Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afslutadt genom freden i Nanking (1842). Före
denna hade utom Kanton endast staden Maimatschin,
på gränsen till Sibirien, s. om Baikalsjön, varit
öppen för utlänningar. Genom freden öppnades fyra
nya s. k. fördragshamnar (eng. treaty ports):
Amoy, Fu-tschóu, Ning-po och Schang-hai, alla vid
kusten s. om Jang-tse-kiang, ursprungligen blott
för engelsmännen, senare äfven för andra makter
– för Sverige genom traktaten i Kanton 20 mars
1847. Senare ha flera hamnar och äfven inlandsstäder
öppnats för utlänningar – inalles voro de 1908
42. – K:s hela handel med utlandet steg 1908 till
409,6 mill. haikwan tael i import och till 276,7
mill. tael i export, motsvarande 1,195 mill. kr. i
import och 808 mill. kr. i export. Handelsförbindelsen
var störst med Hong-kong (150,3 mill. tael import,
92,1 mill. export). Därefter följa Storbritannien
(72,6 mill. tael imp., 12,6 mill. exp.), Japan
(52,5 mill. imp., 27,1 mill. exp.), Förenta
staterna (41,2 mill. imp., 23,8 mill. exp.),
Brittiska Indien (30,5 mill. imp., 4 mill. exp.),
Frankrike (2,4 mill. imp., 32,1 mill. exp.),
Tyskland (14 mill. imp., 7 mill. exp.), Belgien (8,5
mill. imp., 4,4 mill. exp.), Ryssland och Sibirien
(8,7 mill. imp., 29,6 mill. exp.) och Italien
(0,5 mill. imp., 9,8 mill. exp.). De viktigaste
exportvarorna äro råsilke, siden (82,9 mill. haikwan
tael), te (32,9 mill.), bönor (23,6 mill.), hudar
och skinn (12 mill.), bomull (10,5 mill.). – Importen
utgjordes bl. a. af stenkol (5,4 mill. haikwan tael),
ull (4,5 mill.), tenn (4,5 mill.), bomullsväfnader
(64,7 mill.), bomullsgarn (46,2 mill.), opium (34,2
mill.), petroleum (27,3 mill.), ris (26,6 mill.),
järnvägsmateriel (12,9 mill.), stenkol (8 mill.), fisk
(7,7 mill.), järn (7 mill.), mjöl (6,9 mill.), tobak
(6,9 mill.), maskiner (6,6 mill.), trä (6,4 mill.),
koppar (6,3 mill.) och tändstickor (5,2 mill.). K:s
utrikeshandel har i många år haft negativ balans,
d. v. s. införseln öfverstiger i värde betydligt
utförseln. Denna underbalans, som skulle medföra
landets ruin, ersattes utan tvifvel till stor del af
de besparingar, som hundratusenden i utlandet bosatta
kineser årligen hemsända. – Den största handelsstaden
är Schang-hai, som förmedlar omkr. hälften af K:s hela
handel med utlandet; närmast därefter komma Kau-lun
(med Lappa), Kanton, Tien-tsin och Han-kóu. – K:s
tehandel har lidit mycket genom konkurrensen med
det indiska teet; exporten (jfr fig. 12) var 1885
dubbelt större än nu. – K. har mycket liflig kust-
och flodhandel. – 1908 funnos i K:s öppna hamnar
2,407 utländska handelsfirmor.
Sjöfart. 1908 inlöpte i och utgingo ur kinesiska
hamnar 207,605 fartyg om 84 mill. ton, hvaraf 86,000
ångare om 78 mill. ton. Af dessa voro 28,445 (34,4
mill. ton) brittiska, 30,708 (18 mill. ton) japanska,
5,496 (6,6 mill. ton) tyska, 3,901 (5 mill. ton)
franska och 136,663 (17 mill. ton) kinesiska. Ensamt
i utrikes fart inlöpte i K:s hamnar 38,556 fartyg om
12,19 mill. ton och utgingo 36,602 om 12 mill. ton. –
K:s egen handelsflotta (utom kust- och flodjunker)
utgjorde 43 ångare om 41,647 ton och 3 segelfartyg
om 901 ton. – Alla de stora ångbåtslinjer, som från
Europa gå på Japan, anlöpa kinesiska hamnar; så äfven
det svenska ostasiatiska kompaniets fartyg.
Samfärdsmedel. K. genomdrages i alla riktningar af
landsvägar, ehuru de äro illa underhållna. Äfven på
detta område är olikheten stor
mellan norra och södra K. I det förra äro vägarna
så breda, att de kunna trafikeras med tvåhjuliga
kärror, i södern åter leda blott smala stigar öfver
bergen, på hvilka varor antingen bäras eller föras
på ett slags skottkärror; äfven persontrafiken sker
mest i bärstolar (palankiner; fig. 20). De bästa
vägarna härröra från äldre tider, bl. a. de numera
ytterst förfallna 21 kejsarvägarna, breda chausséer,
som redan uppväckte Marco Polos beundran. – Af
större betydelse för samfärdseln äro vattenvägarna,
kanaler och floder. På sådana är åter södern rikare
än norden, ty lössområdets floder, äfven Hwang-ho,
äro till större delen ofarbara. På de större floderna
gå nu ångbåtar. Af kanalerna är Kejsarkanalen (se
d. o.) den namnkunnigaste. 1898 medgafs det, att alla
vattenvägar skulle vara öppna både för utländska
och kinesiska ångfartyg. 1907 funnos inalles 864
flodångbåtar, af hvilka 255 förde utländsk flagg. –
Järnvägar. Länge mötte anläggningen af järnvägar
starkt motstånd från myndigheternas sida. Den
första (19 km.) mellan Schang-hai och Wu-sung, som
öppnades 1876, blef på mandarinernas bedrifvande
åter upprifven. En ny uppfattning började från
1880 göra sig gällande. En järnväg öppnades mellan
Ta-ku och grufvorna i Kai-ping; denna ombyggdes och
framdrogs till Tien-tsin (1888) på initiativ af
Li-Hung-tschang. 1890–93 fortsattes den mot n. till
Schan-hai-kwan, på hösten 1899 blef fortsättningen
till Kin-tschóu färdig. Härifrån har den senare
förts till Mukden (med sidospår till Niu-schwang)
och står därmed i förbindelse med den af ryssarna
byggda linjen Charbin–Port Arthur samt sibiriska
banan. 1897 öppnades en järnväg från Tien-tsin till
Ma-kia-pu nära Peking, och 1899 blef den genom en
elektrisk bana framdragen till Pekings sydport. Från
Peking utgår en viktig linje till Han-köu (1,213 km.),
och sedan det amerikanska bolag, som fått koncession
att fortsätta den till Kanton, återtagit denna
koncession, söker ett syndikat af kapitalister af
olika nationer erhålla densamma, hvarigenom norra och
södra K. skulle förenas. – Schang-hai–Wu-sung-banan
öppnades ånyo 1898 och har fortsatts till Nanking
(309 km.). Den tyska s. k. Schan-tung-banan går från
Tsing-tau till Tsi-nan (397 km.) och skall vidare
sträckas till Kai-föng vid Peking–Han-kóu-banan. Från
Kaiföng har ett belgiskt bolag byggt en linje till
Honan (193 km.), som skall fortsättas till Hsi-ngan
(219 km.). – Södra K. har mycket få järnvägar, en
bana Kanton–Kau-lun (Hong-kong) är under byggnad,
och färdiga äro en fransk bana från Hanoi i Tonkin
till Möng-tsze och Jünnan-fu (färdig 1910) och
en från Hanoi öfver Langson till Lung (färdiga på
kinesiskt område 25 km.). Inalles utgjorde de färdiga
järnvägarnas längd (vid slutet af 1908) 3,818 km. (på
kinesiskt område). Dessutom voro omkr. 1,400 km. under
byggnad. De äro finansierade delvis af staten, men
till större delen af engelska, belgiska, tyska,
franska och ryska bolag och banker. Järnvägarna
stå nu under kontroll af det kinesiska
kommunikationsministeriet, men i verkligheten ledes
hvarje bana af dess generaldirektör, som utnämnes
af regeringen och är ansvarig direkt inför den. –
Telegrafen. Alla de viktigare städerna äro förenade
genom telegraflinjer, som äfven äro utdragna till
omkringliggande länder. 1907 var linjernas längd
41,694 km. och trådlängden 63,066. Antalet stationer
var 490. In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
