Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Essex - Essex, earl af - Esse å - Essim - Essingen, Stora och Lilla - Essipov, A - Essivus - Esslair, Ferdinand - Esslingen - Ess moll - Esonne - Esonnes - Essunga - Essvik - Essä - Estadal - Estadio - Estado - Estafette - Estaing, Jean Baptiste Charles Henri Hector d´
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptager Chelmer, och Crouch, hvilka falla ut i
Nordsjön, samt Lea, Koding, Bourne och Ingreburn,
hvilka flyta till Thames. Omkr. 57 proc. äro åker,
23 proc. gräsbärande mark, 3 proc. skog (Epping
forest). Hufvudstad: Chelmsford. - E. (Eastsex,
Estrasaxonia} var fordom ett angelsaxiskt konungarike,
som jämte det nuv. grefskapet omfattade Hertford
och Middlesex samt hade London till hufvudort. Det
grundlades i början af 500-talet, stod tidtals under
först Kents, sedan Mercias öfverhöghet och förenades
på 820-talet af konung Egbert med Wessex.
Essex [e’siks], earl af, titel, buren af 7 i Englands
historia bekanta ätter. Den gafs 1139 åt en medlem
af släkten Mandeville, öfverflyttades 1228 på
släkten Bohun och var 1461-1540 ärftlig inom
släkten Bourchier. Sedan denna ätt utdött, gafs
titeln 1540 af Henrik VIII åt hans gunstling Thomas
Cromwell (se d. o.), hvilken emellertid råkade i
onåd och afrättades s. å., hvarefter titeln 1543
gafs åt konungens svåger William Parr, som dock
förlorade den 1553 genom sitt deltagande i resningen
för Jane Grey. 1572 förlänades titeln till släkten
Devereux (se d. o.), inom hvilken dess ryktbaraste
bärare var drottning Elisabets bekante gunstling,
Robert Devereux. Med hans sons död 1646 utslocknade
titeln ånyo, men återupplifvades 1661, då den gafs
till släkten Capel (se d. o.), inom hvilken den
fortfarande är ärftlig. V.S-g.
Esse å. Se Esse, socken.
Essim. Se Axini.
Essingen, Stora och Lilla, tvenne till Bromma
socken, Stockholms län, hörande små skogklädda
öar i Mälaren, genom smala sund skilda från
hvarandra och från Stockholm. Stora E:s (69 har)
stränder äro tätt bebyggda med enklare villor,
som tjäna ett betydligt antal stockholmsbor till
sommarbostäder. Det 1907 stiftade aktiebolaget Stora
E. har genom köp förvärfvat en betydande del af ön,
som kommer att styckas till tomter, å hvilka ett stort
antal byggnader med landtlig prägel skall uppföras,
hufvudsakligen för den vid Lilla E:s fabriker
arbetande personalen. Å Lilla E. (14,6 har) äro
två större fabrikskomplex (för aktiebolagen Primus
och Lux) f. n. (1907) under anläggning, och flera
industriella etablissemang skola förläggas dit. Ön
skall inom den närmaste framtiden medelst en bro
till Kungsholmen förenas med hufvudstaden. 1906
utgjorde den bofasta befolkningen på den större
ön endast 72 pers. och på den mindre 55 pers.;
bevillningstaxeringsvärdena voro resp. 350,800 kr. och
141,000 kr. R. v.
Essipov [-påff], A. Se Esipov.
Essivus (af lat. esse, vara), kasus i finska nominas
böjning. Jfr Kasus.
Esslair [eslår], Ferdinand, österrikisk
skådespelare, f. 1772 i Esseg (Slavonien), d. 1840
nära Innsbruck, uppträdde på scenen från 1795 i en
mängd österrikiska och sydtyska städer samt hade från
1820 lifstidsengagemang vid Münchens hofteater, äfven
såsom regissör. Han var en genom yttre företräden och
varm fantasi utmärkt framställare af hjälteroller,
bl. a. Theseus, Karl Moor, Tell, Wallenstein och
Macbeth.
Esslingen. 1. (Essling) By i Nedre Österrike,
på vänstra Donaustranden, ö. om Aspern. 623
inv. .(1900). Bekant genom slaget vid Asparn (se
d. o.) 21 och 22 maj 1809, hvilket slag stundom
benämnes efter E. Marskalk Masséna erhöll för
den tapperhet han ådagalade i denna strid
titeln "furste af E". - 2. Stad i Wurttemberg,
Neckarkretsen, vid Neckar. 29,045 inv. (1905), 10
proc. katoliker. E. omgifves delvis ännu af gamla,
starka murar med torn och har en gammal borg. E. har
två rådhus,, en vacker gotisk kyrka (1350-1516) och
en romansk kyrka (11 :e årh.), gymnasium, realskola,
protestantiskt lärarseminarium m. fl. läroanstalter. I
E. ligger landets största maskinfabrik (2,200
arbetare), andra järn- och textilfabriker, en stor
litografisk anstalt, fabriker för handskar, guld- och
silfverarbeten m. m. Blomstrande frukt- och vinodling
(musserande Neckarviner). - E. fick stadsrättigheter
redan 886 och blef 1209 fri riksstad. 1331 bildade det
jämte andra städer det Schwabiska stadsförbundet. 1473
ställde det sig under Württembergs skydd och
tillföll detta land fullständigt 1802. Reformationen
infördes i E. 1531. (J. F. N.)
Ess moll (fr. mi bémol mineur, eng. e flat minor],
mus., den molltonart, som har ess till grundton och,
i likhet med sin parallelltonart gess dur,
företecknas med sex (b), näml. för h, e, a, d,
g, och c; förväxlas enharmoniskt med diss moll.
A. L.*
Essonne [eså’n], biflod till Seine (fr. v.),
uppkommer på Orléans-platån samt faller ut i Seine vid
Corbeil. Längd 90 km. Vid floden ligger, nära Corbeil,
i dep. Seine-et-Oise, kommunen Essonnes, 7,097
inv. (1901) med stort pappersbruk (2,000 arbetare)
och andra fabriker. - 4 april 1814 kapitulerade här
Marmont för de allierade.
Essonnes [eså’n]. Se Essone.
Essunge, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 5,018
har. 1,962 inv. (1906). Annex till Lekåsa, Skara
stift, Vånga kontrakt.
Essvik, en Sundsvalls cellulosaaktiebolag tillhörig
trämassefabrik i Njurunda socken, Västernorrlands län,
med 6 sulfitkokare. Produktionen uppgick 1905 till
12,879,816 kg. trämassa med ett värde af 1,610,000
kr. Arbetsstyrkan var s. å. 202 man.
Essä, Essäist. Se Essay.
Estadal, föråldradt spanskt längdmått, = 4 varas
=3,34 m.
Estadio, gammalt spanskt längdmått, = 125 pasos =
174,15 m.
Estado, gammalt spanskt längdmått, famn, =
2 varas = 1,67 m.
Estafette [-fä’tt], fr. (af it. staffa, stigbygel),
ilbud, kurir. Se Stafett.
 |
| Amiral d’Estaing |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
