Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gustaf I (G. Vasa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förändring än var, som konungamaktens hela ställning
under hans regering undergick, medförde den
blott en enda förändring i lagens statsrättsliga
bestämmelser, men denna visserligen mycket
viktig: stadgandet om arfrikets införande (1540,
1544).
Gustaf I på äldre dagar. Efter en samtida
målning. (Gripsholms slott.)
- Ej utan
sammanhang med stadgandet om rikets ärftlighet
inom G:s ätt stod hans åtgärd att åt sina yngre
söner gifva delar däraf som ärftliga hertigdömen,
en åtgärd, som förmodligen närmast härflöt från
en oklok faderskärlek och, såsom erfarenheten
visade, utgjorde ett stort missgrepp. Men detta
missgrepp står också alldeles enstaka., och
G:s konungagärning får ej bedömas därefter: med
beundransvärd klokhet och kraft, med förvånande
blandning af djärfhet och försiktighet ledde
han sitt land fram genom stora faror och otaliga
svårigheter. Såväl på det politiska som på det
religiösa området är hans regering epokgörande,
och det var han, som beredde Sverige
möjligheten att utföra den världshistoriska
uppgift, som det under hans store sonson fyllde.
Hela konung G:s styrelse var i egentligaste
mening personlig. Den bär alltigenom prägeln af
en man, utrustad med öfverlägsen kraft, seg,
outtröttlig ihärdighet, ett ovanligt klart,
praktiskt förstånd och en underbar förmåga att
sätta sig in i allt. Kraften urartade ej sällan
till hänsynslöshet, och för det omedelbart
praktiskt nyttiga fingo stundom högre intressen
stå tillbaka. Ordets gåfva egde G. i hög grad:
i enkel, okonstlad, populär vältalighet är
han oöfverträffad (se Gustaf Vasa. Valda bref,
utg. af N. Edén i serien "För skola och hem",
19, 1901). Lärd var han icke, men att han
uppskattade bildningens värde, visar sig af
den uppfostran han gaf sina söner. I motsats
till dem var han i sina seder oförvitlig. Han
beskrifves till sitt yttre (vid 30-40 års ålder)
som en medelstor man, med hvitgult hår, vackert
långt skägg, skarpa ögon, liten rak näsa och
blommor på kinderna. - Han var tre gånger gift:
1. med prinsessan Katarina af Sachsen-Lauenburg
(1531-35), moder till konung Erik XIV; 2. med
Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (1536-51),
moder till konungarna Johan III och Karl IX,
hertig Magnus samt två andra söner, hvilka
afledo i späd ålder, och 5 döttrar, Katarina,
g. m. grefve Edzard II af Ostfriesland,
Cecilia, g. m. markgrefven Kristofer af
Baden-Rodemachern, Anna, g. m. grefve Georg
Johan till Veldenz, Sofia, g. m. hertig Magnus
af Sachsen-Lauenburg, och Elisabet, g. m. hertig
Kristofer af Mecklenburg; och 3. med Katarina
Gustafsdotter Stenbock (1552, d. 1621). G. dog
i Stockholm 29 sept. 1560 och ligger jämte sina
tre gemåler begrafven i Uppsala domkyrka, i
"Gustavianska grafkoret" (se fig. och
Uppsala domkyrka), där J. G. Sandberg i
väggmålningar framställt scener ur hans
lif.
Gustaf I_s grafmonument i Uppsala domkyrka,
utfördt i marmor af Willem Boy, 1572. (Efter
Peringskiöld.)
Hans staty har blifvit rest i Stockholm
(1773, aftäckt midsommaraftonen 1774, modellerad
af Larchevesque) och på Mora strand (1904,
af Zorn), hans byst är uppställd i Uppsala
(modellerad af Fogelberg) och i Västerås
(modellerad af Qvarnström). I Nordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0360.html
