Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1159-1160 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halländska kyrkohemman - Halm - Halm, Friedrich - Halm, Karl - Halm, Jacob Karl Ernst - Halma - Halma, Nicolas - Halmahera - Halmatogenes - Halmaturus - Halmmörsare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med köpe- eller donationsbref styrkas, finge
till skatte lösas af åboar, arrendatorer
och innehafvare. Skatteköpen ha därefter
oafbrutet fortgått, till dess samtliga hemman
af detta slag numera omförts till skatte. Genom
k. kung. 20 nov. 1908 har förordnats, att egare
af s. k. halländska kyrkohemman må friköpa
sig från skyldigheten att utgöra hemmanet
åliggande landgille och "ränta i följd af
skatteköp" mot ett penningbelopp, som i årlig
ränta efter fem procent lämnar en afkastning
motsvarande nämnda afgälder. Löseskillingen
skall under vederb. församlings ansvar af
dess kyrkoråd förvaltas och anteckning om
inlösningen ske i jordeboken. Hvad sålunda
föreskrifvits eger likväl ej tillämpning
å afgälder af ifrågavarande slag, hvilka
innehafvas med patronatsrätt, ej heller
under nuvarande afgäldstagares tjänstetid,
därest denne ej samtycker till förändringen.
Kbg.

Halm, sädesväxternas strå, användes till
utfodring och strö för kreaturen samt till flera
tekniska ändamål. Som foder gifves den hel,
sådan den är efter tröskningen, eller skuren till
hackelse. Halm innehåller visserligen rätt mycket
af näringsämnen, särskildt kolhydrater, men dess
höga halt af växttråd och hårda beskaffenhet
göra, att näringsinnehållet jämförelsevis
mindre väl tillgodogöres. Bäst tillgodogöres
det af idisslarna, mindre väl af hästen, sämst
af svinen. De olika halmslagens näringsvärde
synes af nedanstående tabell:

Halmslag.	Vatten proc.	Organ. substans proc.	Aska proc.	Smältbart:				Stärkelsevärde enl. Kellner.
				Ägghvita proc.	Fett proc.	Kolhydrat proc.	Växttråd proc.
Ärt-	13,5	80,5	6,0	3,4	0,7	18,5	13,7	16,2
Vicker-	13,3	81,4	5,3	3,2	0,8	15,4	16,4	12,7
Hafre-	14,3	79,7	6,0	1,0	0,5	16,5	21,0	17,0
Korn-	14,3	80,3	5,4	0,6	0,5	19,0	21,0	19,0
Råg-	14,3	81,6	4,1	0,4	0,4	13,0	22,0	10,6
Hvete-	14,3	80,9	4,8	–	0,4	13,3	20,4	10,9

Högst skattas ärt- och vicker- samt
hafrehalm och, på grund af dess hårda
beskaffenhet, lägst hvetehalm. På grund af
sitt låga fodervärde räknas halm ofta blott som
fyllnadsfoder, egnadt att gifva foderransonen
den för djuret lämpliga volymen, men kan lämna
särskildt nötboskapen ett afsevärdt tillskott
af näring, ja god halm kan ensam räcka till
underhållsfoder för dessa djur, då ej produktion
af något slag afses, såsom för dragoxar, som
ej gå i arbete. Använd som strö tillför halm
gödseln betydliga mängder af näringsämnen, men
befordrar å andra sidan de jäsningar, hvarigenom
en vid gödselns bränning svårundgänglig förlust
af kväfve ökas. (Jfr Gödselmedel och Strö.)
H. J. Dft.

Halm, Friedrich, pseudonym för tyske skalden
Münch-Bellinghausen.

Halm, Karl, tysk filolog, f. 1809, d. 1882, blef
efter mångårig verksamhet vid olika gymnasier
1856 professor vid universitetet i München och
direktor vid därvarande statsbibliotek. Som
framstående kritiker dokumenterade sig H. genom
upplagor af Cicero, Quintilianus, Tacitus,
Florus och
Aisopos. För akademiens i Wien räkning bearbetade
han bl. a. Sulpicius Severus och Minucius Felix.
(H. Sgn.)

Halm, Jacob Karl Ernst, tysk astronom,
f. 1866 i Bingen vid Rhen, blef 1895
astronom vid observatoriet i Edinburgh,
Skottland. Af hans arbeten ha i synnerhet hans
spektroskopiska observationer för bestämmandet
af solens rotation (offentliggjorda 1907 i
"Astronomische nachrichten") ådragit sig
stor uppmärksamhet. Detta är äfven fallet
med hans teorier för de s. k. nya stjärnorna
samt för polhöjdsvariationernas samband med
företeelserna på solen och med variationerna
i jordmagnetismen. Dessa teorier torde
dock ännu kräfva bekräftelse ur ytterligare
iakttagelser. H. har dessutom utgifvit bl. a. New
reduction of Henderson’s catalogue for the epoch
1840,0 (1906). B-d.

Halma (grek., språng), sportt., hoppning,
som ett led i femkamp (se d. o.); spelt., ett
amerikanskt spel med brickor på schackbräde,
som spelas af två personer med 19 pjäser hvar
eller af fyra personer med 13 pjäser hvar och
liknar damspel (se d. o.), ehuru här pjäserna
uppställas triangel-formigt i brädets motstående
hörn och brickorna få flyttas i alla riktningar
samt hoppa öfver icke blott motståndarens,
utan äfven de egna, men de öfverhoppade icke
aflägsnas, ty målet är endast att med egna
brickor fullständigt besätta motståndarens fält,
hvilket är vunnet spel.

Halma [alma7], Nicolas, fransk vetenskaplig
skriftställare, f. 31 dec. 1755 i Sedan,
d. 4 juni 1828 i Paris, professor i matematik
och geografi i Paris och vid militärskolan
i Fontainebleau, senare bibliotekarie hos
kejsarinnan Josefina och, under restaurationen,
kanonikus vid Notre-Dame-kyrkan och konservator
vid S :te Geneviève-biblioteket. Han utgaf
Composition mathématique de Claude Ptolémée,
traduite pour la premier e fois en français
(2 vol., 1813, 1816), Commentaire du Théon
d’Alexandrie sur le livre premier de la
composition mathématique de Ptolémée, traduit
pour la première fois du grec en français (3
vol., 1822, 1825), Science et explications
de zodiaques (1822, suppl. 1823) m. m.
B-d.

Halmahera,_ö. Se Djilolo.

Halmatogenes (af grek. halma, språng, och
genesis, härkomst), biol., tyske zoologen
Eimers (se d. o.) benämning på diskontinuerlig
variabilitet l. språngvariation, d. v. s. den
företeelsen, att i stället för att den ena djur-
eller växtarten småningom genom en serie små
förändringar utvecklats till en annan, denna
ombildning skett plötsligt, ej förmedlad genom
några öfvergångsformer. Med rätta har anmärkts,
att, strängt taget, hvarje variabilitet
är diskontinuerlig, enär hvarje variation
företer en mindre eller större afvikelse från
ett föregående tillstånd och således genom en
lucka är skild från detta. Så stor betydelse
för artbildningen, som Eimer velat tillskrifva
språngvariationen, äfven om denna i vissa
fall kan påvisas, eger den högst sannolikt ’ej
inom djurriket. Jfr Descendensteori.
L-e.

Halmaturus, zool. Se Kängurusläktet.

Halmmörsare, krigsv., ett artilleriskjutvapen,
som bestod af ett kopparrör, kringlindadt med
halm. Den uppfanns på 1600-talet af polacken
Getkart, men kom ej till någon vidsträckt
användning till följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>