanska skolan i Aten (se
"American journal of archæology", 1896 ff.).

K:s lifliga handel och däraf alstrade rikedom voro

Akrokorinthos och därnedanför ruiner af bl. a. ett urgammalt doriskt Heratempel i det forntida Korint. (1870-talet.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>