Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 289-290 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

magnetlindningen sammanslagen med kompensationslindningen, och
låter man ankarströmmarna bildas genom induktion
i st. f. genom yttre tillförsel, hvilket vid
växelström lika väl låter sig göra, uppstår en
s. k. repulsionsmotor (fig. 57), hvilken form äfven
fått stor användning.

Fig. 55. Tandemmotor.

Slutligen erhåller man en
tredje hufvudtyp, den kompenserade repulsionsmotorn,
om man till den förra fogar ännu ett borstsystem till
kommutatorn och därigenom tillför växelström till
ankaret (fig. 58). Flera dylika anordningar hafva
uppfunnits, såsom af Winter-Eichberg,
Latour, Danielson, Deri och Finzi. Den
kompenserade repulsionsmotorn kan inställas
så, att den arbetar utan fasförskjutning; den
kan därför användas för ett högre periodtal än
de båda förut nämnda. Täflingen mellan de tre
konkurrerande typerna kan emellertid ännu ej sägas
vara afgjord. I Amerika användas i stor utsträckning
enfasmotorer för stationära behof, t. o. m. i fall,
då trefasledningsnät förefinnes. Dessa motorer äro i
regel byggda så, att de, sedan de kommit i gång, löpa
såsom induktionsmotorer, men igångsättas antingen
såsom serie-
eller repulsionsmotorer. Rotorn är därför försedd med
både kommutator och kortslutning. Omkopplingen från
det ena till det andra arbetssättet sker antingen
för hand eller automatiskt, vanligen genom inverkan
af ceutrifugalkraften. Fig. 59 (sp. 291) visar en
motor af det senare slaget.

Fig. 56. Seriemotor.

Fig. 57. Repulsionsmotor.

Fig. 58. Kompenserad repulsionsmotor.

En maskintyp, som, särskildt i Amerika, fått stor
användning, är den s. k. roterande omformaren
(fig. 60, sp. 291). Denna kan kort karakteriseras
såsom en LSmaskin, från hvars lindning uttag äro
gjorda till släpringar. Den kan därför drifvas
såsom LSmotor och samtidigt afgifva strömmen såsom
växelström eller tvärt om ("omformare"). Förhållandet
mellan spänningarna å de båda strömarterna blir
ett bestämdt värde och kan ej ändras med maskinen
enbart. Slutligen är att nämna en maskinform med
tvenne lindningar på samma ankare, hvar och en
försedd med sitt uttag. Med en sådan kan likström
transformeras till en annan spänning, eller likström
omvandlas i växelström. Det vanligaste sättet
att vinna en sådan omtransformering är dock att
sammankoppla tvenne normala maskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>