Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fidji-öarna l. Viti-öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora träd, betäckta med lianer och epifyter. Floran
har äfven flera australiska och nyzeeländska
samsläktingar, hvilket visar sig företrädesvis
på öarnas västra sida genom Pandanus, vissa arter
Acacia, Epacris, Casuarina och Dammara. Värdefullt
byggnadsvirke lämna det hårda vesi (Afzelia bijuga),
dilo (Calophyllum inophyllum), af hvilka det senare
äfven är viktigt för sitt harts och sin olja (i
fröna), dakua (Dammara vitiensis), som likaledes
lämnar harts, damanu (Calophyllum spectabile och
C. Burmanni) och vaivai (Serianthus myradenia och
S. viliensis), Casuarina och andra, företrädesvis
af familjerna Coniferæ, Guttiferæ, Myrtaceæ och
Leguminosæ. Infödingarnas kläder förfärdigas af
pappersmullbärsträdets (Broussonetia papyrifera)
bark. Af palmer är kokospalmen den viktigaste;
den utgör ock jämte sockerrör och bananer den
förnämsta kulturväxten. Sandelträdet, af hvilket
förr utfördes hela skeppslaster, är nu nästan
utrotadt. Äfven finnas många växter, som lämna
droger, kryddor och parfymer, hvarjämte flera odlas
för sin skönhet, på hvilken invånarna sätta stort
värde. Bladen af Solanum anthropophagorum, Trophis
anthropophagorum och Omalanthus pedicillatus
kokades tillsammans med människokött, hvilket
eljest ansågs svårsmält. Kavaroten, af hvilken
nationaldrycken tillverkas, har införts, säges det,
från Tongaöarna. Bland träd, som lämna ätliga frukter,
må utom kokospalmen nämnas brödfruktträd (i många
arter) och Citrus; wi (Spondias dulcis), kavika
(Eugenia malaccensis), ivi l. tahitiska valnötträdet
(Inocarpus edulis), ananas, sockerrör, majs, kaffe,
bomull, tobak, kakao, kanel, kryddnejlikor, vanilj
m. fl. ha införts, och flera af dem odlas i större
skala för utförsel. Infödingarnas viktigaste födoämnen
äro taro och jams. - Djurvärlden var vid européernas
ditkomst mycket fattig: af däggdjur endast hundar,
svin, en råttart samt fem flädermusarter. Svinen ha
förökat sig ofantligt. Hästar, får och nötkreatur ha
införts och acklimatiserats; angorageten uppfödes
på några öar i stora hjordar. Rikare på arter är
fågelvärlden (endast indiska eller australiska
släkten). Af kräldjur finnas 10 arter stora,
men oskadliga ormar, 15 arter ödlor och några
grodor. Insektvärlden är rik på individer, men
fattig på arter. Fiskar samt sköldpaddor, hummer
och kräftor finnas i stor rikedom såväl i floderna
som i hafvet. Sköldpadd och trepang bilda jämte
kokosnötter viktiga exportartiklar. - Invånarna (se
fig. 2 o. 3 samt färgplanschen Oceaniska folk I:
10 o. 11) höra utan tvifvel till den melanesiska
stammon, men skilja sig i hög grad från de öfrige
melanesierna, hvilka de öfverträffa i odling. De
närma sig i detta hänseende polynesierna, af hvilka
de lärt mycket, företrädesvis af tonganerna. De äro
smärta och muskulösa, icke så stora som tonganerna,
men i genomsnitt längre än européerna. Ansiktsformen
bildar en vacker oval; anletsdragen äro i allmänhet
behagliga, ofta ädla, sällan så råa, som man kunde
vänta hos dessa kannibaler. De horisontalt skurna
ögonen äro mörkbruna, näsan bred, kindkotorna föga
utstående, läpparna sinnligt tjocka, utan att vara
fula. Hudfärgen är chokladbrun, men döljes ofta genom
insmörjning med kokosolja och curcuma. Det svarta
håret, som växer jämnt och ej buntvis, upptornades
förr till en väldig hårkrona, som gaf hufvudet
en oformlig storlek, men klippes nu i allmänhet
kort. Skägget är tjockt och yfvigt.
Omskärelse brukades, hvilket hör till undantagen
bland melanesierna. Kvinnornas ställning var något
drägligare hos dem än hos öfriga melanesier; polygami
var dock allmän. Liksom alla melanesier voro de
dåliga sjömän, innan tonganerna däruti blefvo deras
läromästare. Förekomsten af ett enda språk (ehuru
i flera dialekter) kontrasterar mot den oändliga
mångfalden hos melanesierna. Det är rikt, böjligt,
välljudande, i grunden melanesiskt, men har såväl
till ordförråd som byggnad rönt starkt inflytande
af det polynesiska. I intellektuellt hänseende mera
begåfvade och mottagliga än de öfrige melanesierna,
förstodo öborna tidigt principen om arbetets och
produktionens fördelning; de voro skickliga odlare
af jorden, goda båtbyggare och arbetare i trä. Deras
mattor, korgar, nät, tågvirke och andra tillverkningar
voro starka och smakfulla. och i tillverkningen af
lerkärl öfverträffade de öfriga öbor i Söderhafvet.
 |
| Fig. 2. Höfdingedotter från Fidji-öarna. |
|
| Fig. 3. Höfdingen Tha- kombau (se sp. 167; före sin omvändelse till kristendomen svår kannibal). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
