Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katarina Ulfsdotter - Katarr - Katarsis - Katartin - Katartinsyra - Kataster - Katasterkarta - Katastermdtning - Katasterverk - Katastrof - Katatoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkans heliga kvinnor; hon brukar af bildas med en
hjort som attribut; hennes dagar äro 22 mars och
2 aug.
K:s lefvernesbeskrifning, författad af Vadstenamunken
Ulpho Birgeri (d. 1433), utgafs i Stockholm 1483
(ånyo utg. af Klemming, 1869, samt i "Scriptores
rerum Suecicarum", bd 3). Se f. ö. Silfverstolpe,
"Förhandlingarna rörande Katarina Ulfsdotters
kanonisation" (i "Hist. bibliotek", bd 2, 1876),
Flavigny, "Sainte Brigitte de Suède" (2:a uppl.
1906), samt Höjer, "Studier i Vadstena klosters
och Birgittinordens historia intill midten af
1400-talet" (1905).
T. H-r.
Katarr (grek. katarrhoos, eg. nedflytande),
med., "fluss", inflammation i en slemhinna, så
kallad af de gamle för den ökade slembildningen,
som troddes flyta ned från hjärnan. Se Inflammation.
- Adj. Katarralisk.
Katarsis. Se Katharsis och Tragisk.
Katartin l. Katartinsyra (se Katharsis 3),
Acidum cathartinicum, kem. farm., äldre,
af några författare ännu använd benämning på den
väsentliga beståndsdelen i sennablad m. fl.
närstående afföringsmedel, en i vatten löslig,
kväfvefri, sur kropp. Troligen är katartinet
en blandning af flera "antroglykosider",
d. v. s. sammansatta ämnen af glykosidnatur,
hvilka under inverkan af alkalier (t. ex. i
tarmen) sönderdelas i antracenderivat med
afförande verkan. Jfr Afförande medel och
Sennablad.
C. G. S.
Katartinsyra. Se Katartin.
Kataster l. Kadaster (fr. cadastre, af mlat.
catastrum l. capitastrum, af lat. capitum
registrum), förv., var urspr. namnet på en förteckning
öfver dem, som voro skyldiga att betala skatt per
hufvud eller personliga afgifter (således ungefär
liktydigt med det svenska ordet "mantalslängd"),
men öfvergick småningom till att beteckna skattelängd
i allmänhet. Numera förstås i Tyskland, Österrike,
Italien m. fl. länder med kataster en institution
eller samling af kartor, mätnings- och
beskrifningshandlingar, närmast afseende
jordegendomens beskattning inom ett land, men
äfven de flesta öfriga med egande- och nyttjanderätt
af jord och annan fastighet förbundna juridiska m. fl.
förhållanden af vikt för såväl staten och andra myndigheter
som för den enskilde. De i Danmark och Norge upprättade
"matriklarna" öfver jordegendom anses som ett
slags kataster. I Sverige motsvaras katastern
närmast af landtmäterikartorna med beskrifningar,
den af dessa sammandragna ekonomiska kartan,
jordeboken, de med hypoteken förbundna
domstolshandlingarna samt motsvarande institutioner
och handlingar för städer, hvartill kommer jordregistret
(se d. o.), ett sammandrag af förefintliga
skiftesbeskrifningar och fastighetsböcker.
Kbg. K. Rn.
Katasterkarta, den viktigaste af de till katastern
(se d. o.) hörande urkunderna, återger i de länder,
som ega kataster, merendels i skalor från 1:200 till
1:5000 alltefter rikedomen på kartdetaljer,
hufvudsakligen detsamma som våra landtmäterikartor,
jämte en uppdelning i parceller. Parcell (närmast
motsvarande det svenska egofigur) är ett stycke
land, som bildar en odelad figur af i allmänhet
samma egograd och jordbeskaffenhet, med endast
en egare och som enligt kartan jämte tillhörande
mätningshandlingar kan utan ovisshet afgränsas.
Den juridiska proceduren vid kartans upprättande
och alltjämt fortgående revidering är naturligtvis
olika alltefter skilda länders lagar. Vid det
tekniska utförandet förefinnes mindre skiljaktighet.
Efter en grundläggande triangulering uppdelas landet
i flera koordinatsystem, inom hvilka katasterkartan
bildar en sammanhängande kartyta, och mätningen
fortsättes med polygon- och detaljmätning.
Härigenom vinnes en mängd systematiskt ordnade och
i marken fast utmärkta mätningspunktcr, till hvilka
gränslinjers, byggnaders, vägars m. fl. föremåls
lägen äro inmätta i form af koordinater. Medelst
dessa konstrueras sedermera kartan i önskad skala.
En på detta sätt åvägabragt karta eger väsentliga
fördelar framför en grafisk karta (mätbordskarta),
i det att katasterkartan kan när som helst nykonstrueras
på grundval af mätningshandlingarnas oförstörbara
siffermaterial och i hvilken skala som helst,
vidare angränsande, på olika tider gjorda kartor
utan skillnad passa ihop, revidering och införande
af nya mätningar äro lättare och säkrare samt
noggrannheten öfver hufvud taget större. - I de större
kulturstaterna är katasterkartan sålunda grundad på
vetenskapligt utförd sammanhängande triangulering,
medan de motsvarande landtmäterikartorna i vårt
land icke äro mätta i sammanhang samt icke äro
à jour med förändringarna på marken. En början
till katastermätning kan dock anses gjord i Sverige
genom de sedan omkr. 1900 pågående nymätningarna
af städer enligt siffermetoden samt genom
landtmäteriets mätningstekniska reformering.
K. Ra
Katastermätning (se Kataster), uppmätning af
jorden i beskattningsändamål. Se Jordregister.
Katasterverk. Se Kataster.
Katastrof (grek. katastrofe, vändning,
omkastning, utgång, slut) betecknar i det dramaturgiska
konstspråket den afgörande vändpunkt i handlingen,
hvarigenom den dramatiska knuten bringas till lösning.
Af katastrofen beror i väsentlig grad den dramatiska
effekten. Katastrofen bör för sådant ändamål
framträda på ett öfverraskande och anslående
sätt, men tillika visa sig ega en naturlig
motivering i det föregående (ej åvägabringas af
en "deus ex machina"; se d. o.). Alltefter arten
af styckets innehåll kan katastrofen vara af glad,
allvarsam eller sorglig natur. - Ordet katastrof
begagnas f. ö. äfven med afseende på det verkliga
lifvet för att beteckna hvarje plötslig och afgörande
tilldragelse, helst om den tillika är olycklig samt
förbunden med död och förstöring.
A. M. A.
Katatoni (af grek. katatonos, nedspänd,
nedtryckt), Insania catatonica, med., en
benämning, som först den tyske psykiatern
Kahlbaum (i afh. "Die katatonie oder das
spannungsirresein", 1874) använde för att
beteckna en form af sinnessjukdom, hvilken under
växlande faser af förstämning och exaltation,
reaktionslöshet (stupor) m. m. ofta öfvergår
i tillstånd af ohjälplig slöhet. Under detta
växlande förlopp uppträda nämligen som det mest
karakteristiska för denna form af själslidande
egendomliga kramp- och spänningstillstånd. På
senare tid har denna sjukdom närmare studerats
af framför allt Kraepelin.
Katatoni anses numera som en relativt ogynnsam
form af sinnessjukdom, ofta med akut, i de
ogynnsammaste fallen långsam och smygande
början,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
