Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsfördrag - Handelsförening - Handelsgeografi - Handelsgeografiska sällskap - Handelshamn - Handelshögskoleföreningen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra specifika stipulationer åstdkomma, hvad
traktatsländerna själfva angår, stabilitet i
villkoren för den verksamhet, hvars intressen
äro i fråga. Ur denna sistnämnda synpunkt kan
en tarifftraktat ega sitt värde, äfven när
den blott, för viss tid, fastslår, "binder",
de redan och i allmänhet gällande tullsatserna.
I Sveriges näringspolitiska historia
intages en märkesplats af den s. k. franska
handelstraktaten, den handelstraktat, som jämte
en sjöfartstraktat afslöts med Frankrike 14
febr. 1865. Denna handelstraktat var i afseende
å införseltullarna en tarifftraktat, hvilken
medförde betydande nedsättningar i de svenska
tullsatserna. Någon öfvergång till ett system
med differentialtullar blef emellertid icke
följden häraf. K. M:t förklarade nämligen, att
de öfverenskomna nedsättningarna "icke blott
i följd af äldre traktater med andra makter" -
traktater med klausulen om behandling såsom mest
gynnad nation - "utan ock för att ej åt handeln
med vissa länder lämna särskilda fördelar, böra,
i enlighet med den för Sveriges tullagstiftning
antagna grund af lika tullbehandling för samma
slags varor, utan afseende å produktionsorten,
i allmänhet tillämpas". I ny allmän tulltaxa
upptagas därför traktatens tullsatser. På
liknande sätt förfor man i sammanhang med
afslutandet af handels- och sjöfartstraktaten
med tyska riket 8 maj 1906. Äfven denna
tarifftraktats tullsatser blefvo nämligen genom
omarbetning af den allmänna tulltaxan gällande
i förhållande till samtliga länder. I den mån de
svenska direkta handelsförbindelserna utsträckas
till flera länder, torde det emellertid
blifva allt svårare att med afslutande
af tarifftraktater upprätthålla principen
om tulltaxans enhetlighet, hvilken princip
medför, att en tullnedsättning, som, måhända
af särskilda skäl och mot särskildt vederlag,
beviljas en viss stat, utan vidare kommer alla
andra till godo. Se vidare Differentialtull.
Hj. H-d.
Handelsförening, Sveriges allmänna,
som bildades 1884, har till uppgift
att befordra handelsverksamheten inom
riket genom vidtagande af för densamma
nyttiga och behöfliga åtgärder. Inträde
står öppet för hvarje välfrejdad svensk
köpman eller industriidkare. Styrelsen har
sitt säte i Stockholm och utser inom sig
ett förvaltningsutskott, som under tiden
mellan styrelsens sammanträden (hvilka ega
rum minst 1 gång årl.) handhar föreningens
angelägenheter. Lokala handelsföreningar,
ortsföreningar af affärsmän, hvilkas bildande
den allmänna handelsföreningen söker befrämja
och som hvar på sin ort böra biträda densamma
i gemensamma angelägenheter, men i öfrigt
ega själfständigt behandla frågor af lokalt
intresse, må inom den allmänna föreningen utöfva
motions- och representationsrätt genom utsedda
ombud, ett för hvarje påbörjadt 2õ-tal egna
medlemmar. Föreningen sammanträder till allmänt
ord. möte i Stockholm i aug. hvarje år. Sedan
1895 utger föreningen egen månadsskrift
("Sveriges allmänna handelsförenings
månadsskrift"), hvars ombildande till en
veckopublikation f. n. planeras. Sveriges
allmänna handelsförening räknar f. n. omkr. 3.000
medlemmar och eger ombud i ett 80-tal städer
och andra affärscentra. - Äfven inom de andra
skandinaviska länderna finnas sammanslutningar
af liknande
art, och en allmän skandinavisk sammanslutning
har ifrågasatts. På handelsmötet i
Köpenhamn 1903 framkom sålunda från norskt
håll ett förslag till bildande af ett
"skandinaviskt handelsförbund". Följande år
samlades också representanter för Sveriges
allm. handelsförening, Den danske handelsstands
fællesrepræsentation och Den norske handelsstands
fællesforening till ett förberedande möte
i Kristiania, där utkast till stadgar för
det projekterade skandinaviska förbundet
antogs. Ett konstituerande möte skulle
ega rum i Stockholm 1905, men kom icke till
stånd på grund af de politiska förhållandena.
A. W:son M.
Handelsgeografi, beskrifning af jorden
som skådeplats för varuproduktion och
varuomsättning. I fråga om varuproduktion
behandlar handelsgeografien såväl urproduktion
(bergsbruk, jordbruk, skogshandtering,
boskapsskötsel, jakt, fiske) som de enskilda
folkens industriella verksamhet, och i fråga
om varuomsättning samtliga inrättningar,
genom hvilka denna förmedlas, således både
karavan- och järnvägstrafiken, sjöfarten, post-
och telegrafväsendet äfvensom gällande tull-
och bankförhållanden. Handelsgeografien har
därför att behandla statistiken för enskilda
länder och varor, den sysselsätter sig äfven
med historien, så till vida som den behandlar
staters och folks kulturella, industriella
och kommersiella utveckling. Men framför allt
måste handelsgeografien genom undersökning
af ländernas naturförhållanden, såsom klimat,
läge o. s. v., söka förklara orsaken till deras
ekonomiska egendomligheter. Den mera träffande
benämningen ekonomisk geografi har i nyaste
tid kommit mer i bruk, och handelsgeografien
griper således till ej ringa del in på
nationalekonomiens område. Handelsgeografiska
sällskap äro på senare tid bildade föreningar,
hvilka liksom geografiska sällskap ha till
syfte utvidgning och utbredning af geografiska
kunskaper, men därvid ha ett praktiskt mål,
i det de söka höja ett lands export, leda
utvandringen till lämpliga områden och främja
kolonisationen. Dylika föreningar finnas i flera
kulturländer, såsom i Tyskland (den 1878 i Berlin
stiftade Zentralverein für handelsgeographie,
som räknar 5,000 medl.), Frankrike, Schweiz,
Italien och Österrike. I Sverige motsvarar
"Sveriges allmänna exportförening" endast till
en del ett handelsgeografiskt sällskap. Af
arbeten på detta område må nämnas Eckert,
"Grundriss der handelsgeographie" (1905),
Gannett, Garrison och Houston, "Comrnercial
geography" (1905), Chambers, "Commercial
geography of the world" (1905), Herbertson,
"Commercial geography" (1905), Rocholean,
"The geography of commerce and industry" (1905),
Zehden, "Handelsgeographie" 10:e uppl. 1906),
Chisholm, "Handbook of commercial geography"
(3:e uppl. 1907), N. Rönnholm, "Ekonomisk
geografi" (s. å.), Scobel, "Handelsatlas" (1902),
Langhans, "Handelsschulatlas" (2:a uppl. 1902)
samt det fullständigare arbetet Bartholomew,
"Atlas of the world’s commerce" (1906 ff.). Jfr
M. Marcus, "Ekonomisk geografi" (i "Ymer", 1906).
(J. F. N.)
Handelsgeografiska sällskap. Se Handelsgeografi.
Handelshamn. Se Hamn.
Handelshögskoleföreningen i Stockholm. Se
Handelshögskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
