Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1015-1016 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmgård ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter La Fontaines föredöme i Sverige förnyade
denna diktart. Grundtonen i hans diktning är
svensk, uttrycken äro folkligt pregnanta, fyndiga och
trohjärtade. Som de populäraste af hans dikter
kunna nämnas Een fiskare-broos visa och En suputs
försvar. H. öfvade mycket inflytande på följande
skalder, som imiterade hans burleska maner; direkt
påverkade han Dalin och Bellman. — Jfr G. Frunck,
"Ett bidrag till I. H:s monografi" (i "Samlaren",
1881), Schück i "Ill. svensk litteraturhistoria" (I,
1896), och M. Lamm, "Olof Dalin", s. 59—70
(1908). Jfr Giöta Kiämpavisa.
—rn. (R—n B.)


Holmström, Hans Olof, ärkebiskop, f. 15 okt.
1784 i Ösmo socken, Stockholms län, d. 27 aug.
1855 i Uppsala, blef 1806 filos. magister i Uppsala,
1809 teol. kandidat, 1811 docent i latin och 1816 e. o. adjunkt.
1818 flyttade han till Strängnäs som gymnasieadjunkt samt blef 1819
konsistorienotarie, 1823 lektor och 1828 kyrkoherde i Dunker och Lilla
Malma församlingar af Strängnäs stift. 1829 befordrades han till
domprost i Strängnäs, blef 1830 teol. doktor och utnämndes 1839 till
biskop i Strängnäs samt 1852 till ärkebiskop i Uppsala och prokansler
för universitetet därstädes. 1853 blef han led. af
Vet. akad. Under riksdagarna 1828—54 var han
medlem af prästeståndet (1850—51 vice talman, 1854
talman) och en af dess inflytelserikaste män. Han
var en blid och älskvärd, men på samma gång
principfast man. Hans skrifter utgöras af disputationer
samt några predikningar och liktal.
(E. M. R.)

Holmström, Karl Ferdinand Alexander,
författare, f. 1820 i Stockholm, d. 1858 på
lägenheten Västervik i Roslagen, var anställd i
bokhandel, författade barnböcker, lämnade bidrag till
tidningar och kalendrar (under märket Ferdinand)
och erhöll två gånger Svenska akad:s mindre
pris. Postumt utgåfvos H:s Romantiserade tidsbilder
ur fäderneslandets historia (1858) och Skaldeförsök
(1859).
-rn.*

Holmström, Leonard Pontus, geolog,
folkhögskolföreståndare, f. 29 okt. 1840 i Västerstad,
Malmöhus län, blef 1858 student i Lund, 1865
filos. doktor, 1867 docent i geognosi och s. å. adjunkt
vid Lunds högre allm. läroverk. 1868—1908 var H.
föreståndare för folkhögskolan Hvilan, vid hvilken
han genomförde flera för folkhögskolans utveckling
viktiga åtgärder, bl. a. införande af praktiska
tillämpningsämnen för landtbrukare, anknytning till
skolan af en teoretisk landtbrukskurs (hvilket gaf
uppslag till landtmannaskolorna). 1877—86 var han
därjämte lärare i afvägning, fältmätning och ritning
vid Alnarps landtbruksinstitut samt 1887—1908
föreståndare äfven för landtmannaskolan vid Hvilan.
H. var medlem af kommittén ang. organisationen af
rikets landtbruksläroverk (1882—84). H. är led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1871) och Landtbruksakad.
(1906). H. har författat bl. a. Märken i Skåne efter
istiden (1865), Iakttagelser öfver istiden i södra
Sverige (1867), <i>Om folkhögskolan i Bara härad (1868),
en af den svenska folkhögskolans grundläggande
skrifter, Om den svenska folkhögskolan (1872), Om
moräner och terrasser (1879), Handbok uti fältmätning
och afvägning (1880; 2:a uppl. 1885; i
sammandrag 1893), Om strandlinjens förskjutning å
Sveriges kuster (1888; belönt med Wallmarkska priset),
Naturlära (s. å.; 3:e uppl. 1901), Studier öfver de
lösa jordlagren vid egendomen Klågerup i Skåne
(1896), Geologisk profil från Åkarp till Lomma
(1899) och Öfversikt af den glaciala afslipningen i
Sydskandinavien (1904).
(A. Hng.)

Holmström, Olof, teolog, f. 5 sept. 1854 i Norra
Nöbbelöf, student i Lund 1875, teol. kandidat 1883,
docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet 1886,
teol. licentiat 1893, erhöll teol. doktorsvärdigheten
s. å. och utnämndes 1895 till domprost i Strängnäs,
hvilket ämbete han ej hann tillträda, emedan han
1896 utnämndes till e. o. professor i praktisk teologi
och moralteologi vid Lunds universitet samt kyrkoherde
i Husie. 1899 blef han ord. professor i praktisk
teologi. Han har författat bl. a. Om kyrkostyrelsen
inom lutherska kyrkan (1886), Den lutherska
ordinationen (1889), Vårt lutherska skriftermål
(1891), Om kyrklig fattigvård (1892) och
Evangelisk-luthersk församlingsvård (1898), förutom en
mängd smärre skrifter och broschyrer.
(E. M. R.)

Holmsund. 1. Kapellförsamling i Västerbottens
län, Umeå tingslag. 1,018 inv. (1908). Kapell till
Umeå landsförs., Luleå stift, Västerbottens södra
kontrakt. — 2. Ångsåg med 8 ramar och 2 hyflar
i ofvannämnda kapellförsamling, jämte lastageplats
vid Ume älfs mynning, tillhör det 1896 bildade
Holmsunds aktiebolag (aktiekapital 3 mill. kr.),
som utefter Uman och Vindelälfven eger
skogsegendomar (omkr. 24 mtl) med ett taxeringsvärde
af 2,560,400 kr. (1905). Tillverkningen var 1907
omkr. 35,000 kbm. sågade och hyflade trävaror,
hvarjämte kolades 109,000 hl. träkol och tillverkades
200,000 kg. tjära och 30,000 kg. terpentin. Vid
den samma bolag tillhöriga Obbola ångsåg i
Umeå socken sågades omkr. 18,000 kbm. och
kolades 60,000 hl. träkol. Arbetarnas antal var resp.
210 och 121. Vid lastageplats, som 1907
besöktes af 68 in- och utgående fartyg om 55,650
ton, hvaraf 55 fartyg om 44,875 ton i utrikes fart,
finnas post-, telegraf- och telefonstationer. Enligt k.
br. 27 febr. 1863 bildades H. kapellförsamling med
egen präst och kyrka på bekostnad af lastageplatsens
och sågverkets dåv. egare, handelshuset James
Dickson & Co. I den nyutprickade farleden till H.
har man 1907 byggt på Fjärdgrundet n. ö. om
Bredskär ett större fyrtorn af betong, H. fyr, med
intermittent klipp, hvitt, rödt, grönt, anbragt 18
m. ö. vattnet, två fyrar utan ständig bevakning på
Bredskär och en fyr utan ständig bevakning på
Långhalsudde.

Holmudden. Se Fredriksskans 1.

Holmö, kapellförsamling i Västerbottens län, Umeå
tingslag. 4,924 har. 438 inv. (1908). Kapell till
Säfvar, Luleå stift, Västerbottens södra kontrakt.

Holocephali (af grek. holos, hel, och kefale, hufvud),
Helhufvudfiskar, zool., en ordning
inom fiskklassen, ofta sammanförd med hajfiskarna.
Med en del mycket speciella omdaningar i sin
kroppsorganisation förena de en hel rad ursprungliga
märken, som bevisa deras släktskap med de lägsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>