Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Görres, Johannes Joseph von - Görres, Guido - Görres-gesellschaft - Görröd - Görsime - Görslöf - Görtz - Görvel Fadersdotter - Görväln - Görz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1813 "Lohengrin" och 1817 "Altdeutsche volks- und
meisterlieder" och medarbetade i "Zeitung
fur einsiedler" (nytryck 1883), "Heidelberger
jahrbücher" och "Studien", Daubs och Creuzers
tidskrift. Samtidigt fördjupade han sig i
mytologiska undersökningar, hvilkas resultat
var Mythengeschichte der asiatischen welt (2
bd, 1810). I striden mot Napoleon tog han del
genom den i Koblenz jan. 1814-jan. 1816 utgifna
tidningen "Rheinischer Merkur", hvars inflytande
var så stort, att den af Napoleon betecknades som
femte stormakten. Tidningen indrogs emellertid,
sedan G. kräft författningsändringar i
Preussen och med sin flammande, agitatoriskt
oöfverträffliga stil dragit i härnad mot
reaktionen och begärt återupprättandet af tyska
kejsardömet. Teutschland und die revolution
(1819) rågade måttet: häktningsorder utfärdades,
och G. måste fly, först till Strassburg,
sedan till Schweiz. De följande politiska
skrifterna, Europa und die revolution (1821)
och Die heilige allianz und die völker auf dem
kongress von Verona (1822; "Den heliga alliansen
och folkslagen på kongressen i Verona", 1824),
utmärkas särskildt af hans allt ifrigare försvar
för katolska kyrkan. 1827 kallades han af Ludvig
I till professor i historia vid universitetet
i München, där han vardt medelpunkten för
en betydande krets vänner och lärjungar. Han
deltog städse i de kyrklig-politiska frågorna
och utöfvade äfven som vetenskaplig författare
stort inflytande genom sina många uppslag och
idéer. G:s större arbeten under denna tid äro
Das heldenbuch von Iran aus dem Schah-Nameh
des Firdusi (2 bd, 1820), en redogörelse och
delvis öfversättning af det berömda diktverket,
Swedenborg, seine visionen und sein verhältniss
zur kirche (1827) och Die christliche mystik
{1836-42; ny uppl. 1879-80). G:s begåfning låg
icke på den strängt vetenskapliga forskningens
område, då han saknade kritik, medan däremot hans
skarpsinne och kombinationsförmåga voro mycket
stora. Sanningstörst och rättskänsla utmärkte
honom, liksom en utomordentlig fantasi och en
mycket egenartad, på bilder och liknelser rik
stil. Han hade betydelse som en stor andlig kraft
och en sällsynt publicistisk skicklighet. Den
svenska nyromantiken har mottagit impulser
från hans skrifter. - Gesammelte scliriften
(endast politiska) utgåfvos i 6 bd, 1854-60. af
G:s dotter Marie G.: Briefe utkommo i 3 bd
1858-74 och Charakteristiken und kritiken
1900-02. Se arbeten öfver G. af Denk (1876),
Galland (2:a uppl. 1877), Sepp (1877 och 1896 i
"Geisteshelden"), Wibbelt (1899) och F. Schultz
{1902).
2. Guido G., den förres son, författare, f. 1805
i Koblenz, d. 1852 i München, uppsatte och
redigerade tidskriften "Historisch-politische
blätter" {1838 ff.) i sin faders anda,
skref dikter och historiska arbeten.
R-n B.
Görres-gesellschaft [gö’rres-gese’ll-], en 25
jan. 1876, på hundraårsdagen af J. von Görres’
(se d. o.) födelse stiftad förening med säte
i Bonn, "till främjande af vetenskapen i det
katolska Tyskland", har utgifvit åtskilliga
skrifter, bl. a. kvartalspublikationerna
"Historisches jahrbuch" (sedan 1879) och
"Philosophisches jahrbuch" (sedan 1888) samt
ett "Staatslexikon" (3:e uppl. ff.) och 1888
grundlagt ett historiskt institut i Rom, som
sedan 1892 utgifver "Quellen und forschungen
aus dem gebiete
der geschichte". Se Cardanus, "Die
Görres-g." (1901).
Görröd, socken. Se Djurröd.
Görsime. Se Gersime.
Görslöf, socken i Malmöhus län, Bara härad. 524
har. 265 inv. (1907). G. bildar med Särslöf ett
konsist. pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.
Görtz [görts], tysk adlig ätt. Se Goertz.
Görvel Fadersdotter (no. Gyrvhild Fadersdatter),
en genom sin rikedom bekant adelsdam, var dotter
af väpnaren Fader Nilsson (Sparre) till Hjulsta
i Uppland och Knut Alfssons dotter Bodil och
föddes på Hjulsta 1508 eller 1509. Hon gifte
sig 1532 med riksrådet Peder Nilsson Grip till
Fållnäs (som drunknade 1533), 1534 med danska
riksrådet Truid Gregerssen Ulfstand till Farup
(d. 1545) och i juli 1547 med danska riksrådet
Lage Brade till Krogholm (d. 1567). Hon hade barn
endast i sitt andra äktenskap, nämligen sonen
Nils Ulfstand (d. 1548). Hon och Erik Rosenkrands
voro Norges största jordegare på 1500-talet
- hon egde bl. a. Giske (se d. o.). Med
förbigående af sina närmaste släktingar i
Sverige skänkte hon 1582 sina gods åt konung
Fredrik II. G. F. framlefde sina gamla dagar
på det henne förlänta Börringekloster i Skåne,
dog 20 april 1605 och ligger begrafven i Lunds
domkyrka. Jfr Daaes skildring af henne i norsk
"Hist. tidsskr." (tredie række, III, 1894).
O. A. Ö.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
