Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Empiri - Empis, Adolphe Dominique Florent Joseph Simonis - Emplacement - Emplastrum - Emplekton - Empleurum - Emploi - Empoli - Emporagrius,Erik - Emporer - Empreza Nacional de Navegacão - Empsychos - Emptio, l. Emtio - Empusa - Empusa - Empusa muscae - Empyem - Empyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och själstillstånd). Men äfven våra sinnesförnimmelser
(materialet för vår yttre erfarenhet) äro, från
sin psykiska sida sedda, själstillstånd hos oss
(bestämningar hos vårt medvetande) och produkter
af själsverksamhet, hvadan det späda barnet och
den utvecklade människan icke kunna sägas förnimma
detsamma, ehuru det fysiska förloppet vid sensationen
hos båda är detsamma. Mellan det omedelbara
sinnesintrycket och varseblifningen ligger en hel
följd af tankeprocesser. Varseblifningarna, isolerade,
gifva ännu ingen erfarenhet i egentlig mening. En
sådan kommer till stånd först genom jämförelse mellan
och kombination af flera varseblifningar. Isolerade
erfarenheter göra ännu ingen vetenskap. Först
genom gruppering och systematisering af många
erfarenheter hafva de särskilda empiriska
vetenskaperna uppstått. Dessas evidens beror på
iakttagelsernas noggrannhet och omfattning samt på
deras satsers logiskt riktiga härledning från den
gjorda erfarenheten. - Empiri har stundom fått en
dålig betydelse, dels därigenom att man, misskännande
erfarenhetens andliga sida, ställt den såsom motsats
till tänkandet och därför ansett den såsom någonting
underordnadt, dels därigenom, att man förbisett,
att för utrönandet af hvad i erfarenheten verkligen
är objektivt erfarenheten själf icke är tillräcklig,
utan att därtill behöfves äfven en undersökning af
den mänskliga kunskapsförmågan samt dennas natur
och lagar. - Empiriker, som egnar sig åt empiri;
som i sin forskning tillämpar empirisk metod. -
Empiriokriticism. Se Avenarius, R. - Empirisk,
grundad på erfarenhet. - Empiriskt diagram. Se
Diagram 3. - Empirism, den filosofiska riktning,
som anser den sinnliga erfarenheten ensam vara den
yttersta kunskapskällan för en sann uppfattning
af verkligheten. (Dess motsats är rationalism,
i filosofisk mening.) - Empirist, anhängare
af empirismen. A. F. Å.*
Empis [äpl], Adolphe Dominique Florent Joseph
Simonis, fransk teaterdiktare, f. 1795, d. 1868,
blef 1847 medlem af Franska akademien och var 1856-59
direktör för Théâtre français. Ett urval af hans
arbeten offentliggjordes 1840 under titeln Théâtre de
m:r E. Hans bästa arbete är Les six femmes de Henri
VIII (1854).
Emplacement [aplasmä’], fr. (af en, i, och place,
ställe), befästningsk., för eldgifning afsedd
uppställningsplats inom ett fästningsverk; i trängre
bemärkelse en af bröstvärn skyddad uppställningsplats
för lättare artilleripjäser. L. W:son M.
Emplastrum, lat. (grek. emplastron), plåster.
Ermplekton (grek., eg. inflätadt). Se Mur.
Empleurum, farm. Se Bucko-blad.
Emploi [aplwa7], fr., användning; anställning,
syssla. - Employé [äplwaje], fr., anställd person,
tjänsteman, handelsbiträde, expedit, bokhållare. -
Employera, använda, sysselsätta, anställa.
Empoli, stad i italienska prov. Florens,
på en bördig slätt nära Arnofloden, vid
Florens-Pisa-järnvägen. Utgångspunkt för järnvägen
söderut till Siena. Omkr. 8,500 inv. (1901; som kommun
20,404 inv.). Gymnasium; vacker kyrka från slutet af
11:e årh. Tillverkning af halm-, och filthattar samt
lergods. Liflig handel med frukt och grönsaker.
Emporagrius, Erik, teolog, f. 1606 i Torsåkers
socken, Gäfleborgs län, d. 14 mars 1674 i Strängnäs,
blef 1632 magister primus i Uppsala, där han 1637
utnämndes till fysices professor och 1641 till
teol. professor. 1645 blef han förste hofpredikant,
1648 teol. doktor, 1649 pastor primarius i Stockholm
och 1664 biskop i Strängnäs. - E. var en nitisk,
lärd och vältalig man samt ansågs hysa strängt
ortodoxa åsikter. Såsom ledamot i kommittén för
förbättrandet af den gamla kyrkoordningen utarbetade
E. ett eget förslag. I början af 1660-talet låg han
i häftig fejd med dåv. biskopen i Strängnäs, Johannes
Matthiæ, hvilken angripit de symboliska böckerna och
misstänktes vilja åvägabringa den lutherska kyrkans
förening med den reformerta. Striden slutade så,
att Matthiæ (1664) måste lämna sin biskopsstol,
hvilken, såsom ofvan nämnts, intogs af hans
motståndare. E. utgaf flera teologiska arbeten,
bland hvilka ett, Catechesens enfaldige förklaring
(1669), på sin tid väckte ej obetydligt uppseende. I
förklaringen till tionde budet uttryckte sig nämligen
författaren på följande sätt: "Hvad är tå thet, som
lagen förbinder skola begäras? Ens nästas hustro, oxa
etc., thet är hans löösören, eller rörlige egendom,
ehwad nampn han hafwer, aff hwilken hustrun är thet
förnämsta stycket", hvilket till den grad förtröt
kvinnorna, att änkedrottning Hedvig Eleonora åtog sig
deras sak och utverkade förbud mot boken. - E:s son,
Gabriel, adlades 1668 under namnet Lillieflycht.
Emporer, bygnk., de i åtskilliga länders romanska
kyrkor förekommande och från den bysantinska
arkitekturen härstammande gallerier, hvilka äro
anordnade ofvanför sidoskeppens hvalftak, men under
deras yttertak, och hvilka öppna sig inåt mot kyrkans
midtskepp medelst bågställningar (arkader, stundom
grupperade tre och tre), som genombryta midtskeppets
öfvermurar under fönstren (se Byggnadskonsten, pl. IX,
Domen i Novara). Jfr Triforium.
Empreza Nacionál de Navegação [-sal’], portugisiskt
rederibolag. Se Ångfartygslinjer.
Empsychos (af grek. en, i, och psyche, själ), själens
inträde i fostrets kropp.
Emptio 1. Emtio (lat.), köp, köpekontrakt. -
E. imaginaria, skenköp. - E. in spem l. E. spei,
köp på hopp, förhoppningsköp, t. ex. af en blifvande
skörd eller ett fiskafänge.
Empusa, grek. myt., ett nattligt, människofientligt
spöke, utsändt af Hekate och uppträdande under en
mängd olika skepnader. Jfr Lamia.
Empusa, zool., släkte af bönsyrsornas (Mantidæ)
familj. Se Mantis.
Empusa muscæ, bot., en till fam. Entomophthoraceæ
hörande svamp, som lefver parasitiskt på
husflugan. Flugorna dödas af svampen under sensommaren
och hösten, och man finner dem då fastsittande
på fönsterrutorna o. s. v. med uppsvälld bakkropp
och omgifna af ett hvitt stoft. Detta utgöres af
svampens konidier, som smitta andra flugor, hvilka
komma i beröring med de döda flugorna. På detta
sätt uppkomma verkliga epidemier bland flugorna.
G. L-m.
Empyem (grek. empyema, inre bulnad, af pyon, var),
varbildning, t. ex. i lungsäcken. Se Lungsjukdomar.
Empyrén. Se Empyreum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
