Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hopkins ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spjälor, på hvilket flockarna för hand måste utbredas.
G. A. W.
 |
| Fig. 2. |
Hoppe-Seyler [-sä’j-], Ernst Felix Immanuel, tysk
fysiolog, kemist, f. 26 dec. 1825 i Freiburg,
d. 10 aug. 1895, blef med. doktor i Berlin 1850,
idkade till en början medicinsk praktik, men
egnade sig snart helt åt vetenskaplig forskning,
var från 1856 assistent för patologisk kemi
vid Virchows patologiska anstalt i Berlin,
blef 1861 professor i tillämpad kemi i
Tübingen och kallades 1872 till professor i
fysiologisk kemi i Strassburg. H. var en af
den nyare fysiologiska kemiens grundläggare,
och han har genom sina många arbeten kastat ljus
öfver de flesta af de spörsmål, som föreligga
den fysiologiska kemien. Därjämte var han
en mycket framstående lärare och utöfvade
äfven genom sina läroböcker: Handbuch der
physiologisch- und pathologisch-chemischen
analyse (1858; 8:e uppl., utg. af Thierfelder,
1909) och Physiologische chemie (1877—81)
samt den af honom 1877 uppsatta "Zeitschrift
für physiologische chemie" ett betydande
inflytande på sin vetenskaps utveckling.
R. T—dt.
Hoppets här, efter de i England och Amerika
bildade nykterhetsföreningarna Bands of hope
gemensamt namn på den anslutning till
nykterhetsrörelsen, som i Sverige framkallades
af amerikanen Eli Johnsson 1876. Denne höll
då talrikt besökta nykterhetsföredrag i
flera af de större städerna, där hundratals
personer afgåfvo löfte om hel afhållsamhet från
alla slags rusdrycker; nykterhetsföreningar
uppstodo i hundratal öfverallt i landet, men
deras organisation synes ha varit tämligen
löslig. Särskildt inom de frikyrkliga
samfunden blef "Hoppets härs" verksamhet
af stor betydelse. Då godtemplarorden och
blåbandsföreningarna under 1880-talet började
arbeta för nykterhetssaken, upplöstes den ena
efter den andra af de föreningar, som tillhört
Hoppets här, och dess medlemmar ingingo i det
ena eller det andra af dessa bättre organiserade
sällskap.
Utan tvifvel hade dock Hoppets här genom
sitt nitiska arbete i form af möten,
föredrag, tidningar ("Nykterhetskämpen"
m. fl.) och skrifter beredt vägen för senare
tiders nykterhetsverksamhet. Hoppets här
kallas f. n. vissa ungdomsföreningar,
som äro sammanslutna med några
af de stora nykterhetssällskapen.
C—th.
Hoppfoting, zool. Se Loppkräftor.
Hopplåda. Se Fiskredskap, sp. 453.
Hoppman, krigsv. Se Hauptmann.
Hoppner [hå’pnə], John, engelsk målare,
f. 1758, d. 1810, studerade vid akademien i London
från 1775, vann 1782 medalj för Scen ur Kung
Lear, målade landskap, men öfvergick snart
till porträtt, slöt sig först till Reynolds
och blef Lawrences främste medtäflare som
den förnäma världens porträttör. I synnerhet
blef han omtyckt genom sina smakfulla och
känsliga damporträtt. H. är väl representerad i
nationalgalleriet, Tategalleriet, Wallacemuseet
i London och i engelska privatgallerier. Äfven
i Louvre finnas arbeten af honom.
G—g N.
Hoppning, sportt. Vid hoppning till fots skiljer
man särskildt på s. k. längdhopp, höjdhopp och
stafhopp. Vid ridning öfver hinder är galopp
den gångart, hvari hästen lättast hoppar öfver
hinder, men hinder skola äfven kunna tagas
i skridt och traf samt från stället. Ett
hopp öfver hinder kan indelas i: satsen,
förflyttningen och nedsprånget. Se Hinder.
B. C—m.
|
Fig. 1—4. Ridning öfver hinder i galopp.
1 satsen, 2 och 3 förflyttningen, 4 nedsprånget. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0576.html
