Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1343-1344 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falu grufva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hyttegare. Då äfven detta system led af stora olägenheter,
upphörde lottningen 1 nov. 1862, då bergsmännens
hyttor inlöstes, och smältningen började bedrifvas för
gemensam räkning. Bergverkets styrelse hade i forna
tider omhänderhafts af bergsstatens tjänstemän, men
1853 indrogos de lägre bergstjänsterna, och styrelsen
öfverlämnades åt bergshauptmannen och två ledamöter,
valda af bergsmännen. Detta fortfor till 1862,
då bergshauptmanstjänsten indrogs och styrelsen
öfvertogs af Falu bergslags l. Stora Kopparbergs
bergslags styrelse.

Stora stöten nu för tiden (med Falun i bakgrunden).

1888 omorganiserades Stora Kopparbergs bergslag till
aktiebolag på så sätt, att för hvarje fjärdepart
lämnades 8 aktier å nominellt 1,000 kr. i det nya
bolaget, Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag,
som numera eger Falu grufva.

Det första, som vid ett besök vid Falu grufva
tilldrager sig uppmärksamheten, är Storgrufvestöten,
den största i Sverige. Tätt invid denna finnas tre
mindre stötar: Lovisastöten i v., Mårdskinnsstöten
i ö. och Drottningstöten i s. ö. Den första
och den tredje utmärka de områden, inom hvilka
de s. k. "blötmalmerna" förekommit, d. v. s. de
områden, som upptagits af de stora, mer eller
mindre kopparkisförande svafvelkisstockar, hvilka
ständigt lämnat en väsentlig, under äldre tider den
väsentligaste delen af grufvans malmfångst. Denna har
för öfrigt erhållits från de s. k. "hårdmalmerna",
hvilka utgöras af en med kopparkis insprängd kvartsit
och förekomma som större eller mindre klumpformiga
massor inom två områden, "det östra hårdmalmsområdet",
beläget ö. om Storgrufvestöten, och ett mindre,
"Lovisagrufvans hårdmalmsområde", beläget v. om samma
stöt. De förnämsta bland grufvans 14 lodräta schakt
äro Adolf Fredriks schakt,
Fredriks schakt, det djupaste (343 m. under
dagen), och Oskars schakt, alla belägna s. v. om
Storgrufvestöten, och Creutz’ schakt, beläget ö. om
Mårdskinnsstöten. Förutom dessa schakt, hvilka
alla ännu användas, finnes en hel del äldre och nu
igenrasade eller af andra orsaker icke använda schakt
spridda öfver gruffältet. Det fyndiga området har
sin största utsträckning i östlig-västlig riktning
med en längd af omkr. 600 m., dess bredd tilltager
i riktning från v. till ö. från omkr. 180 m. till
omkr. 240 m. Grufvans djupaste rum ligger på 354,5 m.
afvägning, men ännu djupare, ända till 410 m.,
äro undersökningar med diamantborrning drifna.

Den geologiska bildning, inom hvilken grufvan
ligger, tillhör urberget. Grufvans hufvudbergart,
inom hvilken alla kända malmer äro belägna, utgöres
af en grå fettglänsande kvartsit, hufvudsakligen
bestående af kvarts, dock insprängd mer eller mindre
rikligt med små glimmerfjäll. Oftast förekomma
i kvartsiten äfven cordierit och en strålig
amfibol samt såsom accessorisk beståndsdel alltid
magnetit. Den kvartsiten omgifvande bergarten,
där den iakttages, utgöres af granulit, som är
en för de fyndiga partierna främmande bergart. I
mindre mängd förekommer skarn på gränsen mellan
kvartsit och granulit, och oren kalksten i körtlar
och strimmor synes ha förekommit flerstädes inom
kisstockarnas områden. Dessutom förekomma såsom
gångbergarter porfyrisk felsit samt trapp, under
hvilket namn sammanfattas flera olika typer af
mörka amfibol-bergarter. Det är just uppträdandet
af dessa gångbergarter i den eljest så enformiga
kvartsitmassan, som i hög grad bidragit till,
att en utredning af de geologiska förhållandena
kunnat vinnas. De under namn af "skölar" betecknade
bergarterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>