Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koniecpolski. 1. Stanislaw - Koniecpolski. 2. Aleksander - Koniferer, bot. Se Coniferæ - Koniferin - Koniferylakohol - Konig - Koniin - Konija, Konije. Se Konia. - Konin - Koninck, holländsk målarfamilj, bland hvars medlemmar märkas: 1. Salomon - Koninck, holländsk målarfamilj, bland hvars medlemmar märkas: 2. Jakob K. d.ä., den förres kusin - Koninck, holländsk målarfamilj, bland hvars medlemmar märkas: 3. Philips de - Koninck, holländsk målarfamilj, bland hvars medlemmar märkas: 4. Jakob K. d.y., den föregåendes brorson - Konisk, kägelformig. Se Kon. - Koniska friktionshjul och och kugghjul, maskinb. Se Friktionshjul och Kugghjul. - Koniska fräsar, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44. - Konisk ljusbrytning. Se Konisk refraktion. - Konisk pendel l. Centrifugalpendel, mek., en pendel som under sin rörelse beskrifver en konisk yta, i st. f. att som den vanliga pndeln svänga i samma plan. Se Pendel. - Konisk projektion. Se Kartprojektion, sp. 1174, och Projektion - Konisk refraktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Koniferer-Konisk refraktion
756
som ledde till fördraget i Stuhmsdorf 1635. Hans
sista bragd var en seger öfver 40,000 tatarer
vid Ochmatow 1644. K. hör till Polens främsta
härförare vid sidan af Zolkiewicz, Chodkiewicz och
Sobieski. Ofantligt rik, byggde han flera palats
och kyrkor, hvaribland det numera furst Sanguszko
tillhöriga slottet Podhorce i Galizien (med berömdt
historiskt porträttgalleri). Om hans deltagande
i svenska kriget se Szelagowski, "O ujécie Wisly"
(Om Weichsels mynning’, 1904).
2. Aleksander K., den föregåendes son, vojevod af
Sandomir, f. 1619, d. 1659, deltog i kriget med
Chraielnitskij, öfvergick till Karl X Gustaf vid
svenska krigets utbrott, men återvände snart på Johan
Kasimirs sida och kämpade mot svenskarna vid Warschau,
Marienburg och Thorn. 1658 begaf han sig med 3,000
man till Preussen mot svenskarna, men insjuknade i
lägret vid Stuhm och dog kort därefter på Podhorce. l
o. 2. A-d J.
Koniférer, bot. Se C o n i f e r ae.
Koniferin, kem., en i barrträdens (Goniferce)
kam-bialsaft förekommande glykosid, C16 H22 08
+ 2 H2 O, som genom oxidation ger upphof till
glukovanillin. Det finnes äfven i sparris. Vid
spjälkning genom emulsin (se A m y g d a l i n)
eller utspädda syror sönderfaller koniferinet
i glukos och koniferylalkohol (se d. p.).
P. T. C. (H. E.)
Koniferylalkohol, kem., omättad aromatisk alkohol
af sammansättningen (OH) (OCH3) . C6 H3. CH :
CH-CH2OH. Den är en beståndsdel i glykosiden
koniferin (se d. o.). Genom oxidation öfvergår den
till vanillin, vaniljens välluktande beståndsdel. H-E-
Konig, bot., namn på Origanum vulgäre.
Koniin, kem., en i odört (Gonium maculatum)
förekommande, högst giftig alkaloid, C8 H17 N,
som bildar en färglös, flyktig olja af döfvande
lukt. Kokpunkt 168°. Det vrider det polariserade
ljusets plan åt höger. Koniin är ett derivat af
piperidin, nämligen a-normalpropylpiperidin. Det är
den första syntetiskt framställda alkaloiden; syntesen
genomfördes 1888 af Ladenburg genom kondensation af
a-metylpyridin och acetaldehyd. P. T. C. (H. E.)
Konija, K o n i j e. Se K o n i a.
Ko’nin, kretsstad i ryska guv. Kalisz,
i en sumpig trakt vid Warthe. 8,927
inv. (1897). Klädesfabriker. Där vunno
preussarna 1794 en seger öfver polackerna.
(J. F- N.)
Koninck, holländsk målarfamilj, bland hvars medlemmar
märkas: 1. Salomon K., figurmålare och etsare,
f. 1609 i Amsterdam och begrafven där 1656, elev
af D. Colyns, Fr. Venant och Cl. Moeyeart. Starkt
påverkad af Rembrandt, under hvars namn hans
taflor ofta gått, utförde han omväxlande porträtt,
genrebilder och historiska kompositioner i varm
guldton och mustig färg. Bland hans taflor, nu
kringströdda i Europas museer, äro mest kända hans
"filosofer" och "Judebrudar", hvilka senare till
typen erinra om Rembrandts hustru Saskia. I Sverige
finnes veterligen ingen målning af hans hand. -
2. J a k o b K. d. ä., den förres kusin, figur- och
landskapsmålare, f. omkr. 1616 i Amsterdam (dödsåret
okändt). Endast ett par af hans målningar: 2 landskap
(i Bruxelles och Rotterdam) samt en genrebild (gumma,
granskande guldmynt, i Petersburgs Eremitage) äro
nu kända. Hans sällsynta raderingar säljas merendels
som arbeten af Rembrandt. - 3. P h i l i p s d e K.,
den föregåendes broder, porträtt-,
genre- och landskapsmålare, f. 1619 i Amsterdam,
begrafven där 1688, var elev af sin broder Jakob
K. d. ä. och säkerligen äfven (fastän det ej genom
handlingar kan bevisas) af Rembrandt. Han var bosatt
i Amsterdam, men var för det mesta på resande fot. I
likhet med så många af sina artist-kamrater måste han
nämligen jämsides med sin konstnärliga verksamhet
söka sin utkomst genom en borgerlig handtering och
var skeppare på en farkost, som gick mellan Amsterdam
och Rotterdam. Hans själfporträtt hänger i Uffizierna,
Joost van Vondels bild af hans hand hos grefve Czernin
i Wien, i Schwerins museum ses hans Värdshusscen med
upprymda skeppare, o. s. v., men sin berömmelse eger
han h. o. h. genom sina stora utsiktslandskap, vida
slätter, genomskurna af kanaler, hvilkas enformiga
skönhet lifvas af små byar och dyner, allt framställdt
i rik och växlande belysning från det genom framilande
moln frambrytande solskenet. Dessa hans icke sällsynta
målningar träffas i många museer på kontinenten, men i
synnerhet i England. Han är på detta område en mästare
af hög rang och intar en obestridd hedersplats mellan
Rembrandt och Jan Vermeer van Haarlem d. ä. Liksom sin
bror och sin kusin var han äfven etsare i Rembrandts
maner. Arbeten af honom äro icke kända i vårt land. -
4. J a k o b K. d. y., den föregåendes brorson,
son af K. 2, landskapsmålare, f. 1650 i Amsterdam,
d. sannolikt i Köpenhamn efter 1714, var troligen
elev af Adr. van de Veide, som han i alla händelser
imiterade. Han inkallades till Danmark af Kristian V
och arbetade från 1680 i Köpenhamn, åtminstone från
1699 som hofmålare på stat. Han målade visserligen
både porträtt och bibliska ämnen, men utförde
företrädesvis nu försvunna landskap, t. ex. för danska
drottningens sofgemak. K. besökte Norge och hämtade
därifrån motiv. l-4. O. G-g.
Konisk, kägelformig. Se Kon.
Koniska friktionshjul och kugghjul, maskinb. Se
Friktionshjul och Kugghjul.
Koniska fräsar, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44.
Konisk ljusbrytning. Se Konisk refraktion.
Konisk pendel 1. Centrifugalpendel, mek., en pendel,
som under sin rörelse beskrifver en konisk yta,
i st. f. att som den vanliga pendeln svänga i samma
plan. Se P e n d e 1. G. I.
Konisk projektion. Se Kartprojektion, sp. 1174,
och Projektion.
Konisk refraktion 1. Konisk ljusbrytning, fys.,
ett särskildt slag af dubbelbrytning (se d. o.) i
tvåaxiga kristaller, bestående däri, att en ljusstråle
af viss riktning delar sig i en oändlig mängd brutna
strålar, hvilka tillsammans bilda en kägelyta. Man
skiljer på inre och yttre konisk refraktion. I
förra fallet ligger den koniska ytan, uppkommen af
en infallande stråle, h. o. h. inuti kristallen och
fortsattes utanför denna af en cylinder, som på en
skärm åstadkommer en ljus ring med en diameter, som
är oberoende af skärmens afstånd från kristallen. I
senare fallet sprider sig en ljusstråle vid utträdet
ur kristallen i en ihålig ljuskon, som på en i vägen
ställd skärm bildar en ljusring, hvars diameter är
desto större, ju längre bort skärmen befinner sig. Den
koniska refraktionen upptäcktes 1832 på teoretisk
väg af den engelske matematikern W. R. Hamilton med
utgångspunkt i Fresnels
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
