Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 571-572 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kajutvakt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åligger att passa upp i kajutan och betjäna
befälet. Unga gossar börja oftast sitt sjölif
med denna tjänst, hvarefter de avancera
till jungmän. Å örlogsfartyg förstås med
kajutvakt posten utanför ingången till kajutan.
R. N.*

Kajutvakt. Se Kajuta.

Kakabekafallet (Kakabikafallet). Se
Fort William och Kaministiquia.

Kakaduor, zool. Se Papegojor.

Kakan (Chakan), härskartitel möjligen
af kinesiskt ursprung, kejsare, användes om
kejsaren af Kina, suveräna mongoliska och
tatariska furstar och turkiske sultanen.
K. V. Z.


Kakao, Kakaobönor (sp. cacao, af
mexik. kakahuatl), bot. farm., fröna af flera
arter af växtsläktet Theobroma L., som hör till
fam. Sterculiaceæ. Den art, som hufvudsakligen
lämnar handelns kakaobönor, är Th. Cacao L.,
hvars hemland är Central-Amerika och norra
Syd-Amerika. Denna art blir i vildt tillstånd
omkr. 12 m. hög, men som odlad vanligen blott
3—8 m. och bildar en bred krona af horisontalt
utsträckta grenar med rikt löfverk af stora,
helbräddade, spetsade blad (a å fig.), hvilka,
nyss utvecklade, äro rosenröda, men få en
mörkgrön färg, då de blifva äldre. De brunröda
blommorna (b å fig.)
bryta fram, icke ur bladvinklarna, utan ur nakna
stammen, tjockare grenar eller t. o. m. ur
blottade gröfre rötter, men endast sparsamt
å yngre grenar. De gurkliknande frukterna
(c å fig.) bli ofta nära 20 cm. långa, äro
försedda med 10 trubbiga lister och mogna bruna
eller gula. I fruktens 5 rum ligga de
många fröna tätt på hvarandra, omgifna
af en slemmig, välsmakande märg. Fröna,
”kakaobönorna” (d å fig.), äro
äggrunda, något plattryckta, i färskt
tillstånd hvita, men torkade bruna eller
rödaktigt bruna. De ha ett tunt, bräckligt
fröskal, som omsluter de stora veckade
hjärtbladen, hvilka på ytan äro grundt fårade
af fröskalets nerver, till färgen nästan
violettbruna eller rödbruna och sönderklyftas
lätt i kantiga småstycken med något matt
fettglans. — Th. Cacao odlas (jämte några
andra arter) i Amerikas varmaste länder på
ömse sidor om ekvatorn (23° n. br.—20° s. br.),
dels å fastlandets fuktiga kusttrakter och djupa
skuggiga dalar, dels i Västindien samt numera
äfven i tropiska Asien (Ceylon, Java) och Afrika
(Kamerun). Odlingen af kakaoträdet är rätt
svår, emedan trädet är ömtåligt för häftiga
regnskurar, men likväl har stort behof af
fuktighet samt hög värme, helst så stadig
som möjligt, mellan 24° och 28°. Trots det att,
såsom man beräknar, af 3,000 blommor blott en
enda ger frukt, är dock produktionen
af kakaobönor högst ansenlig. Bönorna,
som först under 1600-talet i större
mängd började införas i Europa, exporteras nu i
s. k. seroner, hufvudsakligen från Venezuela
(Carácas-kakao, den bästa), Ecuador
(Guayaquil-kakao), Västindien (Trinidad,
Martinique), Guyana och Brasilien (Para).
Sverige importerade 1902 för 1,2 mill. kr. bönor.
Man skiljer mellan två slag af bönor, jordkakao
och solkakao. Den förra sorten erhålles
på så sätt, att de färska, mogna fröna antingen
inpackas i tunnor eller lådor och nedgräfvas i
jorden för 4—6 dagar eller ock skoflas i högar på
marken och täckas med blad. Genom denna
behandling inledes en jäsningsprocess i fröna,
som förstör större delar af frönas bitterämne,
hvarför jordkakao har en mild, föga bitter smak
samt under förvaring får en aromatisk lukt.
Om kakaobönerna torkas utbredda i solen
och således icke undergå någon jäsning,
bibehålles bitterämnet; denna solkakao har
därför en kärf och bitter smak. —
Den märkvärdigaste beståndsdelen är den såsom
läkemedel använda purinbasen teobromin (se
d. o.), hvaraf bönorna innehålla omkr. 1,5
proc.; äfven något kaffein finnes i kakaobönan.
Andra viktiga beståndsdelar äro kakaofett l.
den officinella Oleum cacao, kakaosmör, i
medeltal 46 proc., stärkelse, 6 proc.,
proteinämnen, 14 proc., socker, ett
rödt färgämne och garfämne. Kakaofettet
framställes genom de rostade och skalade
bönornas varmpressning. Smältpunkten ligger
mellan 30° och 35° C. Emedan detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>