Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 691-692 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komparativ. 2. (Komparativus) Subst. - Komparativsatser. Se Komparativ, sp. 689. - Komparativus. Se Komparativ, sp. 690-691. - Komparator - Komparatör. Se Komparator. - Komparera. 1. jämförnde sammanställa, jämföra; förändra adjektivets eller adverbets form med hänsyn till graden. Se Komparation. - Komparera. 2. Infinna sig inför rätta. - Kompars - Kompass

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sista grupperna al komparativer upptagas vanligen
under öfverskriften oregelbunden komparation.
Svenskan använder ogärna komparativ som attribut,
utan sätter då vanligen i stället superlativ;
man säger t. ex. min yngste bror, det högsta huset,
äfven om frågan gäller blott två bröder eller hus. För
franska (och andra romanska språk) upptages jämte
"comparatif de supériorité", d. v. s. den vanliga
komparativen, äfven en "comparatif d’infériorité",
som uttrycker, att egenskapen hos föremålet
o. s. v. finnes i lägre grad än hos andra och bildas
med föresatt moins (mindre) liksom den förra med
plus (mera). Se Noreen, "Vårt språk", V: 486.
l o. 2. Lll.

Komparativsatser. Se Komparativ, sp. 689.

Komparativus. Se Komparativ, sp. 690-691.

Komparator 1. Komparator (af lat. comparare,
jämföra), ett instrument, medelst hvilket
längdmått och skalor kunna ytterst noggrant
jämföras. Längdskillnaden mellan normalmåttet
(étalonen) och den måttstock, som skall kompareras
med detta, afläses medelst två vertikala med
okularmikrometrar försedda mikroskop, som befinna
sig ett vid hvar ända af måttstocken. Komparatorer
finnas af olika konstruktioner, såsom med fasta
mikroskop och med skalorna, som skola undersökas,
hvilande på ett bord, rörligt i horisontalplanet
under mikroskopen, så att skalorna kunna successivt
bringas under mikroskopen; eller ock kunna skalorna
förblifva i oförändradt läge och mikroskopen skjutas
längs dem på en skena. Den noggrannhet, som med en
komparator kan uppnås vid jämförelse af längdmått, är
beroende på instrumentets stabilitet och mikrometerns
delning; men tusendelen af en millimeter är dock ett
fel, som ej bör öfverskridas ens med en komparator
af mindre fulländad konstruktion. Därvid förutsattes
naturligtvis, att skalorna, som jämföras, äro försedda
med tillräckligt skarpa och fina delstreck.
L. A. F.*

Komparatör. Se Komparator.

Komparera. 1. (Lat. comparare, sammanställa, jämföra),
jämförande sammanställa, jämföra; förändra adjektivets
eller ad verbets form med hänsyn till graden. Se
Komparation. - 2. Infinna sig inför rätta.

Kompars (it. comparsa, af comparire, synas,
uppträda), stum person, statist; bildlikt: oväsentlig
deltagare i viktiga händelser.

Kompass (fr. compas, it. compasso, af lat. compassus,
kretslopp, omkrets) 1. Bussol (fr. boussole,
it. bu’ssola, af bo’ssolo, liten dosa), ett
instrument, hufvudsakligen bestående af en eller flera
deklinationsnålar, med hvilket man kan bestämma den
vinkel, som en horisontal syftlinje mellan två föremål
gör med den magnetiska nord-och-syd-linjen. Kompassen,
som nyttjas icke endast af sjöfarande (för fartygs
styrande i rätt kurs), utan äfven af ingenjörer
(för mätningar på land), af bergsmän (särskildt
för uppsökande af järnmalm; se Grufkompass), af
militärer och resande till lands (för bestämmande af
väderstrecken) m. fl., är olika inrättad, alltefter
de olika ändamål, för hvilka den begagnas.

Sjökompassen, marin- l. skeppskompassen, utgöres
numera af två hufvuddelar, kompass-skålen med
stiftet och kompass-skifvan. Skålen, som vanligen har
cylindrisk eller halfsfärisk form, är ofta gjord af
mässing, men bör helst vara tillverkad
af koppar, emedan denna metall dämpar
skifvans rörelser. På skålens insida finnes ett
vertikalt streck, styrstrecket, som bör utmärka
fartygets långskeppsriktning från skålens spets och
kompass-skifvans medelpunkt. I bottnen är skålen
starkt belastad för att befordra dess öfverkants
horisontala ställning (se nedan). Skålen täckes af
en glasskifva med ringformig infattning, som bör noga
passa efter skålens öfre kant. Stiftet, som vanligen
är af konisk form, har en spets af hård metall,
helst stål. Kompassskifvan, som har cirkelform,
består af rosen,


Kompass (med cardansk upphängning).

hylsan, stommen och nålsystemet. Rosen (se å fig.),
som numera vanligen göres af tunt papper, är indelad
i 32 streck (jämte half- och kvartstreck) samt
ofta äfven i grader. Vid indelningen utgår man från
två diametrar, nämligen nord-syd-linjen och den
däremot vinkelräta öst-väst-linjen. Nord, syd, öst
och väst benämnas kardinalstreck och tecknas med N,
S, O (l. E) och W. Alla öfriga streck erhålla namn,
sammansatta af dessa fyra. Strecken midt emellan
två kardinalstreck uppkallas efter dem båda sålunda:
nordost (NO), sydost (SO), sydväst (SW) och nordväst
(NW) samt benämnas interkardinalstreck. Ett streck,
som ligger midt emellan ett kardinal- och ett
interkardinalstreck, får på liknande sätt sitt namn af
dem båda. De återstående 16 strecken benämnas efter
de kardinal- eller interkardinalstreck, näst intill
hvilka de ligga, på så sätt att ordet till inskjutes
mellan nämnda streck och närmaste kardinalstreck åt
motsatt led. Namnen på samtliga streck äro således
följande (räknade från N i ordning åt höger): N, NtO
(nord till ost), NNO, NOtN, NO, NOtO, ONO, OtN, O,
OtS, OSO, SOtO, SO, SOtS, SSO, StO, S, StW, SSW, SWtS, SW, SWtW,
WSW, WtS, W, WtN, WNW, NWtW, NW, NWtN, NNW, NtW. Half-
och kvartstrecken erhålla namn af ettdera af de
närliggande strecken och af närmaste kardinalstrecket
åt motsatt led. Sålunda benämnes delningen midt
emellan N och NtO "nord half ost" (N½O), emellan
NtO och NNO "nord till ost half ost" (NtO½O)
o. s. v. Namnet på ett diametralt motsatt streck
(1. half- 1. kvartstreck), ett s. k. kontrastreck,
erhåller man omedelbart genom att utbyta N mot S och
O mot W eller tvärtom. Kontrastrecket till SSO¼O är
således NNW¼W o. s. v. Denna indelning af korn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>