Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koalition, förbund, förening. 2. På det social-ekonomiska området - Koalitionskrig. Se Koalition 1. - Koalitionsministär. Se Koalition 1. - Koalitionsrätt. Se Koalition 2. - Ko-antilopen, svenska namnet på Bubalis. Se Antiloper - Koanza, flod. Se Cuanza - Korata - Koas, flod. Se Kabul 1. - Kobaltin l. Kobaltit F. S. Beudant, miner. Se Koboltglans. - Kobang - Kobb, August - Kobbe, rundadt mindre skär - Kobbe, Theodor - Kobbel. Se Cobbler. - Kobbergrund, - Kobdo - Kobe, hufvudstad i ken (län) Hyogo - Kobe, stad i riket Darfur - Kobeko, Dmitrij - Kobel, Oskar - Kobeljaki - Kobell. 1. Ferdinand - Kobell. 2. Franz - Kobell. 3. Wilhelm von - Kobell. 4. Franz Wolfgang, ritter von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattningar af olika slag under loppet af de senaste 50
åren. I Sverige har någon på sådana sammanslutningar
och inbördes öfverenskommelser syftande lagstiftning
icke funnits, och koalitionsrätten har här ansetts som
själf klar.
2. E. B. R.
Koalitionskrig. Se Koalition 1.
Koalitionsministär. Se Koalition 1.
Koalitionsrätt. Se Koalition 2.
Ko-antilopen, svenska namnet på Bubalis. Se Antiloper.
Koanza, flod. Se Cuanza.
Koarata (Korata), stad i Abessinien, på
sydöstra stranden af sjön Tana, omkr. 10 km. n. om
Abais utlopp, hade fordom omkr. 12,000, men nu
endast omkr. 1,000 inv., men är ännu ett viktigt
handelscentrum, från hvilket liflig sjöfart drifves.
(J. F. N.)
Koas, flod. Se Kabul 1.
Kobaltin 1. Kobaltit F. S. Beudant, miner. Se Ko bo
It gl ans.
Kobang (Koban l. Rio), ett japanskt guldmynt
med stark silfverhalt, hvilket präglades före nya
myntsystemets införande 1871 och då fick sig tillagdt
ett värde af l yen.
Kobb, August, kommunalman, f. 5 aug. 1819,
d. 17 dec. 1901, var under en lång följd af
år medinnehafvare af den ansedda handelsfirman
M. S. Kobbs söner i Göteborg, som förde te och
bosättningsartiklar. K. blef tidigt invald
i Göteborgs stadsfullmäktige samt var under
många år den ledande kraften i stadens gatu- och
vägförvaltning, hvarvid han särskildt intresserade
sig för stadens alléer och parker, samt i styrelsen
för Slottsskogen. Han gjorde sig mycket förtjänt
om denna vackra folkparks tillkomst och utveckling,
och som erkännande härför har hans bröstbild (utförd
af Kr. Eriksson) uthuggits i granit i en grotta
i Slottsskogen.
Kobbe, rundadt mindre skär, som föga höjer sig öfver
vattenytan.
Kobbe, Theodor Christoph August von, tysk humorist,
f. 1798, d. 1845 som jakt-junkare vid storhertigliga
hofvet i Oldenburg, skref bl. a. romanen Die schweden
im kloster zu Uetersen (1830) samt Humorislische
erinnerungen aus meinem alcademischen leben (1840)
och Humoresken aus dem philisterleben (1841). Se
biogr, af Stahr (1845).
Kobbel. Se Cobbler.
Kobbergrund, ett grund med 2,5-3 m. vatten, 20
km. s. ö. om Lsesö i Kattegatt, ett af detta vattens
farligaste grund, utmärkt genom fyrfartyg och flera
sjömärken.
Kobdo, stad i nordvästra Mongoliet, under 48°
n. br., v. om sjön Kara-ussu och s. om den i nämnda
sjö utmynnande, öfver 500 km. långa floden Kobdo,
består liksom alla kinesiska gränsstäder af en
soldatstad (fästning) och en handelsstad. Omkr. 6,000
(enl. andra blott 1,000) inv. Det har flera af lamas
bebodda tempel och är medelpunkt för rysk-kinesiska
handeln i västra Mongoliet.
(J. F. N.)
Kobe [kå-], hufvudstad i ken (län) Hyogo i japanska
prov. Setsu, ligger på sydvästra delen af ön Hondo
(Nippon), vid Osakaviken, 36 km. v. om Osaka, med
hvilket det är förenadt medelst järnväg. K. bildar med
det västligare belägna, äldre Hyogo, från hvilket det
skiljes genom en merendels torr bäck, en dubbelstad
(Hy ögo-Ko b e), med 378,197 inv. (1908). Det öppnades
1868 för utländsk handel och
har en djup, säker hamn, längs hvilken
främlingskvarteret med sina stora varumagasin
och prydliga villor utbreder sig, medan Hyogo har
en rent japansk karaktär. K. har haft en snabb
uppblomstring efter 1868, drifver mycket betydande
handel med utlandet och besökes af alla på Japan
gående ångbåtslinjer. 1908 anlöptes hamnen af 2,456
fartyg om öfver 5,3 mill. ton och intog näst Yokohama
främsta platsen bland Japans sjöstäder. Bland
dess industrier må nämnas ett kejserligt och två
privata skeppsvarf, tillverkning af europeiskt
papper, lokomotiv och flera tändsticksfabriker.
(J. F. N.)
Kobe [ka-], stad i riket Darfur i det inre Afrika,
n v. om El Fascher. K. var, då Nachtigal besökte
det, en liflig slafmarknad och hade omkr. 6,000 inv.
J. F. N.
Kobeko [ka-], Dmitrij, rysk historiker, f. 1837,
student 1856, tjänsteman i finansministeriet, 1865
expeditionschef, senare ministerialråd, 1901 medlem
af riksrådet, 1902 chef för ryska riksbiblioteket,
har sedan 1858 i olika tidskrifter publicerat en serie
uppsatser rörande Rysslands politiska, litteratur-
och personhistoria. Hans hufvudarbete är Tsesarevitj
Pavl Petrovitj (Paul I före hans tronbestigning;
1881, 3:e uppl. 1887). K. är egare af ett af Rysslands
värdefullaste privatbibliotek.
Lll.
Kobel, Oskar, tysk pedagog, f. 1868 i Som-merfeld,
har författat ett stort antal undervisningsböcker
och redogörelser för skolväsen i olika länder,
bl. a. Pädagogische studienreise nach Dänemark,
Schweden und Norwegen (1902).
Kobeljaki [ka-], kretsstad i ryska guv. Poltava,
vid Vorsklas högra strand. 11,936 inv. (1897),
hvilka till större delen äro sysselsatta med
jordbruk. Under Poltavadagarna 1709 stod där en
svensk rytteriafdelning under öfverstelöjtnant
Silfverhielm.
(J. F. N.)
Kobell. 1. Ferdinand K., tysk målare, f. 1740 i
Mannheim, d. 1799 i München, studerade juridik i
Heidelberg och blef ämbetsman. Men kurfursten Karl
Teodor lät honom få studera konst i Mannheim och
sedan i Paris, hvarefter K. gjordes till hofmålare
och professor. Han flyttade 1793 till München, där
han blef galleridirektör. K. målade landskap, men var
mest framstående som raderare. 300 af hans raderingar
utgåfvos i Niirnberg 1809 och ytterligare 179 i
Stuttgart 1842. – 2. Franz K., den föregåendes broder,
f. 1749 i Mannheim, d. 1822, var hufvudsakligen
tecknare. – 3. Wilhelm von K., son och lärjunge till
K. l, målare, f. 1766 i Mannheim, d. 1855 i München,
utbildade sig i Düsseldorf, blef 1808 professor i
München och adlades 1833. Han målade landskap, djur
och bataljer (batalj taflor af K. finnas i slottet
och i armémuseet och historiska museet i Mimenen;
Slaget vid Hanau finns i nya pinakoteket). Bäst var
han i skildringen af små landtliga scener. Han är
representerad äfven i gallerierna i Kassel, Karlsruhe,
Darm-stadt m. fl. – 4. Franz Wolfgang, ritter von K.,
sonson af K. l, son af bajerska geheime-rådet Franz
von K., tysk mineralog, folkskald, f. 1803, d. 1882,
blef 1826 e. o. och 1834 ord. professor i mineralogi i
München samt senare tillika konservator vid bajerska
statens mineralogiska samling därstädes. K. bestämde
genom kemisk analysen mängd nya mineral, uppfann
1840 galvanografién (Die galvanagraphie, 1842; 2:a
uppl. 1846) ocb 1855 stauroskopet samt utgaf flera
arbeten i sitt fack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
