Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herondianska dynastien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildade män, af hvilka den mest bekante är Nikolaos
af Damaskus, Herodes’ diplomatiske rådgifvare
och agent och förf. till ett viktigt historiskt verk
öfver denna tid. Trots den yttre glansen var
ställningen i det inre icke lycklig; endast tyrannens
järnhårda hand höll knotet tillbaka. Tiden 13—4
utmärkes för familjeintrigernas eländiga spel. Dessa
föranleddes hufvudsakligen af stridigheter mellan
hans 2 söner (Alexander och Aristobulos) med
Mariamne å ena sidan och hans syster Salome samt hans
son Antipatros med hans första gemål å den andra.
Och slutet blef, att Alexander och Aristobulos afrättades
i Samaria år 7, där H. 30 år förut firat bröllop
med deras moder, och Antipatros, då H. låg på sitt
yttersta. Under denna tid hade H. äfven att
bekämpa upproriska rörelser bland folket och ådagalade
härvid samma hårda stränghet som gentemot
sina anhöriga. Med H:s grymheter, särskildt under
denna tid, stämmer väl evangeliernas (Matt. 2,
Luk. 2) berättelse om barnamordet i Betlehem.
3. Af H:s söner blefvo Archelaos (se d. o.,
7) samt Antipas och Filippos (se d. o.) hans
efterträdare som regenter, den förstnämnde under
titeln "etnark" öfver Judéen och Samarien samt
Iduméen, de två andra under titeln "tetrark",
Antipas öfver Galiléen och Peréen och Filippos
öfver landet n. ö. om sjön Gennesaret. Antipas synes
ha ärft faderns gåfva att regera och var som han en
vän af praktbyggnader. Han residerade i Tiberias
(uppkalladt efter kejsar Tiberius), som han själf
uppbyggt och där han åt sig låtit uppföra ett
praktfullt palats. Han liknade fadern äfven däri, att
han ej onödigt utmanade judarnas fanatism, utan
t. o. m. besökte deras fester i Jerusalem (Luk. 23).
Först gift med en dotter af nabatéerkonungen Aretas
IV (se 2 Kor. 11: 32), fattade han sedan kärlek
till Herodias, barnbarn till H. den store och
förut gift med en halfbroder till Antipas (se
Filippos). Med sin förste man hade hon en dotter
Salome, som sedan blef gift med tetrarken Filippos.
Antipas’ äktenskap med Herodias, som ådrog
honom bestraffning från Johannes döparen (Matt. 14),
blef honom till stor olycka; först tillfogade honom
Aretas som hämnd för skymfen mot hans dotter ett
kännbart nederlag, och när han för att tillfredsställa
Herodias’ ärelystnad hos Caligula anhöll om
konungatitel, blef han misstänkt för högre planer
och förvisad till Gallien (39 e. Kr.); hans område
tilldelades då Agrippa I (se nedan).
4. Agrippa I (i Apg. 12 kallad Herodes),
sonson till H. och broder till Herodias, kom efter
ett äfventyrligt lif i Rom (år 38 e. Kr.) hem som
konung bl. a. öfver Filippos’ område (se ofvan),
hvartill år 40 lades Antipas’ forna provinser. Efter
ett nytt besök i Rom fick han snart sitt område
ökadt med Judéen och Samarien, så att nu så godt
som hela det af Herodes den store behärskade riket
ännu en gång var förenadt i en hand. A. förde
en mera nationell politik än sina föregångare, och
ett uttryck härför var ock hans förföljelse mot de
kristne, hvarvid aposteln Jakob led martyrdöden
och Petrus undkom genom ett under (Apg. 12).
Tillika lät han uppföra en ny mur, den tredje,
omkring Jerusalem. Han dog plötsligt i Cæsarea år
44 (Apg. 12). — 5. Agrippa II (Marcus
Julius Agrippa), den föregåendes son. Vid
faderns död ställdes Palestina under en romersk
 |
| Den Herodianska dynastien. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
