Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hornborga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppbyggda axeln är enkel eller förgrenad. Djuren
ha vanligen 6, mera sällan 24 enkla
tentakler. Hithörande arter förekomma i
alla varmare haf, några i Medelhafvet; på
större djup ha ock hornkoraller anträffats
vid Islands västkust. Hornaxeln af vissa arter
bearbetas till rosenkransar, pipmunstycken m. m.
L—e.
Hornkvicksilfver, miner. Se Kalomel.
Hornlärksläktet, zool. Se Lärkor.
Hornmjöl, landtbr., beredes genom malning
af horn och användes som konstgödselmedel,
men sällan enbart, utan troligen mest som
tillsats till benmjöl för att höja dettas halt
af kväfve, hvaraf benmjöl innehåller högst 5,
men hornmjöl intill 14 proc. Kornmjölets
kväfve anses tillgodogöras af växterna
mindre hastigt än benmjölets. Benmjöls
blandning med hornmjöl påvisas med lätthet,
om benmjölet skakas med kloroform; i denna
flyter nämligen hornmjöl, men ej benmjöl.
H. J. Dft.
Hornmusik, en af endast bleckblåsinstrument
utförd musik. — Ryska hornmusiken kallas en
musik, som utföres af 30—60 man, hvar och
en blåsande i ett rakt horn, som återgifver
blott en enda ton. Då hornen äro olika stämda,
bilda de tillsammans en följd af flera oktaver,
ungefär som piporna i en orgel, och det fordras
en oerhörd precision och öfning hos hvarje
spelare, då en dylik kår kan med noggrannhet
utföra t. o. m. uvertyrer och symfonier. Denna
musik uppfanns på 1750-talet af bömaren
Mareš, i tjänst hos kejsarinnan Elisabet.
A. L.*
Hornormsläktet, zool. Se Huggormarna.
Hornpaddorna, zool. Se Ceratophrys.
Hornpipe [hå̄’npa͡ip], engelsk dans,
sannolikt uppkallad efter ett föråldradt
klarinettartadt instrument, numera kändt blott
till namnet. Hornpipes skrefvos mycket under
1700-talet, de äldre i 3/2 takt, de yngre
i 4/4. Exempel på en konstnärligt behandlad
hornpipe finner man i den sjunde af Händels 12
grand concertos. Ett populärt exempel åter är
"The college hornpipe", i Sverige mera bekant
under namn af "Sailor boy’s-dansen och använd
af Bellman i "Bacchanaliskt häroldskapitel" n:r 4.
A. L.*
Hornrockan, zool. Se Djäfvulsrockor.
Hornrost, bot. Se Gymnosporangium.
Hornsbergen. Se Blaavandshuk.
Hornsbergs villastad. Se Frösön, sp. 71.
Hornsea [hå̄’nsī]. Se Holderness.
Hornsey [hå̄’nṡī], förstad till London i engelska
grefskapet Middlesex, 9 km. n. n. v. om
Londonbron. 84,070 inv. (1905). Där ligger
Alexandra palace (byggdt 1862, ombyggdt
1873), som skulle bli en konkurrent till
Kristallpalatset, men ej haft mycken framgång.
J. F. N.
Horns herred. 1. Halfö i norra delen af Själland,
mellan Isefjorden och Roskildefjorden. 7,400
inv. (1906). Där ligger Jægerspris slott. —
2. Nordligaste delen af Hjörring amt i
Jylland, mellan Skagerak och Kattegatt. 528
kvkm. med 16,700 inv. (1906) förutom köpstäderna
Frederikshavn och Skagen. Det är en af landets
ofruktbaraste och minst befolkade trakter.
E. Ebg.
Hornsilfver (Kerargyrit), miner., ett af
klorsilfver, Ag Cl, sammansatt, i reguljära
systemet kristalliserande, hvitgrått mineral,
som förekommer företrädesvis i Amerikas
silfvergrufvor, men äfven på flera ställen i
Europa (Freiberg, Kongsberg).
P. T. C.*
Hornsimpan, zool. Se Simpsläktet.
Hornska fonden, rätteligen kallad "Grefvinnan
Horns, född Blomstedt, stiftelse för änkor och
döttrar efter aflidne militärer", utgör en under
direktionen för arméns pensionskassa ställd
fond, af hvars afkastning pensioner utbetalas
åt änkor efter och oförsörjda döttrar till
aflidna officerare, företrädesvis af kaptens
och lägre grader. Fonden bildades 1858 genom
testamente af Anna Sofia Horn (se Horn 17),
då dess tillgångar utgjordes af egendomen
n:r 6 i kvarteret Näckström, i Stockholm,
hvilken fastighet med K. M:ts tillstånd
1906 såldes för 501,000 kronor. Fondens
tillgångar utgjorde vid utgången af nämnda
år 732,666 kr. Den utdelade under sagda år
180 pensioner med tillsammans 27,000 kr.
C. O. N.
Hornskatorna, zool. Se Hornfåglarna.
Hornslut, log. Se Slutledning.
Hornspenat, bot. Se Tetragonia.
Hornsrev, ett ytterst farligt ref på Jyllands
västkust, sträcker sig från Blaavandshuk
omkr. 40 km. ut i Nordsjön. 2 fyrskepp finnas
utlagda.
E. Ebg.
Horns skans. 1. Vid Hornstull söder om Stockholm
byggdes 1677 en skans, som äfven försågs
med kanoner, men desarmerades redan 1681 och
därefter lämnades att förfalla. 1710 började ett
stort batteri uppföras vid Hornsbron, och 1713
beslöts, att defensionsverket vid Hornstull
skulle fullföljas, hvilket äfven egde rum; men
efter krigets slut fick befästningen återigen
förfalla. — 2. På en udde söder om Horns by
i Södermanland invid segelleden in till det
10 km. längre in liggande Nyköping byggdes,
sannolikt under Karl XI:s danska krig, en
skans, som 1719 låg för fäfot och sålunda
ej då kunde hindra Nyköpings brännande af
ryssarna. 1720 iståndsattes skansen, men blott
för att efter krigets slut lämnas åt sitt öde.
L. W:son M.
Hornstedt, Klas Fredrik, läkare och
naturforskare, f. 1758 i Linköping, d. 1809 i
Helsingfors, blef student i Uppsala 1777, företog
vetenskapliga resor i olika delar af Sverige och
Finland och 1783—85 en forskningsfärd till Kap,
Java och Azorerna samt gjorde rika samlingar af
alla slags naturalier. 1786 vann han i Greifswald
med. doktorsgrad på afhandlingen Fructus Javæ
esculentæ eorumque usus cum diæteticus tum
medicus. 1787 utnämndes han till intendent
vid naturaliekabinettet på Drottningholm och
till lektor i naturalhistoria vid Linköpings
gymnasium. Under finska kriget 1788—90 var
H. anställd som fältläkare vid flottan,
befordrades 1796 till amiralitetsmedicus vid
eskadern på Sveaborg, tillfångatogs vid Sveaborgs
kapitulation (1808) och förestod sedan någon
tid ett ryskt hospital invid Helsingfors. Utom
sin gradualafhandling offentliggjorde
H. i "Uppfostringssällskapets tidningar"
(1785) bref från sin utländska resa samt
meddelade i Vet. akad:s Handl. och annanstädes
naturalhistoriska rön. H. vardt 1788 led. af
Vet. akad. — Reseanteckningar af H. publicerades
i "Skrifter, utg. af Sv. litteratursällskapet
i Finland", bd X (1888).
R. T—dt.
Hornsteklar, zool. Se Trästeklar.
Hornsten, miner., en icke kristalliserad,
oren, tät och matt varietet af kvarts, hvilken
förekommer som pseudomorfos efter kalkspat eller som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
