Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kloak. 1. l Afloppstrumma - Kloak. 2. Anat., den gemensamma hålighet - Kloakbrunnar. Se Kloak, sp 307. - Kloakdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfinnare äfven kallas, det liernurska. Detta system,
som icke fordrar någon lutning af afloppsrören,
kan med skäl användas i lågt liggande städer
och har delvis blifvit tillämpadt i uppfinnarens
hemland, Holland. Afträdenas anordning är likartad
med den för vattenklosetter, men exkrementerna
afgå därifrån, utan vattenspolning, till ett i
gatorna anlagdt system af lufttätt sammanfogade
gjutjärnsrör. Genom att på behöriga ställen inom
staden anordna pumpstationer, som stå i förbindelse
med detta rörsystem, åstadkommes i detsamma en
luftförtunning, som sätter den degformiga massan i
rörelse till en inom stationen befintlig reservoar,
där massan genom behandling med ånga förarbetas till
ett pulverformigt gödningsämne. Ehuru detta system,
teoretiskt taget, lofvar det bästa i såväl sanitärt
som ekonomiskt hänseende, har detsamma ännu icke
vunnit sådant förtroende, att försök därmed gjorts i
större skala. Som exempel på huru lokalförhållandena
kunna framtvinga dyrbara anordningar för afloppet,
må anföras några data från London. Från början
utmynnade trummorna i den inom staden belägna delen
af Thames, men flodvattnet blef härigenom i hög grad
förorenadt, och då stränderna vid ebbtiden delvis
blottades, framträdde därå vidhäftad orenlighet,
vidrig att åse och förpestande luften. Det blef därför
nödvändigt att, såsom förut nämnts, anlägga afskärande
(intercepting) trummor längs flodens stränder, som i
sig uppsamlade allt kloakvatten och afledde detsamma
till en punkt belägen så långt nedom staden, att man,
i berörda afseende, blef oberoende af tidvattnets
inverkan. Denna anläggning, hvartill äfven hörde
flera pumpverk, utfördes vid början af 1860-talet
och kräfde en kostnad af omkr. 74 mill. kr. Summan
synes ju enorm, men torde till fullo uppvägas af de
utmärkta sanitära förhållanden, hvaraf London sedan
nämnda tid alltjämt kunnat berömma sig af. – En plan
för afloppstrummor i Stockholm, enligt det engelska
systemet och omfattande Norrmalm, uppgjordes 1866 och
har sedermera i mån af behof utarbetats för de öfriga
stadsdelarna. 1868 påbörjades byggandet af några
hufvudtrummor, men först fr. o. m. 1875 bedrefvos
arbetena med hela trumnätet mera kontinuerligt, så
att detsamma vid slutet af 1896 kunde sägas vara
fullbordadt inom stadens då bebyggda område. Den
årliga dödligheten i Stockholm växlade 1870–75
mellan 30 och 42 per tusen inv. Från sistnämnda år
sjönk dödlighetssiffran nästan regelbundet och
var redan efter 15 år (1890) nere vid 19,5 samt
har under de senaste sju åren växlat mellan 14 och
15. Orsakerna till detta gynnsamma förhållande äro
nog flera, men otvifvelaktigt har afloppsvattnets
bortledande i underjordiska kanaler i betydlig måtto
bidragit till det goda resultatet. På senare tid,
då folkmängden i Stockholm väsentligt ökats, ha
emellertid, enär trummorna afbörda sitt innehåll inom
hamnområdet, stadens vattendrag börjat visa ett mindre
tillfredsställande utseende, särskildt då uppsjö varit
rådande. Tiden för en komplettering af kloaksystemet,
genom anläggandet af afskärande samlingstrummor,
som med tillhjälp af pumpverk afleda allt det orena
vattnet till någon aflägsen punkt nedanför staden, är
således snart nog inne. Ett härför uppgjordt förslag,
slutande på en kostnad af något öfver 3 mill. kr.,
är f. n. (1910) under behandling af stadens
myndigheter. T. o. m. 1909, då Stockholms kloaknät
uppnått en längd af 146 km., ha för detsamma utgifvits
nära 8 millioner kr.
I öfrigt torde ang. Sveriges städer eller större
samhällen böra meddelas, att dessa med få undantag
försetts med mer eller mindre fullständiga
afloppssystem. Följande data ang. första
anläggningsår och till slutet af 1909 nedlagda
kostnader må anföras: Göteborg 1866, 2,630,000 kr.;
Malmö 1896, 2,137,000 kr.; Örebro 1885, 939,000 kr.;
Uppsala 1874, 282,000 kr.; Trollhättan 1906, 180,000
kr., och Sundbyberg 1889, 78,000 kr.
2. Anat., den gemensamma hålighet, hvari
hos kloakdjur, fåglar, kräldjur, amfibier
och en del fiskar såväl ändtarmen som
urinens och fortplantningsorganens kanaler
utmynna.
1. O. F. 2. C. R. S.*
Kloakbrunnar (cess-pools). Se Kloak, sp. 307.
Kloakdjuren, Monotremata l. Prototheria, zool.,
är den lägst stående, ursprungligast byggda af alla
däggdjursgrupper. Ehuru densamma bildas af blott två
nu lefvande släkten (se nedan), äro dessa dock af
särskildt intresse därför, att de i flera af-seenden
närmare öfverensstämma med kräldjuren (eller i alla
fall med under däggdjuren stående ryggradsdjur) än med
de öfriga däggdjuren. Sålunda föda kloakdjuren ej -
såsom alla andra däggdjur - lefvande ungar, utan lägga
ägg, en upptäckt, som gjordes först på 1880-talet
af Haacke och Caldwell. Kloakdjurens med skal
försedda ägg bli mycket större än öfriga däggdjurs
(hos myrpiggsvinet äro de ovala, 15 och 12 mm. i
genomskärning), och med afseende på sin inre byggnad
öfverensstämma de med kräldjurens och fåglarnas
Fig. 1. Förenklad framställning af
ett fågelägg utan hvita och skal.
Fig. 2. Myrpiggsvins ägg utan hölje.
(fig. l o. 2). Som det för moderdjuret skulle vara
förknippadt med åtskilliga olägenheter att länge
bära på så stora ägg, läggas, liksom hos de lägre
ryggradsdjuren, desamma, långt innan fostret är
fullmoget. Vid framkomsten ur ägget är ungen så litet
försigkommen, att den ej kan undvara modersvården och
modersnäringen. Modersvården är hos kloakdjuren af
ganska eget slag: hos myrpiggsvinet upptages ägget
i en pung, bildad af ett hudveck på moderdjurets
buksida (se fig. 3). I denna pung kläckes ägget,
och den späda ungen lifnäres här af moderns mjölk,
som afsöndras af körtlar, hvilka utmynna i bottnen af
pungen, ej på en spene som hos alla andra däggdjur,
utan i en liten hudgrop.
Det är således först under sista momentet af
sambandet mellan moder och afkomma, vid digifningen,
som kloakdjurens däggdjursnatur framträder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
