Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eforal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
disposition. Därest icke inom fjorton dagar svar
ingått till adresstationen, skall denna ofördröjligen
återsända godset till afsändningsstationen, hvilken
har att i vanlig ordning till afsändaren utfärda notis
å det återkomna godset. Efterkrafsbelopp, som finnas
å stationerna kvarliggande, utan att hafva blifvit af
vederbörande godsafsändare uttagna, skola 1 nov. året
efter det, inom hvilket samma efterkrafsbelopp
af godsemottagaren utbetalts, till vederbörande
kassa inreverseras. Skulle, sedan efterkrafsbelopp
inreverserats, anspråk på dess utfående göras af
godsafsändaren, har denne att hos Järnvägsstyrelsen
skriftligen anhålla om beloppets utbekommande. Jfr
Postförskott.
(A. d’A.)
Efterkyngar, obstetr. Se Eftervärkar.
Efterlakning. Se Öl.
Efterlysning, jur., föreskrifves i några fall inom
rättsväsendet. Enligt 13 kap. 4 § giftermålsbalken
skall, då äktenskapsskillnad sökes på grund
af egenvilligt öfvergifvande och man saknar
kännedom om den förlupne makens vistelseort,
domaren låta på i lagrummet angifvet sätt lysa
efter den förlupne och förelägga honom att inom
viss tid återvända. Efterlysning betyder här
domstols offentligen kungjorda föreläggande för en
å okänd ort vistande person att själfmant inställa
sig. Liknande innebörd har den kallelse, som enligt
en kungl. förordn. af 27 nov. 1854 skall kungöras,
då förklarande sökes, att bortåvarande person skall
för död anses (se Dödsförklaring),
ehuru i förordn. ej användes ordet efterlysa. — I 16
kap. 5 § handelsbalken stadgas, att gäldenär, som
rymmer för skuld, strax skall efterlysas. Åtgärden
har i detta fall ej samma syfte och innebörd som i
de förstnämnda. Efterlysningen innefattar nämligen
här en anmaning att gripa den rymde. Detsamma gäller
öfver hufvud i alla de fall, då person, mot hvilken
häktningsorder föreligger, efterlyses.
E. K.
Efterpatrull, krigsv. Se Eftertraf och Eftertrupp.
Efterpjäs, mindre dramatiskt arbete, som ges efter
det egentliga skådespelet såsom fyllnad i programmet,
då detta skådespel ej är helaftonstycke.
Eftersats, log., senare ledet i en slutledning. Genom
detta leds sammanställning med försatsen framkallas
slutsatsen.
Eftersiktväxel, växel, betalbar en viss tid efter
uppvisandet (efter sikt). Se Växel.
Efterskänkande, jur., upplösande af ett
obligationsförhållande gåfvovis, men bindande utan
åtföljande traditionshandling, nämligen, då fråga
är om vanlig fordran jämlikt skuldebref eller annat
dylikt bevis, genom dess förstörande eller försättande
ur brukbart skick medelst öfverkorsande eller annan
sådan åtgärd och allmänt genom en till motparten
afgifven viljeförklaring med efterskänkande till
innehåll. Efterskänkande kan äfven klädas i formen af
en förlikning, fastän man vanligen därmed förknippar
föreställningen af rätts ömsesidiga uppgifvande,
alltså af ett oneröst aftal. Se Aftal, Förlikning,
Gåfva och Skuldebref.
A. W.
Efterslag, mus., smärre binoter, som anslås
efter en melodisk hufvudnot; de noter, som
vidfogas i slutet på en vanlig drill (se d. o.).
A. L.*
Efterslåtter, landtbr., den andra
foderskörden på gräsvallar, är i allmänhet
långt underlägsen den första till mängd
och, då den tages sent, äfven i fodervärde.
H. J. Dft.
Eftersläpning, elektrot. Se Elektriska maskiner.
Efterspel, mus., det tematiskt utarbetade
instrumentalspel, som afslutar ett sångstycke, sedan
sången tystnat; (lat. postludium), det orgelspel,
som efter gudstjänstens slut ledsagar församlingens
utgång (kallas äfven utgångsmarsch).
A. L.*
Efterstyng. Se Sömnad.
Eftersvärm. Se Bi, zool., sp. 216.
Eftersända (fr. réexpédier, faire suivre;
ty. weiterbefördern, nachsenden; eng. to redirect,
to reforward, to retransmit), postv., den
åtgärd, hvarigenom en efter anhållan af antingen
afsändare (t. ex. genom påskrift på försändelses
omslag) eller adressat ej uttagen försändelse
postbefordras vidare enligt uppgifven ny adress.
R. L—n.
Eftertraf, krigsv., kallas vid marschbevakning en
kavalleriafdelning, som lämnas bakom en kolonn eller
dess arriärgarde (se d. o.) för att hålla känning
med fienden eller uppehålla honom och därigenom
trygga kolonnens marsch. Enligt svenska föreskrifter
afdelas vid marsch från fienden i lättframkomlig
trakt större delen af en kolonns kavalleri lämpligen
till eftertraf. Denna kan ställas under befäl
af arriärgardeschefen (arriärgardeseftertraf)
eller omedelbart under kolonnbefälhafvaren
(kolonneftertraf). Till sin egen trygghet kan
eftertrafven lämna efter sig en skvadron, hvilken
då kallas eftertrafsskvadron, och om denna låter
sin eftersta afdelning följas af en patrull,
benämnes denna efterpatrull. Själfständigt
kavalleri bevakar sig med en efterpatrull.
C. O. N.
Eftertrafsskvadron. Se Eftertraf.
Eftertrupp, krigsv., kallas vid marschbevakning en
hufvudsakligen af infanteri bestående afdelning,
som lämnas efter hufvuddelen af en kolonn för
att bereda densamma skydd. Enligt svenska
föreskrifter lämnar ett större arriärgarde
(se d. o.) en bataljon eller en half bataljon
såsom eftertrupp, och kan denna tilldelas något
kavalleri. Eftertruppen lämnar till sitt eget skydd
ett kompani, hvilket då kallas eftertruppskompani,
under det återstoden af eftertruppen utgör dess
hufvudstyrka. Eftertruppskompaniet låter under
marsch en hel eller en half pluton följa efter
såsom spets, och denna tryggar sig på marschvägen
medelst en efterpatrull, efter hvilken kavalleriet
slutligen kan komma. En eftertrupp, som icke är
större än två kompanier, kan undvara eftertruppens
hufvuddel. Ett arriärgarde om endast en bataljon
är att betrakta såsom en eftertrupp. Om vid marsch
mot fienden bevakning bakom kolonnen erfordras,
besörjes denna vanligen af en eftertrupp.
C. O. N.
Eftertruppskompani. Se Eftertrupp.
Eftertryck, jur., den handling, hvarigenom utan
vederbörandes tillåtelse annans skrift i sin helhet
eller delvis tryckes, innan stadgad skyddstid
tilländagått. Se Eganderätt.
Eftervärkar l. (i den äldre svenskan och vissa
landskapsmål) Efterkyngar (lat. dolores post partum),
obstetr., de med värk förenade sammandragningar
af lifmodern, hvilka merendels inträffa under de
första dygnen efter en förlossning. De förekomma
oftare hos omföderskor än hos förstföderskor, oftare
efter en hastig än efter en långsam förlossning. De
kunna framkallas genom digifning och äro välgörande
därigenom, att de utdrifva obehörigt innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
