Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstituerad - Konstituerande församling - Konstitution. 1. Med. - Konstitution. 2. Statsr. - Konstitution. 3. Kyrkohist. - Konstitution. 4. Kem. - Konstitutionalism - Konstitutionell - Konstitutionsformler, kem. Se Konstitution 4. - Konstitutionsutskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Konstituerad-Konstitutionsutskottet
862
Konstituerad (revisionssekreterare e. d.),
tillsatt medelst konstitutorial. - Konstituerad
officer, underofficer eller underofficerskorpral,
kofferdikapten, styrman eller annan privat sjöman, som
vid mobilisering förordnas att tjänstgöra som officer,
underofficer eller underofficerskorpral vid marinen.
Konstituerande församling (se K o n s t i t u e r a),
en representation, som af egen maktfullkomlighet
skapar en statsförfattning; grundlagstiftände
församling. Namnet är särskildt fäst vid de franska
grundlagstiftande församlingarna 1789-91 och 1848
(jfr Frankjike, sp. 1152 och 1160).
Konstitution (lat. constitutio, sammansättning,
beskaffenhet; fastställande). 1. Med., dels kroppens
allmänna beskaffenhet (t. ex. god eller dålig
kroppskonstitution), dels den allmänna karaktären
hos de på en viss ort eller under en viss tid
rådande sjukdomarna, s. k. sjukdomskonstitution
(lat. constitutio epidémica). - 2. Statsr.,
statsförfattning, grundlag (se dessa ord). -
3. Kyrkohist., namn på vissa kyrkliga lagar och
författningar (con-slitutiönes ecclesiafsticcK). Som
konstitutionen framför andra brukar betecknas den
’af Klemens XI mot jansenismen 8 sept. 1713 utfärdade
bullan Unigenitus (se J a n s e n i u s). En annan
berömd kyrklig konstitution är Gregorius X:s 1274
utfärdade stadga för påf vevalet (se K o n k l
a v). Den civilkonstitution för prästerskapet,
som konstituerande nationalförsamlingen 12 juli
1790 antog, skapade en ny författning för franska
kyrkan. Enligt densamma sänktes de franske biskoparnas
antal från 130 till 83, m. a. o. en för hvarje
departement. Domkapitlen afskaffades, i stället
förordnades vid biskopens sida ett antal vikarier,
som skulle utgöra hans råd och hvilkas yttrande han
vid utöfvandet af sin biskopliga jurisdiktion var
skyldig att inhämta. Biskoparna valdes af samma
valmän, som utsago departements-församlingen,
insattes af metropoliten eller provinsens äldste
biskop och fingo ej söka bekräftelse för sitt
val hos påfven. Församlingsprästerna utsagos af
distriktets valberättigade medborgare oafsedt
deras bekännelse. Rörande den roll, som denna
civilkonstitution och påbudet om biskopars och
prästers skyldighet att aflägga ed å densamma spelat
i franska revolutionens historia, se Frankrike,
sp. 1152, samt De la Gorce, "Histoire religieuse
de la revolution fra^aise", I (1909). Om de
apostoliska konstitutionerna se d. o., Om Cla
rendon-konstitutionerna se Clarendon-Gastle. -
4. Kem., det sätt, på hvilket, enligt hvad man
föreställer sig, atomerna i en molekyl af någon
förening äro grupperade, således m o l e-kylarstruktur
1. molekylarbyggnad. Formler, som utvisa denna,
benämnas k o n s t i t u-tionsformler, rationella
formler 1. strukturformler till skillnad från
empiriska formler, som uttrycka blott sammansättningen
enligt analysresultatet. Konstitutionsformlerna ange
endast atomernas gruppering utan hänsyn till deras
anordning i rymden. Denna senare uttryckes genom de
s. k. konfigurationsformlerna.
1. (J. E. J-n.) 3. T. H-r. 4. P. T. C.*
Konstitutionalrsm, den form af statsstyrelse, enligt
hvilken regeringen utöfvas efter en af regen-tens
ensidiga vilja oberoende grundlag; statschefens
samvetsgranna iakttagande af grundlagens stadgan-
den och anda. Se K o n s t i t u t i o n e 11. Jfr
A b-solutism och Despotism.
Konstitutionell (se Konstitution), som har afseende
på konstitutionen. 1. Med. Konstitutionell
kallas en sjukdom, som angriper kroppen i
dess helhet, t. ex. syfilis, i motsats till
lokala åkommor. - 2. Statsr., grundlagsenlig,
grundlagsbestämd. Konstitutionell kallas den
monarkiska statsform, enligt hvilken regentens
styrande makt är bestämd och begränsad af en
utaf regentens ensidiga vilja oberoende, till
skydd för den medborgerliga friheten stiftad lag,
"konstitution" 1. grundlag, i motsats till absolut
eller autokratisk monarki, enligt hvilken styrelseform
statsmaktens utöfvare allena eger all lagstiftning,
äfven rätten att stifta grundlag. Konstitutionellt
säges äfven själfva styrelsesystemet vara, då det
föres i den riktning och den anda, som grundlagen
anger, om ock de formella lagbuden ej ovillkorligen
påbjuda ett sådant förfarande eller lägga hinder i
vägen för ett motsatt. - Konstitutionella kartan
(fr. Charte constitu-tionelle). Se Frankrike,
sp. 1158-59. - Konstitutionella stadgar, sådana
förordningar eller stadgar, hvilka, innehållande
närmare reglementariska föreskrifter, supplera vissa
grundlagsbestämmelser och hvilkas utfärdande är i
grundlag påbjudet. Sådana äro i Sverige de i R. F. §§
6, 17, 21, 22, 25, 28, 30, 33, 37, 43, 49, 72, 74,
75, 79, 96, 106, 111 samt R. 0. §§ 6, 8, 18, 37, 38,
72, 78 påbjudna lagar, stadgar, instruktioner och
reglementen. Dessa stadgar bestämmas dels af konungen
allena, dels af konung och riksdag, dels af riksdagen
allena, alltefter föremålets beskaffenhet. Viktigast
bland de s. k. konstitutionella stadgarna äro
departementsstadgan, lagarna om Högsta domstolen,
Regeringsrätten och Lagrådet, om val till
riksdagens kamrar och utskott, om Riksbanken samt
om Rikets vapen och flagga, Riddarhusordningen,
Kyrkomötesförordningen, justitieombudsmannens
instruktion, naturalisationslagen, ansvarighetslagarna
för statsrådets ledamöter och för riksdagens
fullmäktige i banken och i Riksgäldskontoret
samt reglementena för dessa. Ehuru ej omtalad
i grundlagarna, plägar äfven’ konungaförsäkran
(fastställd genom riksdagsbeslut 1810) räknas till
de konstitutionella stadgarna (se Konungaförsäkran).
1. F. B.* 2. H. L. R. (S. B.)
Konstitutionsformler, kem. Se Konstitution 4.
Konstitutionsutskottet, statsr., är det första af de
ständiga utskott, hvilka tillsättas för ärendenas
beredning inom svenska riksdagen, och består af 10
ledamöter från hvardera kammaren. Det leder sitt
ursprung från det konstitutionsutskott, som vid 1809
års riksdag tillsattes för att utarbeta förslag till
det nya statsskicket, och genom 1809 års R. F. blef
det ett ständigt utskott. Under det att förut sådana
funnits för andra riksdagsärendens beredande, skapades
först härigenom ett fast och särskildt utskott för
behandling af frågor om grundlagsförändringar. Genom
en grundlagsändring 1909 har utskottets befogenhet
utsträckts äfven till vissa andra lagfrågor. Då 1809
års grundlagsstiftare ansågo sig böra å ena sidan
återställa den kontrollerande och statsförfattningens
helgd öfvervakande myndighet, som gått förlorad under
statsskicket före 1809, men å andra sidan förekomma
de missbruk af denna makt, som
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
