- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1027-1028

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dufay ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dufourspetsen [dyfōr-], fordom Gornerhorn, den högsta
toppen af bergsgruppen Monte Rosa. 4,638 m. Den är
uppkallad efter G. H. Dufour.

Dufpost (ty. taubenpost, fr. poste aux pigeons
voyageurs,
eng. pigeon-express), brefbefordran
på längre afstånd förmedelst därtill på grund af
vissa artegenskaper, såsom skärpt lokalsinne och
uppdrifven flygkraft, särskildt lämpade och för
ändamålet dresserade s. k. brefdufvor. Detta slags
postbefordran, som har urgamla anor, har emellertid
aldrig i den allmänna samfärdseln kunnat nå betydelsen
af verklig eller regelbunden postföring. Brefdufvans
orienteringsförmåga och benägenhet att, sedan
den transporterats från hemorten, luftvägen dit
återvända — förutsättningarna för all dufpost —
äro nämligen underkastade betydliga afvikelser
och nycker. Härtill kommer, att gynnsamma vind-
och väderleksförhållanden, särskildt ej alltför låg
temperatur, i allmänhet utgöra nödvändiga villkor
för, att färden skall ha utsikt att lyckas. För
öfrigt löper brefdufvan under sin långa resa ständig
fara att blifva ett byte för roffåglarna. För att
skrämma dessa anbringa kineserna på sina brefdufvor
antingen under stjärtpennorna vid sidan af den
lilla bref- eller depeschhylsan en liten rörpipa,
som under fågelns flykt afger ett hvisslande ljud,
eller ock kring halsen en liten bjällra. Det senare
bruket lär delvis hafva upptagits inom det franska
militära brefdufveväsendet. Om man så vill, kan man
låta de dufvor, som enligt den bibliska berättelsen
utsläpptes från Noaks ark, gälla såsom dufpostens
urbilder. Med säkerhet vet man, att i Asien, särskildt
i Kina, bruket af brefdufvor är uråldrigt, äfvensom
att i det gamla Egypten brefdufvor användes för att
från afseglande fartyg bringa budskap till hemorten
om färdens förlopp samt, då skeppen åter nalkades
hemlandets kust, förebåda hemkomsten. I den gamla
grekiska och romerska litteraturen omnämnas flerstädes
brefdufvor. Under medeltiden och äfven i nyare tid,
ända till telegrafens uppfinning, begagnade man här
och hvar dufpost i såväl handelns och sjöfartens som,
framför allt, härväsendets tjänst. Egendomligt är
nämligen, att just som krigspost har dufposten haft
sin största betydelse. Redan Plinius d. ä. omtalar,
att vid Mutinas belägring genom Antonius (43
f. Kr.) användes dufpost af de belägrade för
att ernå förbindelse med yttervärlden. Och från
korstågens dagar bevaras flera berättelser om viktiga
budskaps öfverbringande med dufpost. Sin märkligaste
användning nådde dufposten vid Paris’ belägring under
fransk-tyska kriget 1870—71. Medelst luftballonger
kunde den i Paris inneslutna befolkningen sända
meddelanden utåt, men för att få sådana utifrån var
man hänvisad till brefdufvor, som af luftseglarna
medfördes från Paris. Af 381 sålunda afsända dufvor
hamnade 302 inom de franska linjerna. I Tours, senare
Bordeaux, försågos de med post, återfördes sedan så
nära Paris som möjligt och lössläpptes. Endast 59
återkommo till dufslagen i Paris. De öfriga föllo
till största delen offer för fiendens kulor eller
för roffåglarnas förföljelse. Vinterkylan och snön
anses ock ha hindrat många att återfinna vägen. De
meddelanden, officiella och enskilda, som med denna
post skulle befordras, trycktes först på stora
folioark. På mikrofotografisk väg öfverflyttades de
sedan på ytterst små, tunna blad, hvilka inrullades i
en liten fjäderspole, som med silke fastbands vid
ett af dufvans starkaste stjärtpennor. På sådant
sätt kunde en enda dufva medföra ända till 30,000
bref. Brefportot var naturligtvis högt: 1/2 franc
per ord. I medeltal uppgick portointäkten för hvarje
dufva till 35,000 francs. Dechiffreringen af
depescherna skedde medelst särskildt konstruerade
projektionsapparater. Äfven postanvisningar
befordrades intill maximibelopp för hvarje af 300
francs. Erfarenheterna från fransk-tyska kriget hafva
gifvit anledning till en betydlig utvidgning af de
anstalter för brefdufvors uppfödande och dressyr,
som i allmänhet redan förut funnos vidtagna inom
de större staternas militärväsen. Emellertid synes
dufpostens betydelse i militäriskt hänseende komma
att aftaga, i samma mån den trådlösa telegrafen
visar sig kunna på ett fullt tillfredsställande sätt
anpassas efter de praktiska behofven. På en plats
på jordklotet underhålles en fullt regelbunden,
daglig dufpost, nämligen på den ett 10-tal mil
utanför Auckland, Nya Zeeland, ensamt liggande ön
Great Barrier. Med denna post befordras ett bref mot
porto af 12 cents i riktningen från Great Barrier
och 25 cents i motsatt riktning. — Ehuru liggande
vid sidan af allt, som med verklig postsamfärdsel
eger samband, må omnämnas den ofantliga utveckling
idkandet af brefdufvedressyr som sport i våra dagar
tagit. I Belgien finnas mer än 1,000 föreningar
med sådant syfte. Äfven i Nederländerna, Tyskland,
Frankrike och England uppfödas 100,000-tals brefdufvor
för uteslutande användning vid kappflygningar, där
oerhörda vadinsättningar förekomma. Brefdufvornas
dressyr begynnes vanligen, då djuret är 4 månader
gammalt. Dufvan måste noga lära sig känna den väg,
hvarå den skall färdas vid hemresan. Utan afpassad
träning på vägsträckor, som efter hand förlängas,
kan äfven den bäst kvalificerade dufva knappast
beräknas återvända från en mer än 100 km. aflägsen
plats. Dufvans uppfostran börjas därmed, att man
vänjer den vid vistelsen i transportkorgen. Sedan
kommer det successiva aflägsnandet från dufslaget. Man
nöjer sig gärna första året med träning för 100—150
km. På tredje året anses dressyren fullbordad, och
ernås då i allmänhet såsom slutresultat förmåga hos
brefdufvan att från 500—600 km. afstånd återfinna
hemorten. En god brefdufva anses kunna användas i 6,
7 ända till 10 år. De belgiska brefdufvorna, som anses
vara de bästa, lära kunna tillryggalägga 150 km. i
timmen. I allmänhet räknar man dock medelhastigheten
för en ordinär brefdufva till blott 50—65 km. i
timmen. Ju aflägsnare resans mål är, desto mindre
sannolikhet finnes för ett punktligt inträffande. I
allmänhet låta blott de i dufslaget födda dufvorna
uppfostra sig till riktigt säkra budbärare.

Om brefdufveväsendet i Sverige är ej mycket
att säga. Den mest nitiske främjaren af dufpostens
användande inom vårt härväsen har varit majoren
E. L. Berggren. Genom hans försorg upprättades 1886
på försök en brefdufvestation inom Karlsborgs
fästning. Sommaren 1887 började dufvorna tränas på
två linjer, den ena Bråviken—Karlsborg, den andra
Örebro—Karlsborg. Småningom fick stationen en god
stam brefdufvor, och flera, gynnsamma flygningar
egde rum från, exempelvis, Häfringe båk i Östersjön,
från Norsholm, från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free